onsdag 1 maj 2013

Första maj 2013

Kamrater, mötesdeltagare.
Välkomna till vänsterpartiets förstamajfirande i Norrtälje 2013!
I en tid då allt fler verkar ha glömt bort varför första maj är en helgdag, också en tid då första maj och en enad kamp mot kapitalet behövs som allra mest. En tid då ett moderat kommunalråd kan slå sig för bröstet och peka på en utveckling HAN ser som positiv och lyckad. Kommunen går med vinst! Vi får nya bilvägar! Vi får nya dyra bostadsrätter! Vi får fler stora köpcentrum. Alltfler strandnära områden kan tas i anspråk! Och allt mindre protester hörs ända in i kommunhuset...

Kommunalrådet talar inte lika högt om skolan. Hur Norrtäljes skolor åter sjunker i SKLs ranking. Han talar inte om alliansens oförmåga att komma överens kring hur skolans problem ska lösas. Moderater och andra alliansanhängare vill inte prata om vänsterförslag som mindre barngrupper/klasser såväl i förskolan, skolan och på fritids. Man slår ifrån sig idéer om andra resursfördelningssystem än skolpengen som utgår från att varje elev kostar lika mycket. Man vill inte se någon koppling mellan kvalitet i förskola och fritidshem och de resultat eleverna förmår prestera i skolan. Gruppstorlekar och lärartäthet ses som bifrågor. Inte heller öppnar majoriteten ögonen för den segregering som det fria skolvalet skapar för eleverna, den osäkerhet och stress det innebär för eleverna och den brist i planeringsunderlag detta utgör för de kommunala skolorna. Nej, inom den borgerliga majoriteten kivas man om hur många kommunala skolor som måste läggas ned för att höja kvaliteten i de som blir kvar. Är det tio? Sex? Fyra eller kanske tre? Eller kan man behålla alla skolor, sänka skatten med 20 miljoner och ändå hoppas på att resultaten förbättras? Eller att skolorna lägger ned sig själva när föräldrarna upptäcker att den snäva ekonomin inte räcker till nån kvalitet alls?

Det enda syfte borgerligheten i Norrtälje kommun har till att låtsas bry sig om kvaliteten i skolan är att inflyttning och tillväxt efterfrågar bra skolor. Vi infödda rospiggar vet ju inget annat, inget bättre... Här har ju högre studier sällan varit något efterfrågat. Men det är hög tid nu att norrtälje kommuns barn får samma möjligheter att välja sin framtid som resten av länet och landet. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och för att vi ska kunna jämföra våra elevers förutsättningar med eleverna i Täbys förutsättningar krävs en hel del kompensation. Vi kan alltså inte, som kommunalrådet önskar, likställa vår resursfördelning till skolan med Täby. Det är knappast ens lagligt.

Att till vägs ände och tillbaka diskutera hur många skolor som ska läggas ned leder inte till en bättre kvalitet i skolan. Antagligen leder det inte heller till färre skolor eftersom skolorna då kan starta upp igen som friskolor och helt plötsligt välkomnas av den borgerliga majoriteten.  Eventuella nedläggningar måste därför innebära tydliga förbättringar i kvalitet på de skolor som blir kvar. Förbättringar för alla elever, även de som kanske får en något längre resväg. Även för de elever som idag går i klasser med 35 elever, i fritidsgrupper på över femtio barn och kanske dessutom har både språksvårigheter, sociala problem🎳 och andra behov av särskilt stöd för att klara sin skolgång. Det förslag som slutligen läggs fram för att öka kvaliteten i skolan måste innehålla andra saker än nedläggningar, besparingar och skattesänkning. Norrtälje kommuns elever, våra barn, kräver detta beslut. NU!

Det moderata kommunalrådet pratar inte heller särskilt högt om det som skulle kunna vara kommunens flaggskepp, nämligen projektet Tiohundra, som idag rejält avlövats och nu dras med underskott i både nämnd och bolag, sammanlagt  i femtiomiljonersklassen. Det som skulle bli en framgångsmotor som banade väg för hälso/sjukvård och omsorg i hela landet, t o m världen, pressas idag att anpassa sig till experimentet Vårdval Stockholm. Och här är den borgerliga majoriteten snabba med att försvara sig genom att hävda att norrtäljeborna inte ska ha en sämre vård än övriga SLL. medan risken kanske snarare var den motsatta; att en sammanhållen vård och omsorg med smidiga vårdkedjor och enkla vägar in i vården utan större krav på patienten, skulle bli både billigare, effektivare och patientvänligare än Vårdval Stockholm. Och på så sätt spiken i kistan på stockholmsmoderaterna. Detta kunde ju inte tillåtas. Nu stryps verksamheten på allt som inte är lagstadgat, all förebyggande verksamhet till exempel. Svarte Petterspelet är tillbaka då barn och skolnämnden påläggs att beställa tjänster från SARAH-teamet för barn i behov av särskilt stöd, d V S en verksamhet som helt uppenbart bygger på samverkan mellan kommun och landsting och därför solklart sorterar under Tiohundraprojektet. Folkhälsosamordnaren är bortplockad och ersatt av en vanlig handläggare. Det länsgemensamma projektet Aktiv hälsostyrning med syfte att minska vårdkostnaderna på sikt avbryts, husläkarjouren stängs och sommardoktorn plockas bort. Små kortsiktiga besparingar som blir dyrare på sikt. En grupp individer har hamnat i kläm mellan de två nämnder som går med underskott; socialnämnden och sjukvård och omsorgsnämnden och de finns inte budgeterade för på något ställe eftersom nämnderna kämpar för att hålla kostnaderna nere och med detta också klienter borta.

Men ingen talar om vad införandet av vårdval och kundval kostar. Detta är inga lagstadgade verksamheter, ändå påskyndas de av den borgerliga majoriteten. Och det kostar. Tusentals timmar har tjänstemännen lagt ned på att ta fram system som ska kunna kontrollera och följa upp ekonomi och kvalitet hos privata utförare. Trots att 65 % av kommunens befolkning i den senaste Tiohundrabarometern uttryckte att de inte önskade fler privata utförare. Önskemålen handlar helt uppenbart om andra saker som till exempel att få plats på ett särskilt boende när man så behöver. Idag avslår vi ansökningar från 91åringar som bor ensamma på landsbygden. Många ärenden överklagas och en del leder till straffavgifter. Detta är inte godtagbart, vare sig av rent mänskliga skäl, men inte heller av de krassa, hårda ekonomiska skäl som borgarna ibland förstår sig på.

I vänsterpartiet vill vi utveckla tiohundra i enlighet med grundtanken, en djup sammanhållen samverkan med patienten i fokus och där ingen ramlar (puttas) mellan stolarna. Vårt huvudsyfte är inte en mångfald av utförare utan en trygg och kontinuerlig vård, mycket förebyggande verksamheter, kompetent personal och ett nyfiket, utvecklande arbetssätt. Projektet ska våga testa nytt och forskning ska vara fortsatt kopplat till verksamheten. Vi har fortfarande möjlighet att göra något helt nytt och mångfalden kan finnas inom verksamheten genom att äldre t ex kan välja vad deras hemtjänst ska innehålla, att det finns ett brett utbud av behandlingsmetoder och att det finns stadigvarande personal som patienter kan fatta förtroende för och välja som sina kontakter i vården/omsorgen. För detta krävs inga privata företag. Det krävs inte heller att de helt försvinner, men det är lättare att skapa ett brett utbud inom en större sammanhållen organisation.

Här skulle jag kunna stå och rabbla upp mjuka frågor som det moderata kommunalrådet undviker att tala så högt om eftersom det är områden där utveckling stannat av eller till och med går bakåt, exempel är kulturen, miljön, ungdomars möjligheter till studier och arbete på hemmaplan, socialtjänsten mm. Jag väljer dock att särskilt också nämna det demokratiska arbetet. På ett effektivt sätt ser den borgerliga majoriteten till att minska insyn och möjlighet för såväl opposition som allmänhet att delta i viktiga beslut. Sammanträden ställs in, ärenden delas på bordet, kallelser skickas ut med kort varsel, viktiga frågor flyttas till beslut i mindre konstellationer; från öppen debatt i fullmäktige till snabbt beslut i KS, från beslut där alla partier kan yttra sig i KS till ännu snabbare beslut utan inblandning i KSAU. allmänhetens frågestund i fullmäktige är bortplockad och människor som vill träffa folkvalda hänvisas till Rådhuset mellan 16.00-18.00 på fredagseftermiddagen. Ett ganska säkert sätt att undbe sig allmänhet OCH politiska representanter om Ni frågar mig.

Förslag på att kommunfullmäktige ska lyfta förslag från medborgare, på att återinföra allmänhetens frågestund, på att bereda beslut genom öppna diskussioner med breda intressegrupper avvisas gång på gång. Folkvalda representanters möjligheter att skapa ett gott samhälle för så många som möjligt får ge vika för privata entreprenörers plånböcker. Politiker ska inte peta i detaljer, heter det, istället avhändas den representativa makten till förmån för de som ser sin chans att ta för sig. Det handlar inte bara om att plocka pengar från offentligt till privata fickor, det handlar om att skaffa sig makt och inflytande, att till exempel kunna bygga och riva hur som helst i Norrtälje centrum, att kunna skapa en stad utifrån egna ekonomiska intressen. Medan de styrande politikerna har avsagt sig ansvaret.

I vänsterpartiet vill vi se ett samhälle där människor deltar, tycker, tänker, påverkar och kommer med idéer. Ett samhälle där människor känner sig delaktiga och medansvariga för den gemensamma utvecklingen. Ett samhälle där vi öppet pratar åsikter och tankar på våra arbetsplatser, i våra barns skolor, i affären där vi handlar mat och på grannens grillskiva. Det är ett samhälle som vi enbart kan få om vi är villiga att lyssna. Det är ett samhälle som vi bara kan få genom gemenskap och öppenhet, genom solidaritet. Det är ett samhälle som vi bara kan få,genom att rösta rött i valet om ett och ett halvt år. Det är en reell möjlighet - jag tycker inte vi får missa den!

Inga kommentarer: