Det har ju varit mycket diskussion kring skolavslutningar i kyrkan i media på sista tiden. Till exempel så medger ju inte nya skollagen att prästen pratar om gud på en skolavslutning där alla barn ska kunna delta. Och jag kan hålla med Otto Carneheim, som i lokalpressen beklagat sig över att som präst inte få prata om Gud i kyrkan, det blir ju lite konstigt. Ska man ta det här på allvar borde man väl egentligen inte förlägga skolavslutningen till just kyrkan? Kyrkan är ju i sig en kristen byggnad och innehåller religion vad man än pratar om från predikstolen.
Idag har jag besökt dotterns skolavslutning i just kyrkan. Prästen var som alltid superbra och pratade inte ett dugg om Gud, men missade ändå inte kristendomens humanistiska budskap. Frågan är var gränsen går för skollagen, i en kyrka sjunger man psalmer, är det okej att sjunga texter som "I varje hjärta armt och mörkt, sänd du en stråle blid, en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid" eller "Kristus till jorden är kommen, oss är en frälsare född"? Hur som helst så hände detta och för mig som är uppvuxen i ett, iofs väldigt sekulariserat men ändå, land med kristen kultur och tradition kändes det inte konstigt med psalmer i en kyrka eller budskap om Gud i juletid, men hur känns det för de som inte bekänner sig till kristendomen eller t o m bekänner sig till en annan religion?
Så börjar klasserna sjunga sina avslutningssånger. Förskoleklassen sjunger "Jag såg mamma kyssa tomten" och det känns med ens ännu mer snett än "Nu tändas tusen juleljus". Okej, de är sex år gamla. De ser mamma kyssa en annan man. Vad ska pappa säga? Ja, det gäller att i tid lära barnen att skuldbelägga kvinnan, att hon inte ska kyssa någon annan än den som är far till barnen. Tvåsamhet, heteronormativitet, you name it. Jesus, han älskade väl åtminstone alla? Men mamma, hon ska bara älska en.
Prästen talar om kungen som älskade guld mest av allt och allt han rörde blev till guld. Inte förrän hans egen älskade dotter blev till guld kom han på hur fel det var att älska guld mer än allt. Prästen fortsatte att uppmana barnen att "leka strömlöst" någon dag under jullovet; Stäng av TV och dator och TVspel, tänd stearinljus. Vet ni inte vad ni ska göra? Fråga farmor eller morfar eller någon vad de gjorde när de var små. Gå hem till en kompis som sällan får besök, det är den bästa julklapp ni kan ge. Ett budskap som kändes fint och rätt i tiden.
Några sånger till innan rektorn går upp och talar om hur härligt alla ska ha det på julafton, hon talar om dignande julbord, Kalle Anka på TV och många presenter, ledigt och sovmorgon. Och nu går mina tankar inte bara på de som av religiösa skäl inte firar jul, det finns så många som kanske inte har råd med ett dignande julbord eller som inte får så många julklappar eller som får sin jul saboterad av alkohol eller droger. Det finns föräldrar som måste jobba och barn som på så sätt inte får något egentligt jullov med sovmorgnar och lek. På något sätt är skolavslutningarnas glädje och högtidliga tal det som starkast markerar ojämlika villkor mellan skolans elever. Ska vi ha en skola för alla, där alla känner sig som jämlikar, och där de känner sig välkomna, måste vi utbildade vuxna som arbetar i skolan tänka till och tänka om och ta skolavslutningarna ytterligare en nivå. Det talas så vackert om värdegrunder, respekt och likabehandlingsplaner, men är det mer än vackra ord?
19 kommentarer:
Riktigt bra skrivet, håller med dig i allt som du skriver i detta inlägg. Tyvärr har jag märkt att många bagatelliserar det hela när man diskuterar det med dem.
Jepp, det stämmer. Men jag undrar hur många som skulle vilja skicka sina barn till en skolavslutning i en boning för en religion som man ansåg fanatiker utövade? Eller hur många vuxna som skulle acceptera att deras arbetstid blev förlagd till kyrkan vissa dagar under året?
"men hur känns det för de som inte bekänner sig till kristendomen eller t o m bekänner sig till en annan religion?"
skulle vilja ställa frågan hur du gör när du är i ett land med annan religion? kräver du då att barnen i det landet ska sluta fira sina högtider? tex bön under skoltid?
eller tar du seden dit du kommer och visar respekt för människorna i det landet? kan säga att jag följer med tex mina vänner i thailand till templet för att visa respekt för deras traditioner.
då åsidosätter jag mina behov för att visa respekt för andras seder,
"De ser mamma kyssa en annan man. Vad ska pappa säga? Ja, det gäller att i tid lära barnen att skuldbelägga kvinnan, att hon inte ska kyssa någon annan än den som är far till barnen"
det gäller att till varje pris ha på sig de dimmiga genusglasögonen.
och en pappa som kysser nån annan kvinna än mamman skuldbeläggs förstås inte? nää inte alls. otrohet värderas ju som något fint och bra i vårt samhälle? eh??
Om jag är i ett annat land? Knappast relevant. Om jag flyttar till ett annat land och mina barn deltar i obligatorisk skola i det landet? Jag tror att jag har integritet nog att låta mina barn delta även i religiösa moment, men jag har inte heller upplevt några religiösa fanatiker på nära håll. Den som har det har nog svårare att klara av någonting sånt.
Frågan är fortfarande inte om JAG´som vuxen kan gå i ett tempel eller moské utan om besök i kyrkan ska ingå i obligatorisk skola.
Och nu är ju inte tomten kvinna? Eller? Det är mamma de sjunger om i just den här sången. ska kommentera en pappasång en annan gång, men tror knappast den kommer vara uppbyggd på samma sätt. Alltid dessa sårade karlar...
Hela feminsen består ju av sårade kvinnor däremot. Du håller ju på med hårklyverier. Spela roll om tomten spelas av en man eller kvinna. Det var principen. Ni politiker borde vara tvungna att gå en kurs i vetenskaplig metodik så ni inte är så lätt lurade angående feminsmen.
Själv tycker jag alla borde få utbildning i feminism. Politiker är ju bara vanliga människor, de kan ha vilket yrke eller utbildning som helst. Det är ju meningen att de ska representera andra människor med ungefär samma erfarenheter. Just i Vänsterpartiet dras vi med ett "problem" (för ett arbetarparti) att en ganska hög andel har akademisk utbildning och har läst en hel del. Ändå är vi feminister,,,
angående avslutning i kyrkan, så det handlar om "utomrikes födda"s rädsla för fanatiker som gör att majoriteten i sverige som vill fira i kyrkan inte får göra det? Då måste vi ställa in många aktiviteter i sverige, för de som har erfarenheter av religiös fanatiker har nog upplevt en hel del fanatiska politiker mm.
kan sträcka mig till att de som inte vill gå ikyrkan erbjuds klassrumsundervisning, men låt dom som vill gå i kyrkan på avslutningen göra det. en varm och mysig tradition som ger julstämning, kanske mer värt för samhällsklimatet än ni anar.
tror folk känner att ni politiker förvägrar oss något som vi mår bra av. man behöver inte politisera allt.
Nej, det handlar om alla barn i Sverige, ett land med religionsfrihet, ett land där staten är skild från kyrkan, ett land där många människor valt att lämna kyrkan. Jag har ingenting emot att människor besöker kyrkan, t o m skolbarn under obligatorisk skolgång kan göra det, bara det problematiseras av ledande vuxna. Däremot tycker jag att det är oprofessionellt att förlägga ett obligatoriskt "mysmoment" till en plats som inte är okej för alla elever och föräldrar. Det är inte heller förenligt med skolans uppdrag om en skola för alla. Vi måste hela tiden tänka på att det här är barn och det är en obligatorisk skola som har som uppdrag att inkludera alla.
Allt vi gör kommunicerar någonting. Vill vi ha respekt för vilka vi är och står för, så får vi visa prov på detsamma själva också. Annars är vi delaktiga i att skapa ett helt annat samhällsklimat! Den kristna kyrkan predikar kärlek, omtanke om alla. (Som alla religiösa sammanslutningar jag känner till.) Jag ser inte att det ligger kärlek i att tvinga någon av en annan tro att välja mellan att tillbe någon annans gud eller sitta kvar i klassrummet när alla kompisar firar skolavslutning (jo, jag tror att de flesta barn gläds över just det snarare än över att höra om Jesus!) Jag gläds åt att så många vill värna sina barns rätt att fira gudstjänst och hoppas att ni tar dem med till kyrkan ofta! Kärleksbudskapet kan man inte höra ofta nog. Men missionerande av det här slaget klarar vi oss utan. För det är väl det det handlar om, och inte en manöver för att få människor av annan härkomst att känna sig ovälkomna?
vad det handlar om ytterst är att folk vill fortsätta med sina traditioner som vi gjorde innan den ökade invandringen. det handlar inte om att inte välkommna någon utan om att vi förväntas ändra våra traditioner för några som kommit hit. då får de väl göra som de flesta gå till kyrkan ch lyssna de behöver inte be eller sjunga. det viktigaste är traditionen, religionen är nog sekundärt för de flesta på avslutningen.
Traditioner ändras hela tiden. Människor vandrar och bosätter sig på olika platser på jorden hela tiden. Ibland tar de med sig "nya" traditioner, ibland tar de del av de som redan finns och helt automatiskt förändras då dessa när nya människor lägger till sina erfarenheter.
I Sverige separerade kyrka och stat för ett antal år sedan och sedan dess har många människor lämnat kyrkan. Jag tycker att kyrkan ska vara öppen för alla, oavsett tro, det hör till det kristna budskapet.
Jag menar bara att skolan är obligatorisk för alla barn. Jag har inte heller sagt att skolan inte ska besöka kyrkan, men vi vuxna måste hela tiden TALA med barnen om vad det är, vad man gör där och varför. Att en präst talar om gud eller man sjunger en psalm i kyrkan är ju naturligt. Jag tycker att det är bättre att ha skolavslutningen någon annan stans än att tvinga prästen att inte tala om gud i guds hus (visserligen också en kulturskatt som tillhör oss alla, men vi har all möjlighet att också besöka den på vår fritid, kyrkor är ofta öppna och ofta bjuder de på fika också nu för tiden).
Ja folk har lämnat kyrkan för att kunna spara en slant, säkert av andra skäl också. Då är frågan om man inte är medlem ska man då alls få gå in i kyrkan? det är ytterst tveksamt. det är ju osolidariskt percis som när folk åker snålskjuts på de som är med i facket.
och då kommer frågan, varför ska vi ha politiker i kyrkans styrelse längre? den är ju sklilld från staten.
det blir mer och mer invecklat det här. Vad mycket lättare det skulle vara att ha skolavslutningen i någon annan lokal, som inte är så laddad. Jag upplever att fler av de som vill fira skolavslutning i kyrkan försöker avdramatisera betydelsen av lokalen, men i den här debatten tycker jag att det framgår att känslorna kring kyrkan trots allt är ganska laddade.
enda anledningen att det blivit laddat är för att politikerna skapat den laddningen med sina beslut som inte varit förankrade hos folket.
ni verkar ha missat att ni politiker ska utföra folkets vilja inte pådyvla folket era egna personliga ideer.
Frågan är hur ni alla som anser att skolavslutningen ska firas i kyrkan skulle reagera om det vid nästa tillfälle firas i en moske? Det är lika kärleksfullt och mysigt där.
Jag vill att mina barn ska få se flera religioner och inte tvingas in i ett tänk att det bara är kristendomens kyrkor som finns.
När det gäller politiker i svenska kyrkan så tycker jag att kyrkan får organisera sig som de vill. Jag är glad att Vänsterpartiet iallafall inte ställer upp. Däremot finns det ett vänsteralternativ att rösta på.
Skicka en kommentar