Nu är det nog!

Och jag hoppas att många många Norrtäljebor läser detta inlägg och tänker sig för ett par tre gånger innan de går till valurnan på söndag.
http://norrteljetidning.se/lasarnytt/bloggar/morfargunnar/1.816812-morfar-gunnar?blogPostAction=view_post&postingId=19.383267

Ett vallöfte från samtliga partier

Första dagen i sista veckan innan valet. Första debatten av fyra för min del den här veckan och det var vi själva som stod för arrangemanget. Det har knorrat till i magen ett par gånger inför detta och första gången var väl i fredags då det visade sig att lokalen var dubbelbokad. Det ordnade ABFs Ulrika Falk som tur var på ett bra sätt, men idag var det dags igen; kl 16.45 visade det sig att vår moderator Michael Blum satt fast som nämndeman i Uppsala och inte skulle hinna till debatten. Pust pust. Som tur var ordnade det sig igen och vår egen Håkan Jörnehed tog på sig rollen som moderator eftersom han kände att han kom utifrån och inte var så insatt i Norrtäljes hälso/sjukvårdspolitik.

Som vanligt började debatten med "hotet mot akutmottagningen". Centern deklarerade att deras viktigaste landstingsfråga var att behålla akuten öppen dygnet runt, året om. Sen deklarerade partierna i tur och ordning att de alla ville samma sak (det var bara KD som inte var närvarande). M a o finns nu ett vallöfte från samtliga partier (nästan) att akutmottagningen på Norrtälje sjukhus ska vara kvar, året om, dygnet runt.

I övrigt diskuterades hemtjänsten/hemsjukvården, kundvalet, matlådorna, daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade, vårdvalet, skolhälsovården och till viss del Familjens hus. Uppenbart är att det finns samstämmighet i många frågor, åtminstone på läpparna. Det skulle vara intressant om någon gjorde en undersökning likt den Naturskyddsföreningen gjorde om partiernas miljöpolitik, där hänsyn togs både till vad man sa och vad man faktiskt gjorde. Den borgerliga majoriteten har all möjlighet att se till att maten till de äldre förbättras nu på en gång. De kan också förstärka skolhälsovården. De skulle redan kunna ha gjort det . Om det varit en prioriterad fråga för dem.

Nu hoppas vi att alla partier på den bandade debatten på www.norrteljetidning.se imorgon kan bekräfta sina löften angående akutmottagningen så vi kan lyfta ur den frågan ur valrörelsen.

Det finns rötägg överallt

Men allra flest verkar det finnas inom Attendo Care, kan man konstatera efter att ha sett Agenda om en psykiskt funktionshindrad kvinna som frös ihjäl under Attendo Cares omsorg. "Det här är de frågor som valet borde handla om", sa Ylva Johansson (S) så bra. Och "vad spelar ett par hundralappar mer eller mindre i din eller min plånbok för roll?"

Hon har helt rätt. Media har vridit valdebatten till någonting som ska handla om vilket valresultat vi tjänar mest privatekonomiskt på. När det borde handla om vår människosyn, vår syn på samhället och dess utveckling. Våra visioner om en bättre värld. Eller så säger folk; "jag är inte insatt, men jag vill ha bra miljö, så jag röstar på miljöpartiet." Och om vi istället hette "skolpartiet" så skulle automatiskt alla som ville ha en bättre skola rösta på oss. Eller för den som är insatt, så är Vänsterpartiet bäst i Naturskyddsföreningens miljöranking.

Sen finns det enskilda personer inom alla partier som inte alltid lyser med sin solsida. Sånt som hamnar i media. Och som får människor att ta ställning för eller emot hela partiet. När det gäller Göran Hägglund som drar Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna över samma kam var det en person som bestämde sig för att inte rösta blått och det var väl klokt? Flera personer (?) säger sig efter Jan Emanuels val av skyltar till sin personvalskampanj inte kunna tänka sig att rösta på Socialdemokraterna mer. Det tycker jag är lite märkligt; byter man ideologi för att en person i ett stort parti gjort någonting man ogillar? Vad är då framtidsvisionen? Och hur många Moderata ministrar var det inte som fick sluta innan de börjat ens en gång p g a oegentligheter efter valet 2006? Så är det ju skillnad när Jan Björklund talar om burkaförbud och betyg på skolk, för det är någonting han menar och som han kommer att driva, än när Lars Ohly talar om att han och hans fru använde bröstpump för att kunna dela på föräldrarledigheten på sjuttiotalet. Det är ju inte en fråga som partiet kommer att driva; att alla ska använda bröstpump.

Hur som helst så tycker jag att det är väldigt lustigt att det blivit en sån stark reaktion på detta. Själv har jag ammat mina två äldsta barn 23 respektive 10 månader. Min yngsta dotter är nu snart 8 månader och jag ska tala om att det redan nu börjar tittas snett på just amningen. Okej, jag har förstått att den del tycker att man ska sköta den saken hemma i lugn och ro. Sen är det ju, som jag bloggade om igår, en del som tycker att man ska lämna barnen hemma. Och då kanske en bröstpump kan komma väl till pass. Men samhället är väldigt stramt inställda till amning. Många säger; "Men så bekvämt att alltid ha maten med sig.", men det innehåller inte hela sanningen. För det är inte alltid så bekvämt att amma. Hade det varit det hade vi ammat längre, det är jag övertygad om. Många barn ammas (enligt statistiken) inte alls vid sju månaders ålder trots att rekommendationerna är helamning till sex månader. Den som ammar längre än sex månader kommer att få vänja sig med folks blickar och kommentarer. Det är nog en av anledningarna till att många slutar tidigare, men det finns givetvis fler.

Om jag fortsätter med personfixeringen vid valet så är väl den starkaste att många säger sig inte gilla Mona Sahlin. Jag undrar om man som övertygad Socialdemokrat på fullaste allvar kan mena att man hellre röstar fram en moderat statsminister p g a att man ogillar en partiledare? En person? Och det är väl inte det hon säger man ogillar vad jag förstår, utan hur hon ser ut, hur hon pratar, hur hon småler. Otroligt! Fredrik Reinfeldt var jätteful under partiledarduellen som visades i SvT1 ikväll. Varje gång Mona pratade stod han och blängde på henne som om hon var dum i huvudet, läskig härskarteknik. Jag känner hur osäker jag skulle ha blivit på mig själv om jag hade debatterat mot den minen. Tror jag ska anlägga en sån själv. Inför en vecka med debatt måndag, tisdag, torsdag och lördag. Har man den minen behöver man väl inte ens vara påläst?

Vad jag ville komma fram till som jag först glömde skriva: låt inte ett enstaka uttalande eller en enskild person vara det som avgör ditt val. Det handlar om helt olika samhällen som vi vill bygga. Det handlar om vår framtid. Det är ett ödesval. Välj inte efter ögonfärg eller leenden, välj inte efter din egen plånbok, välj med hjärta OCH hjärna ett samhälle som blir bättre för de flesta.

Vi mår bara bra tack

Hemkommen från två debatter denna heta lördag i Norrtälje. Jag började vid skördemarknaden i Societetsparken där Studieförbundet Vuxenskolan ordnade debatt om lokalproducerad mat och förutsättningarna för de små jordbruken. Jag tyckte det var en ganska bra debatt även om det tog lång tid innan man fick ordet när man vinkade. Även om det kändes som om det var lättare för vissa att få ordet liksom.

Det kändes att det fanns vissa skilnader partierna emellan och det var skönt. Visserligen var det Centern och Folkpartiet (vilkas båda representanter var bönder samt att det är de två partierna som är medlemmar i studieförbundet) som drog applåderna, men jag tycker ändå att det var jag och Socialdemokraternas representant Tove Engvall som hade de klart bästa, tydligaste och visionäraste inläggen.

Det handlar om att jordbruken ska kunna finnas kvar, att bönderna ska kunna överleva, göra nysatsningar. Det handlar om att hålla landskapen öppna. Det handlar om att kunna servera närproducerad mat till våra barn och äldre, på våra offentliga inrättningar, men även på våra restauranter. Det handlar om att minska miljöstörande transporter och det handlar om en turistattraktion och även annan attraktionskraft och marknadsföring för vår kommun.

Folkpartiet och Moderaterna deklarerade väl klarast att de inte vill att politiken ska lägga sig i detta. Men då så, vad gjorde ni där?

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sa tydligt att politiken kan och ska styra mot de visioner vi har för det framtida samhället. Vi har verktygen. Gör vi fel ska de som har kunskapen protestera. Även Miljöpartiets Ingrid Landin tyckte att vi politiker måste utmana de regelverk som finns för att nå den vision vi har. Kommunen måste visa tydligt vilken verksamhet vi välkomnar och genom att arbeta om upphandlingsunderlagen för mat till barn och äldre säkra efterfrågan på lokala livsmedel.

Jag sprang vidare till vårddebatten på Speakers Corner. Det handlade mycket om sjukhuset och maten till de äldre. Även här märktes tydliga skillnader mellan partierna. Medan Socialdemokraternas Håkan Jonsson och undertecknad konstaterade att det största hotet mot akutmottagningen på Norrtälje sjukhus var en utförsäljning/privatisering av sjukhuset eller delar av sjukhuset, verkade de borgerliga partierna (Moderaterna ej representerade) inte tycka att det förelåg något hot mot sjukhuset. Mycket märkligt eftersom det är Centern och Folkpartiet som i sina annonser talar om att de vill Rädda akutmottagningen på Norrtälje sjukhus. Hm.

Men det är två lustiga partier för i samma debatt sitter de och säger att de vill att de äldre ska få bättre mat trots att de för bara ett par veckor sedan gjorde en upphandling av kylda matlådor till äldre på exakt samma underlag som det gjordes för ett par år sedan. Inte förrän år 2013 känner den borgerliga majoriteten sig mogna för att göra en annorlunda upphandling av maten till våra äldre.

Hans Andersson från Folkpartiet, vilken jag nästan känner blev min främste motdebattant i båda debatterna, menade att vi måste myndighetsförklara de äldre och med det menade han att de äldre måste ha möjlighet att välja vilket företag som ska utföra deras hemtjänst/hemsjukvård. Känns lite löjligt när man genomfört ett kundval som lockat ett företag att utföra hemtjänst i ett distrikt av kommunen, fått ett befintligt företag att gå i konkurs och det egna bolaget att säga upp sitt avtal för hemtjänst/hemsjukvård i delar av kommunen.

Jag tycker att de äldre i stället ska kunna välja vad de vill ha utfört i hemmet, vilken mat de vill äta samtidigt som de garanteras en långsiktighet i sin hemtjänst/hemsjukvård genom att verksamheten samlas i det gemensamma bolaget, breddas och stärks och får tillräcklig ersättning för det den utför.

Vårddebatten kommer snart att finnas på www.tvrr.se.

Efter debatterna fick jag frågan om jag inte har någon barnvakt till mina barn. Svaret är väl att det till viss del är en fråga om prioriteringar. Jag prioriterar vid vilka tillfällen jag känner att det är nödvändigt att inte ha barnen med och när det funkar. Det är inte alltid det finns någon. Det är inte alltid det är praktiskt möjligt med barnen. De lider inte överdrivet mycket av att vara med, jag mutar dem med lite glass eller något och sen gör vi någonting kul tillsammans efteråt. De vet om det. Ofta finns det någon de känner igen på plats och det tycker de är roligt. Visst kan man bli vassare och mer på hugget om man bara har sig själv att ta reda på, så jag tycker nog bara att ni politiska motståndare ska tacka och ta emot så länge de är med, snart bits jag på riktigt.

Jag har hittat det!!!!

Jag har hittat hotet mot akutsjukhusen. Och det var som jag misstänkte. Moderaterna vill sälja dem, låta ännu mer av våra skattepengar gå till vinst i stället för att utveckla vården. Danderyds sjukhus är ett av Stockholms läns landstings bästa sjukhus. Sälj inte karusellerna!

Hur ska vi hjälpa dem som ser oss som sin fiende?

Jag trodde aldrig att jag skulle bli en Svensson, jag ville gärna, men jag trodde aldrig att jag skulle ta mig dit. Med lite eftertanke inser jag att jag ändå tagit mig en bra bit på väg mot ett Svenssonliv, not upperclass precis, men så väldigt långt från den allra sårbaraste människan.

Jag har ett jobb (javisst dålig lön), jag har en bostad (åtminstone ett tag till), jag har en bil (på avbetalning), jag lagar mat till mina barn varje dag, skjutsar dem till idrottsträningar, betalar mina räkningar (även om jag nästan jämt sparar någon till nästa månad för att ha pengar till mat). Men jag har förtroende för samhället och myndigheterna. Jag känner mig inte motarbetad eller jagad av polis, socialtjänst, förskolan eller skolan. Jag känner mig inte missförstådd av sjukvården eller orättvist behandlad av hyresvärden. Jag är så mycket Svensson att jag tror att Arbetsförmedlare och personal på Försäkringskassan gör sitt bästa för att hjälpa människor. Samtidigt som jag i grunden är övertygad om att dessa tjänstemän inte förstår de människor som de ska hjälpa, så är jag beredd att stötta det system som de arbetar i. Varför? Jag kan inte själv komma på något bättre.

Men jag vet att det måste finnas ett sätt, att människor inte hamnar utanför. Om vi vågade vara vi, om inte alla bara var jag, jag, jag. Det är jag som lyckas, det är jag som misslyckas. Det är mitt fel om mina föräldrar super, om min pappa går över gränsen sexuellt mot mig, om min lärare inte kan lära mig att räkna, om jag mår dåligt. Det är mitt fel. Så jag självmedicinerar. Med alkohol eller droger. Eller spel. Och jag gör ännu mer fel. Och jag sårar människor i min närhet. Och någon myndighet säger sig vilja hjälpa mig, men jag ser bara duktiga, lyckade människor som tycker att jag är en stackare, en som inte klarar av det de kan, en som inte är lika bra som de. Det visste de redan i förskolan. De förväntar sig ingenting av mig. Ett hopplöst fall.

I min värld är våld och svordomar ingenting som förvånar eller upprör. I min värld rör sig människor runt kriminaliteten så att vi själva inte längre vet var gränsen går. Eller har vi vetat det någongång? I min värld händer alltid saker som gör att jag inte orkar, trots att jag en liten stund trodde, att jag var på väg att ta tag i alltihop, i hela situationen, mitt liv.

Jag är så van att det finns två sorters människor, det finns jag och mina vänner, eller de som finns omkring mig, som är som jag, misslyckade, missförstådda, eländiga. Så finns det de som representerar det bättre folket, som vet både vad som är bäst för mig och för alla andra. Jag missar deras möten för jag förstår inte vad de säger. De har inte hjälpt mig, inte på alla dessa år har de en enda gång hjälpt mig. De finns i skolan, på soc, på arbetsförmedlingen, akassan, på kåken, inom psykiatrin, hos polisen. Och de vet så mycket bättre hur jag ska leva mitt liv. Men de fattar fan ingenting. Ingenting. Ingenting.

Som sagt, själv är jag en Svensson, jag tillhör DEM. Jag tillhör systemet, förlitar mig på det. Vi människor är samhället. Vi människor måste stötta varandra, stötta den som är svag, är utanför av någon anledning. Solidaritet måste bli ett ord på våra läppar. Och alla måste få en chans. Mötas av positiva förväntningar. Lära sig sina möjligheter att delta och påverka samhället. Känna sig som en del och inte en sjukdom. Det finns så många vackra ord i en valrörelse. För många betyder orden ingenting. Ett steg på vägen är ändå att rösta. Om ingen lyssnar på dig, du har i alla fall din röst. Om du känner dig förvirrad och tycker att alla ljuger, minns att det samhälle som skapat jag jag jag och mitt eget fel, är ett verk av Alliansen med Moderaterna i spetsen. Det är Kristdemokrater som tycker att vi ska lämna familjen i fred, det tycker inte vi; vi tycker att vi ska hjälpa och stötta människor och familjer för att undvika att fler hamnar utanför. För ett mänskligare, mer solidariskt samhälle där alla åtminstone ska kunna känna ett uns av hopp måste vi byta regering. Att rösta är en rättighet. Utnyttja den. Ta chansen att förändra samhället som gör dig förbannad och utanför. Det är inte för sen även om vi har in i h-e långt tillbaka.

vem vill vad? Vi vet vad vi vill.

Valrörelsen rullar på och jag tror aldrig jag varit med om en mer otydligt valrörelse, vem vill egentligen vad? Eller vill alla samma? Idag läser jag på sidan 3 i lokaltidningen att Folkpartiet vill bevara Norrtälje sjukhus. På sidan 5 läser jag att Centern vill trygga akutsjukhuset i Norrtälje. Jag har inte hört någonstans att någon skulle vara av någon annan uppfattning. Men idag när jag står vid valstugan på torget kommer en kvinna fram till mig och frågar om jag står fast vid min uppfattning att akutsjukhuset ska vara kvar i Norrtälje och när jag svarar JA så säger hon att hon ska rösta på mig, trots att hon aldrig röstat på Vänsterpartiet förr (och hon var inte typ 23).

Det är lika rörigt i alla frågor. Centerns annons radar upp ett antal punkter som allihop skulle kunna vara hämtade ur vårt program (bygg roslagsbanan till rimbo, fler cykelvägar, biogasbilar och bevara fraktstödet i skärgården). Ändå har ju just Centern klart och tydligt deklarerat att de inte kan tänka sig att samarbeta med något av de rödgröna partierna ens för att hålla SD kort, p g a just Vänsterpartiet som delar deras uppfattning i alla de punkter de vill profilera sig i annonsen med. Vad är egentligen politik? och vem tycker någonting annat i årets valrörelse i Norrtälje?

Alla partier är lika rörande överens om att någonting måste göras åt skolan. Det spelar ingen roll om man suttit 12 år vid makten, man lovar ändå förändring och förbättring om man åter får väljarnas förtroende. Norrtäljes skolor klättrar vid Lärarförbundets ranking i år tre platser; från 286 till 283 av 290. Nu vill alla partier ha fler lärare, dialog med lärare, föräldrar och elever samt en utbyggd elevhälsa. Jättebra. Det har visat sig att de kommuner som hamnat i topp i Lärarförbundets ranking har tre saker gemensamt; de har alla hög lärartäthet, hög andel utbildade lärare och en generös resurstilldelning till skolan. I de tre kategorierna ligger Norrtälje på plats 260,208 & 209, varav den första siffran är en försämring. I den här kommunen har man alltid fått höra att skolan kostar så mkt och man jämför med s k jämförbara kommuner. (Samma sak är det förresten inom hemtjänsten/hemsjukvården där det ju också visar sig att vi betalar för lite.)

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska se till att de elever som inte har så mycket med sig hemifrån kompenseras för det i skolan. Alla barn har rätt till samma kunskaper. Det är skolans ansvar att alla barn kan ta till sig kunskaperna och komma ut ur skolan som delaktiga, demokratiska medborgare som känner sig kapabla att delta i samhället och vet hur de ska gå tillväga för att påverka. I vår kommun finns många elever från hem som kanske inte har så mycket studietradition och studievana. Det finns många elever som behöver kompenseras från skolans håll och det kräver mer resurser.

Ett problem är ju också antalet friskolor. Flera friskolor har den karaktären att de samlar på sig många barn till medvetna föräldrar som kan motivera och hjälpa sina barn hemma. Skolorna får samma elevpeng men ett mindre kompensatoriskt uppdrag, eleverna kostar m a o mindre. Kvar i de kommunala skolorna blir kanske de med föräldrar som inte orkat, förmått, klarat av att välja en annan skola eller som inte har möjlighet att skjutsa sitt barn, föräldrar som fortfarande litar på att det bästa möjliga erbjuds alla... Fler elever som kanske kräver ett större kompensatoriskt uppdrag, men med samma medföljande elevpeng. Samma resonemang som med gungor och karuseller som jag tidigare bloggat om.

Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan?" säger mycket tydligt att det som försämrat läget är: segregering, individualisering och ett misslyckande med det kompensatoriska uppdraget. Att det handlar om segregering och det fria skolvalet bekräftar också Stockholms utbildningsförvaltning och ett antal rektorer.

Nu ska vi lyssna på lärarna (säger alla partier). Nu ska vi ha dialog (säger alla partier). Nu ska vi förbättra resultaten (säger alla partier). Men vi dubbelröda(eftersom rödgrönt inte finns ännu i Norrtälje) säger att vi vill höja lärartätheten till 9 lärare per 100 elever. Vänsterpartiet vill att obehöriga lärare ska få utbildning, att det ska finnas en vikariepool som ser till att elever inte blir lämnade utan undervisning. Elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg har inte misslyckats, det är skolan som har misslyckats. Det handlar om skolans ansvar för det kompensatoriska uppdraget. För att skolan ska kunna klara det uppdraget krävs i Norrtälje mer resurser. Det är vi dubbelröda medvetna om och därför kommer vi också att ge skolan mer resurser om vi får förtroendet att styra kommunen nästa mandatperiod.