Makt över maten - i det stora och i det lilla

Igår var det första maj. Igår pratade Francisco Contreras på Vänsterpartiet, Norrtäljes förstamajmöte om hur det vi väljer att äta påverkar människor i andra länder, hur det påverkar vårt klimat och vårt jordklot. Han delade också ut en tidning som hette "Makten över maten". I den kan man bl a läsa om hur Amazonas regnskogar skövlas för sojaodlingar som ska bli till djurfoder i Sverige, det hårda arbetet som ligger bakom vår dagliga kafferanson, men också om hur vi kan arbeta i skolan, hemma, i kommunen, hur skolköket kan revolutioneras.

Idag är det andra maj och kommunstyrelsen ska fatta beslut om att bygga en ny förskola i Vigelsjö, som ska ersätta Blåklinten, som länge dragits med olika luftproblem. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger ett tilläggsyrkande att förskolan ska byggas med tillagningskök. Det blir 1,1 miljoner extra (det ska nämnas att det finnse en reservpott på 3,4 miljoner anslagen)

Jag har själv följt planeringen av den nya förskolan på nära håll genom enhetsrådet. Genom hela processen har maten diskuterats. Föräldrar och personal är överens om att det är viktigt med ett tillagningskök på den nya förskolan. Blåklinten har ett tillagningskök idag, men det har inte Paletten, som tillhör samma enhet. Enhetsrådets förslag är att ett tillagningskök som kan serva hela enheten med mat ska byggas i den nya förskolan.

"Vi vill inte ha tillagningskök", säger K Jansson (M), kommunalråd. "Vad man efterfrågar är ett pedagogiskt kök, där man kan ha verksamhet med barnen", säger G Pettersson (M), ordförande i barn och skolnämnden. "Vad menas med ett pedagogiskt kök?" undrar H Stymne Bratt (S). B Jansson (C) och vice kommunalråd erkänner att hon aldrig varit på ett "dagis" och aldrig haft sina egna barn på ett "dagis", men tror att det är ett ställe där man kan göra trolldeg och baka pepparkakor med barnen. "Är ni emot tillagningskök på förskolor?" undrar M Wedberg (Mp). "Nej", svarar K Jansson (M), "det beror på var de ligger. På den här förskolan är vi emot tillagningskök". "Vi vill inte lägga pengar på kök", fortsätter B Jansson (C), "Vi vill lägga pengarna på barnen." Då måste jag undra: Om personal och föräldrar vill ha ett tillagningskök och tycker att det är av hög prioritet, hur kan då de styrande säga att de inte vill lägga pengar på det utan lägga det på något annat i stället?

O Jansson (S) pekar på den låga demokratiska trovärdighet Barn och skolnämnden och kommunen har och att detta inte lär göra saken bättre och får medhåll från K Jansson (M) och H Andersson (Fp) med löften om att det ska (måste) bli bättre i framtiden. I framtiden ska vi lyssna på vad människor vill. Men inte nu. Inte på den här förskolan i Vigelsjö. Precis som man inte lyssnade på föräldrarna i Vigelsjö när de ville ha sin skola kvar. Det beror väl på var den ligger.... eller vad var det han sa kommunalrådet?

Dessutom kan man tycka att det är anmärkningsvärt att ett vice kommunalråd med, vad jag förstår, ansvar för mjuka frågor, aldrig har besökt ett av naven i själva kärnverksamheten, nämligen förskolan (eller dagis som hon väljer att kalla det). Det står mig ganska klart att man inte kan värna och vilja utveckla en verksamhet som man inte ens brytt sig om att besöka trots att man är högst ansvarig för den. Dags för ett studiebesök Berit Jansson!

Men det är också dags för Centerpartiet att sluta ljuga i matfrågan. Gång på gång röstar man ner det partiet i debattartiklar och på hemsidan säger sig stå för. Förutom att Berit Jansson tror att man måste äta kött varje dag för att bli smart så brukar Centern ställa upp på bra, närodlad, närlagad mat från grunden, d v s goda tankar, men så fort det kommer till beslut har man glömt vad man tycker. Synd att kommunen ännu inte förstår att bra mat har betydelse för barns utveckling och att över 90% av alla barn i dag går på "dagis", men långt från alla av dem har tillgång till den "goda maten" hemma. Det finns så mycket vi skulle kunna göra för att förbättra och förändra. Om bara kunskapen och viljan fanns....

Jag uppmanar personal, föräldrar och barn i Västra förskoleenheten att tillskriva ledamöter och ersättar i kommunfullmäktige innan beslutet ska tas där och tala om vad man vill. De som bestämmer försöker lura i oss alla att det är ett kök att göra trolldeg med barnen i som efterfrågas.....

råtexten till mitt förstamajtal

Här är texten jag utgick från i mitt förstamajtal i Norrtälje idag.


Första maj och arbetarnas dag. En dag då vi kan prata om de ökande klyftorna i samhället. En dag då vi kan prata om framtiden och hur vi vill att den ska se ut.

mina politiska hjärtefrågor är framtidsfrågor, det handlar om miljön och det handlar om barn. Utan barnen och ett jordklot - ingen framtid för mänskligheten. Man kan fundera mycket kring det i dessa dagar när kärnkraftsförespråkarna sveper bort katastrofen i Japan med att det är bra lärdomar för framtidens kärnkraftsbyggen.

När det pratas om barn idag pratas det ofta om skolan, hur dåligt barnen presterar i skolan och att det måste bli ordning och reda i skolan. Det finns ju ingen som påstår motsatsen. Det är väl självklart att det inte ska vara oordning och oreda i skolan? Men frågan är väl om det räcker med att det är ordning och reda för att våra barn ska uppnå kunskapsmålen.

Och vad är ordning och reda? Läxor och betyg? ------ Vänsterpartiet har förespråkat att ta bort både läxor och betyg och då finns det de som genast ser oreda och oordning framför ögonen. Men om vi inte har betyg så måste vi tala tydligare med varandra, och om vi inte har läxor krävs det ju att barnen får kunskap under sin tid i skolan. Krävs ordning och reda för att klara detta.

I Vänsterpartiet vill vi gärna se helheten kring barnen. Vi tycker att det är lika viktigt som många diagnostiska matteprov att barnen får hälsoriktig, god, ekologisk och gärna närproducerad mat i skolor och förskolor, lagad på plats och utan transporter som försämrar kvalitet, smak och miljö.

Vi tycker att det är lika viktigt som satsdelsträning att de får tillräckligt med tid på sig att äta, att de får lugn och ro i matsituationen.

Vi tycker att det är lika viktigt som rättstavning att det finns tillräckligt med utrymme och tid för barnen att röra på sig och leka, att det finns tillräckligt med vuxna för att se varje barn och dess behov, att det finns utrymme att lära sig på olika sätt.

I Vänsterpartiet tycker vi att små barngrupper på förskolan och på fritids har betydelse för barns lärandevillkor och vi tycker att barn ska få möjlighet till hjälp med läxläsning på fritids. Det handlar om att kunna se alla barn och att kunna tillgodose just deras behov.

Som jag sa i första meningen så ökar klyftorna mellan fattig och rik, mellan kvinna och man, mellan de som har och de som inte har och då givetvis också mellan barn och deras förutsättningar. Internationella undersökningar visar att skillnader mellan elever, men också mellan skolor i Sverige ökar. Och mycket av det kan vi skylla på det heligt fria skolvalet. Det är inte en reform som vi helt och hållet kan riva upp, men det skulle kunna kompletteras med t ex ett närområdesansvar för skolorna och en förtur till närmsta skola för barn och föräldrar som inte vill välja.

I Vänsterpartiet tycker vi att våra gemensamma resurser i enlighet med rapporter från Skolverket och i enlighet med läroplanen bör läggas på att utjämna skillnaderna i barns förutsättningar, att ge MER till de som har mindre med sig hemifrån och att ge MINDRE till de som redan har. Tyvärr är tendensen idag tvärtom, det är så mycket lättare att ge till den som redan har. Men vad barnen i Sverige behöver för att nå kunskapsmålen är knappast fler elitklasser, fler nationella prov eller fler katedrar.

Däremot visar flera studier ensidigt att skolans två timmar i veckan gymnastik inte är tillräckligt för barnens motoriska utveckling och att införandet av fysisk aktivitet varje dag på schemat ger gladare barn, lugnare klassrumssituationer, bättre hälsa hos barnen, ett bättre socialt klimat i skolan samt bättre resultat på nationella prov. Varför är då detta ingenting som genast införs? Enligt läroplanens förtydligande är det nu fullt möjligt att inom ramen för skoldagen införa fysisk aktivitet varje dag på schemat. Kom igen Norrtälje, våga prova andra vägar än disciplin för att nå bättre resultat.

Internationella studier visar också att ett jämlikare samhälle där klyftorna minskar eller försvinner är bättre för alla som lever i det samhället. I Sverige har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökat med ca 900 kronor/månad sedan 2006. 25%, eller 57000, av alla ensamstående mödrar lever under den relativa fattigdomsgränsen. Sysselsättningsgraden var för män i januari 2011 76,3% och för kvinnor 71%. Det känns inte som ett samhälle som går åt rätt håll, även om det ofta påstås vara det jämställdaste landet i världen. Tyvärr är falluckorna alltför många för att vi än ska kunna kalla Sverige för ett jämställt modernt samhälle.

Rätten till fasta jobb på heltid måste stärkas, men en förutsättning för att kunna arbeta heltid och försörja sig och sin familj är också att det finns en barnomsorg av hög kvalitet den tid man arbetar. Samhället går idag mot att bli mer och mer öppet, många, framför allt kvinnor, arbetar inom handel, restaurant, vård och omsorg där krav ställs på att kunna arbeta helger, kvällar och t o m nätter. Trots detta är barnomsorgen fortfarande bara utbyggd för den som arbetar kontorstid, det kan t o m vara svårt att få det att gå ihop att arbeta heltid även när man är två föräldrar som hämtar och lämnar. Den som är ensam med sina barn blir tvungen att förlita sig på släktingar, vänner, bekanta eller outbildade barnvakter för att få sitt arbetsliv att gå ihop och det säger sig självt att det inte är någonting som är tryggt och långsiktigt hållbart för alla.

I Vänsterpartiet vill vi att den som får ett arbete ska kunna vara säker på att också kunna erhålla omsorg om sina barn under den tid som kommer att utgöra arbetstid. Man ska inte behöva arbeta halvtid, ha flera jobb eller tacka nej till ett jobb för att barnomsorg enbart erbjuds kontorstid i kommunen. Man ska inte ha ett jobb och känna osäkerhet och otrygghet över vem man ska lämna sina barn hos under arbetstiden. Barnomsorg under föräldrarnas faktiska arbetstid skulle vara till stor hjälp i det som borgarna brukar kalla livspusslet.

Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna motionerat om att Norrtälje kommun ska undersöka behovet av barnomsorg på s k obekväm arbetstid. Vi har också motionerat om att höja kvaliteten inom barnomsorgen genom att sätta upp ett mål om högst 15 barn per barngrupp och ta fram en handlingsplan för hur vi ska nå dit. Vi kommer också att lägga en motion om mindre barngrupper och högre personaltäthet på fritids. Vi stödjer Socialdemokraternas motion om att införa en köttfri dag i veckan på förskolor och skolors matsedlar, av både hälso- och miljöskäl, och vi framhärdar i att alla nya förskolor och skolor ska byggas med tillagningskök. För att minska klyftorna mellan barn stödjer vi också den socialdemokratiska motionen om att ingen skola eller förskola ska ta ut avgifter av barn eller föräldrar och att läxläsning ska kunna fås hjälp med på fritids. Det här är bara ett axplock ur hur vi i Vänsterpartiet vill arbeta med att höja kvaliteten för våra barn och unga i kommunen.

Enligt FNs barnkonvention ska det finnas ett barnperspektiv på alla beslut som fattas. Vi vill gärna ta på oss rollen att bevaka detta barnperspektiv i de kommunala besluten. Är det t ex möjligt att barn som kommer i kontakt med de sociala myndigheterna av olika anledningar kan få välja sin egen socialsekreterare? En som de känner sig trygga med och får förtroende för?

Barnen är framtiden. Men i Vänsterpartiet vill vi inte för den skull glömma bort våra äldre. Andelen äldre som får hjälp av vår gemensamma äldreomsorg har minskat, men behoven har inte minskat. Istället har vård och omsorg från anhöriga ökat. Idag arbetar 60 000 kvinnor och 20 000 män deltid eller har helt slutat arbeta för att ta hand om en anhörig. Det är främst personer med låg utbildning eller arbeten med låga kvalifikationskrav som slutar arbeta för att ta hand om sina anhöriga och detta ger sedan utslag genom att de också får en lägre pension.

Därför tycker vi i Vänsterpartiet att en expansion av den professionella gemensamma äldreomsorgen de närmaste åren inte bara är viktig för att kunna ge alla en bra omsorg utan även av jämställdhetsskäl. I Norrtälje kommun har Vänsterpartiet bl a motionerat om att alla som fyllt 80 år ska ha rätt till en plats i särskilt boende utan behovsprövning. Vi anser att om man vid den åldern känner att man inte vill bo kvar hemma ensam, ska man inte behöva det. Det är för oss lika självklart som att man ska få bo kvar hemma så länge det är praktiskt möjligt om man så önskar.

Vi är emot experimenterandet inom hemtjänsten där det hela verkar gå ut på att tillgodose de olika företagens krav och önskemål och inte handlar om att se den gamle i centrum och den gamles väl som prio ett. Vi skulle istället vilja bygga en stark, kvalitetssäkrad gemensam hemtjänst i tiohundra ABs regi för att på effektivast möjliga sätt (ekonomiskt, miljömässigt och integritetsmässigt) stödja de som behöver hjälp med det de vill ha hjälp med. Själva valfriheten skulle m a o inte ligga i att välja företag utan i att välja vilka sysslor man vill ha hjälp med och en del av effektiviteten skulle ligga i att de som verkligen behöver hjälp ska få den ordentligt skattesubventionerad medan de som bara vill ha hjälp får betala för den. Japp nu pratar jag om RUT, men jag ska sluta med det. För nu har jag pratat länge nog.

Jag skulle väl kunna prata hur länge som helst, t ex om de 3-4 miljarder skattekronor som försvinner från svensk sjukvård varje år, pengar som skulle kunna anställa 11 000 undersköterskor, men som istället går rakt ner i privata aktieägares fickor. Jag gör inte det. Jag hoppas att något av det jag sagt idag, eller något av det Fransisco eller Mathias har sagt får er att tänka att ert engagemang är viktigt, att det behövs ett motstånd, en opposition, ett alternativ för en framtid som våra barn kan njuta av, känna sig stolta över och förvalta, att det behövs en solidaritet med kommande och gånga generationer som vi tillsammans kan skapa, inte bara här idag på första maj, utan även under årets alla andra dagar.

Vi mår bara bra tack

Hemkommen från två debatter denna heta lördag i Norrtälje. Jag började vid skördemarknaden i Societetsparken där Studieförbundet Vuxenskolan ordnade debatt om lokalproducerad mat och förutsättningarna för de små jordbruken. Jag tyckte det var en ganska bra debatt även om det tog lång tid innan man fick ordet när man vinkade. Även om det kändes som om det var lättare för vissa att få ordet liksom.

Det kändes att det fanns vissa skilnader partierna emellan och det var skönt. Visserligen var det Centern och Folkpartiet (vilkas båda representanter var bönder samt att det är de två partierna som är medlemmar i studieförbundet) som drog applåderna, men jag tycker ändå att det var jag och Socialdemokraternas representant Tove Engvall som hade de klart bästa, tydligaste och visionäraste inläggen.

Det handlar om att jordbruken ska kunna finnas kvar, att bönderna ska kunna överleva, göra nysatsningar. Det handlar om att hålla landskapen öppna. Det handlar om att kunna servera närproducerad mat till våra barn och äldre, på våra offentliga inrättningar, men även på våra restauranter. Det handlar om att minska miljöstörande transporter och det handlar om en turistattraktion och även annan attraktionskraft och marknadsföring för vår kommun.

Folkpartiet och Moderaterna deklarerade väl klarast att de inte vill att politiken ska lägga sig i detta. Men då så, vad gjorde ni där?

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sa tydligt att politiken kan och ska styra mot de visioner vi har för det framtida samhället. Vi har verktygen. Gör vi fel ska de som har kunskapen protestera. Även Miljöpartiets Ingrid Landin tyckte att vi politiker måste utmana de regelverk som finns för att nå den vision vi har. Kommunen måste visa tydligt vilken verksamhet vi välkomnar och genom att arbeta om upphandlingsunderlagen för mat till barn och äldre säkra efterfrågan på lokala livsmedel.

Jag sprang vidare till vårddebatten på Speakers Corner. Det handlade mycket om sjukhuset och maten till de äldre. Även här märktes tydliga skillnader mellan partierna. Medan Socialdemokraternas Håkan Jonsson och undertecknad konstaterade att det största hotet mot akutmottagningen på Norrtälje sjukhus var en utförsäljning/privatisering av sjukhuset eller delar av sjukhuset, verkade de borgerliga partierna (Moderaterna ej representerade) inte tycka att det förelåg något hot mot sjukhuset. Mycket märkligt eftersom det är Centern och Folkpartiet som i sina annonser talar om att de vill Rädda akutmottagningen på Norrtälje sjukhus. Hm.

Men det är två lustiga partier för i samma debatt sitter de och säger att de vill att de äldre ska få bättre mat trots att de för bara ett par veckor sedan gjorde en upphandling av kylda matlådor till äldre på exakt samma underlag som det gjordes för ett par år sedan. Inte förrän år 2013 känner den borgerliga majoriteten sig mogna för att göra en annorlunda upphandling av maten till våra äldre.

Hans Andersson från Folkpartiet, vilken jag nästan känner blev min främste motdebattant i båda debatterna, menade att vi måste myndighetsförklara de äldre och med det menade han att de äldre måste ha möjlighet att välja vilket företag som ska utföra deras hemtjänst/hemsjukvård. Känns lite löjligt när man genomfört ett kundval som lockat ett företag att utföra hemtjänst i ett distrikt av kommunen, fått ett befintligt företag att gå i konkurs och det egna bolaget att säga upp sitt avtal för hemtjänst/hemsjukvård i delar av kommunen.

Jag tycker att de äldre i stället ska kunna välja vad de vill ha utfört i hemmet, vilken mat de vill äta samtidigt som de garanteras en långsiktighet i sin hemtjänst/hemsjukvård genom att verksamheten samlas i det gemensamma bolaget, breddas och stärks och får tillräcklig ersättning för det den utför.

Vårddebatten kommer snart att finnas på www.tvrr.se.

Efter debatterna fick jag frågan om jag inte har någon barnvakt till mina barn. Svaret är väl att det till viss del är en fråga om prioriteringar. Jag prioriterar vid vilka tillfällen jag känner att det är nödvändigt att inte ha barnen med och när det funkar. Det är inte alltid det finns någon. Det är inte alltid det är praktiskt möjligt med barnen. De lider inte överdrivet mycket av att vara med, jag mutar dem med lite glass eller något och sen gör vi någonting kul tillsammans efteråt. De vet om det. Ofta finns det någon de känner igen på plats och det tycker de är roligt. Visst kan man bli vassare och mer på hugget om man bara har sig själv att ta reda på, så jag tycker nog bara att ni politiska motståndare ska tacka och ta emot så länge de är med, snart bits jag på riktigt.

Skolmat på bordet hemma?

Josefin Brink har utsetts till ny jämställdhetspolitisk talesperson för Vänsterpartiet
2010-08-12 09:55

Nu föreslår Josefin Brink att barnfamiljer ska få köpa take away-mat till självkostnadspris från förskolor och skolor. Josefin menar att vi ska utnyttja de fullt utrustade skolkök med kunnig personal som finns i kommunerna och lätta föräldrarnas stress när de kommer från jobbet och snabbt måste slänga ihop middag till hungriga trötta barn. S

Själv har jag inte hunnit fundera över förslaget. Klart det finns positiva sidor, inte minst det där med stressen som Josefin nämner. Men det blir också ett större krav på att skolköken producerar BRA mat. Föräldrarna får en insyn i vad deras barn äter, kanske kommer krav på att komma bort från halvfabrikat och helfabrikat att resas, mera grönsaker (som inte har konsistensen av gummibanan) mm mm. Om familjerna är intresserade av att äta skolmat hemma, vilket de säkert är om den håller hög kvalitet, kommer svinnet att minska och mindre mat kommer att slängas. Som det är idag får ju den överblivna maten inte ens skänkas till grisar utan grisbönder åker på framsynta ställen förbi och "stjäl" matresterna som någon klok mattant ställt ut.

Förslaget skulle innebära mycket små extrakostnader för kommunerna – några extra tjänster kanske behöver inrättas, men inga investeringar i övrigt behövs, menar Josefin Brink. En genomsnittlig skolmåltid kostar idag ca 29 kronor inklusive råvaror, lönekostnader, transporter och fasta kostnader för hyra mm. Med moms på 12 % landar man då på ett pris på ca 32 kronor per portion. Men priset bör rimligen kunna bli ännu lägre eftersom de fasta kostnaderna för skolköken inte ökar.

- För några tior per person skulle stressade föräldrar kunna avlastas från matlagning genom att helt enkelt köpa med en matlåda från skolans eller förskolans kök. Varje skola eller förskola skulle kunna erbjuda en veckomeny som man får beställa ifrån någon eller några dagar i förväg. Det är precis den sortens utveckling av välfärden som Vänsterpartiet vill se efter höstens val, säger Josefin Brink och menar att verksamheten inte på något sätt skulle konkurrera med restauranger.

- Nej, barnfamiljer går inte på restaurang på veckorna. Det här är ett alternativ till panpizzor och snabbmakaroner som är det enda många orkar fixa i ordning på kvällarna efter jobbet.

Tja, det skulle vara McDonalds som får känna på konkurrens då, tänker jag. Men de gör sig väl en extrahacka på alla som stormar in och röstar i restauranten nu så här i valtider. Och det här förslaget gör det ju möjligt att behålla och rekrytera bra personal till köken i våra skolor och förskolor. Själv har jag ju haft tanken på att vi skulle kunna ha fler kök i skolor och förskolor och äldreboenden om de t ex också skulle kunna leverera "lådor" till hemtjänsttagare i omgivningen. Äldreboenden, och kanske även skolor, skulle också kunna servera mat vissa tider på dygnet till människor utifrån. Det är mycket populärt bland äldre som bor hemma och är ensamma att gå och äta tillsammans med andra för en billig slant.

Sen ska väl detta förslag inte behöva innebära att barnen får samma mat till lunch som till middag?

Kontakt: Josefin Brink, jämställdhetspolitisk talesperson (V) 070-2404292
Kristoffer Housset, pressekretare (V) 076-1454202

Du blir vad du äter

Jo,´det finns visst något program som heter så. Och maten påverkar oss i allra högsta grad. Det är skönt att tanken på ett storkök som lagar över 3000 måltider per dag är borta i Norrtälje, men än har vi en lång väg kvar att vandra mot bra mat i alla skolor, på alla boenden, i alla förskolor, på sjukhus och andra institutioner. Ulrika Falk, S, uppmärksammar att maten blivit en valfråga, och det är bra att nu även Socialdemokraterna övergivit de storskaliga matproduktionstankarna. För det är arbetarklassen, eller de som har de sämst ställt i samhället (behöver ju inte vara de som faktiskt har ett arbete) som drabbas när samhällets institutioner serverar halvfabrikat och tillsatser. Det är de som har de sämst ställt som aldrig får smaka ekologiskt, kravmärkt, närodlade råvaror utan tillsatser hemma. De är de med sämst utbildning eller förmåga som inte hittar rätt i livsmedelsdjungeln och det är de fattiga som har råd med CocaCola och Lätt & Lagom, men inte med de produkter som skulle vara nyttiga för dem.

Och det är där samhället måste verka utjämnande och minska klyftorna. Det är där samhället måste kunna visa barnen att det finns kikärtor och fisk, linssoppa och färska goda grönsaker, inte bara fiskpinnar, sönderkokta ärtor och morötter på påse och färdig pyttipanna. Det är där samhället måste väga upp och visa på mat som stärker de som är svagare. Det finns massor av forskning som visar på hur viktig kosten är för vår ork, för vår inlärningsförmåga, för vår hälsa och för vårt välmående. Vi måste i livets början erbjuda alla den bästa hälsan och möjligheten att få ett bra liv som vi själva kan påverka och njuta av. Vi måste under studietiden ge alla de bästa möjligheterna att tillgodogöra sig undervisningen och vi måste under tider i livet när någon inte mår så bra, när någon är sjuk, erbjuda bästa möjligheten till tillfrisknande. Under livets sista del måste vi erbjuda möjlighet till hälsa, till välmående och inte orsaka onödig sjukdom och svaghet. Allt detta kan vi göra genom att erbjuda god (i flera avseenden), hälsoriktig, närodlad, kravmärkt kost av hög kvalitet och utan tillsatser på våra gemensamma inrättningar.

Riksdagsrolle och Miljöpartiets ångest

Antingen har de tagit in en 30 år gammal bild och presentation av BetongRolle(S) i lokaltidningen eller så har karln gått och blivit riksdagsledamot sen igår... Och dessutom en riksdagsledamot som tar sig ton mot själva partiledaren.

Jag förstår att Roland vill verka modern i sitt tänkande, undvika belastning av koldioxid i atmosfären och vara klimatsmart. Men R har missat en viktig del i att tänka på miljön och barnbarnen, nämligen den att i ett hållbart samhälle ingår även framtiden och en solidaritet med de som ska leva i framtiden, ta hand om, ta konsekvenserna av hur vi väljer att leva idag. Och med det helhetsperspektivet kommer kärnkraften aldrig att kunna betraktas som en ren och säker energikälla.

Lennart Rohdin (Fp) dillar på samma uppslag i lokaltidningen om att Miljöpartisterna i kommunen går runt med ångest för att de ska behöva samarbeta, särskilt med oss i Vänsterpartiet om jag uppfattar debattinlägget rätt. Det är någonting som jag känner mig främmande inför. Visst har vi Vänsterpartister och de lokala Miljöpartisterna helt olika syn på privatiseringar av skolor, förskolor, hemtjänst mm, men i övrigt har vi också mycket gemensamt, lika mycket som partierna inom alliansen i alla fall. Både Miljöpartisterna och Vänsterpartiet värnar den starkare varianten av strandskydd, vi motsätter oss dragracingbana och pengar till fler vägar. Vi jobbar mycket med demokratifrågor, har inga välbetalda heltidspolitiker i kommunen och arbetar på så sätt utifrån den lilla människans perspektiv och i mångt och mycket med den lilla människans insyn i maktapparaten. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Norrtälje är engagerade i frågor som rör kvinnor och tjejers situation, jämställdheten, representationen av kvinnor i olika organ och vi har också en samsyn kring matproduktion och hantering av mat till våra skolor, äldreboenden o dyl. Så jag tror inte att Miljöpartisterna i Norrtälje har ångest över att ledande företrädare för vårt parti för ett antal år sedan sade sig sig vara stolta kommunister. Det är nog annat som ger dem ångest, men de får de redogöra för själva.