Norrtälje kan bli bättre

Det är tydligt att den moderatledda majoriteten i kommunen litar helt till att väljarkåren inte har längre minne än någon månad tillbaka i tiden, möjligtvis ett par-tre månader. Så nu jäktas det med att inviga vägar, kulturhus och badhus för att det ska ligga i färskt minne hos valmannakåren den 14 september. Allt gott som denna borgerliga majoritet har åstadkommit under sina alltför många år vid makten. Det som de inte har lyckats åstadkomma får utgöra grund för de borgerliga småpartiernas manifest och löften inför nästa mandatperiod. För onekligen funderar en en hel del på varför Centern just nu vill satsa på bättre mat till de äldre och naturreservat i Färsna t ex, när de inte lyckats åstadkomma det under otaliga år i majoritetsamarbete. Onekligen funderar en en hel del över varför Moderaterna helt plötsligt säger sig vilja ha mindre klasser i skolan, då de i debatt efter debatt envist hävdat att klasstorleken inte har någon betydelse för barns inlärning. Kanske är de lite missnöjda med sitt eget arbete?

Det finns dock en som inte är det minsta missnöjd och det är kommunalrådet själv. I dagens Norrtelje tidning vill han passa på att presentera allt gott Moderaterna och deras nickedockor gjort för kommunen under den senaste mandatperioden. Nytt badhus, jehupp, kostade bara 20 mkr mer än beräknat, men en ny förskola i Vigelsjö för 30 mkr det var för dyrt. I stället dras barn och skolkontoret och alla kommunens förskolebarn nu med höga kostnader för inhyrda, icke ändamålsenliga baracker. Nytt kulturhus, jehupp, klubbades för under 20 mkr för då behövde majoriteten inte ens ta debatten om vad det skulle innehålla eller hur pengarna skulle kunna räcka till mer än ett tomt skal i fullmäktige; beslutet kunde nämligen klubbas direkt i kommunstyrelsen till följd av den låga kostnaden. Huset, har jag hört, är redan för litet och utrymmen på Pythagoras industrimuseum måste hyras in för att få plats. Renovering av det gamla gevärsfaktoriet och museiparken är däremot ingenting som majoriteten brytt sig om att ens diskutera.

Det byggs mer än någonsin, fortsätter kommunalrådet, men vad är det som byggs? Hittills har vi bara sett dyra bostadsrätter, många av dem inriktade enbart mot personer över 55 år. Det talas om hyresrätter, men innan valet har ingen satt spaden i marken för att åstadkomma något större antal hyresrätter som kan minska den hutlösa kö på 12 år för en hyresrätt i centrala Norrtälje. Oftast är det väl så att kommunalrådet har bättre koll än alla oss andra vad som är på gång. Att utkräva någon form av ekonomisk försäkring från det nystartade bolag som lovat bygga 300 hyresrätter bakom kommunhuset kom inte på fråga; det är pålitiga personer, lovar kommunalrådet. Vid sittande debatt i Rimbo får debattanterna också veta att det är klart med byggnation av ett nytt område i Rimbo. Trots att inga beslut tagits.

Och visst är det konstigt att några Moderater vill ha mindre klasser trots att kommunalrådet säger att resultaten i skolan redan förbättrats markant? Att Norrtälje kommun har ett högre meritvärde än samtliga S-styrda kommuner i länet verkar vara tillräckligt för kommunalrådet. Han påpekar att Norrtälje är länets tryggaste kommun. F d gruppledaren för Folkpartiet hävdar att Norrtälje är länets bästa äldrekommun. Kommunalrådet fortsätter att tro att en nödvändig utbyggnad och upprustning av VA-nätet är den ultimata och ända miljösatsningen en kommun måste göra under ett halvt sekel. Och att en utveckling av en skärgårdskommun måste innebära försämrat strandskydd och ökad byggrätt/äganderätt.

Det enda jag tänker hålla med kommunalrådet om är att Norrtälje kan bli bättre. Vi kan ändra fokus, vi kan se de förstärkningar som behöver göras i skolan, i förskolan och på fritids för att våra barn ska få en trygg uppväxt och de kunskaper de har rätt till. Vi kan se de förstärkningar vi måste göra inom vård och omsorg för att ge personalen drägliga arbetsvillkor, för att kunna erbjuda människor i hela kommunen närhet, trygghet och en kontinuerlig service som inte ständigt hotas av nedläggning, privatisering och centralisering. Vi kan se hur vi kan värna natur och kulturvärden och lyfta dem till någonting positivt för kommunens utveckling i form av t ex ekoturism samt lokal produktion av livsmedel och energi till kommunens olika verksamheter. Vi kan arbeta annorlunda för att nå de mål vi vill nå och som vi tror gör livet bättre för många i stället för att göra livet bättre för ett fåtal.

I sommarstugeområden står tiden still?

Vi har vår stuga i ett område som växte fram i början av 1970-talet och många stugor är också från den tiden. Säkerligen är många av sommarstugeägarna också från den tiden. Det är mysigt tycker jag. Det är en del av avkopplingen; att inte större modernare hus och bekvämligheter växer fram i rasande takt. Jo, det finns några pooler, vilket jag tycker är skrämmande med tanke på att det inte finns något kommunalt vatten och att vi i stort sett varje sommar har slut med vatten i vår brunn.

För mig är det att kunna leva närmare naturen att vara på landet, att kunna kompostera sopor och gå på torrdass, diska i regnvatten, elda och ha sitt eget kretslopp på tomten. Och det är klart att man retar sig på att några kör vattenspridare och fyller pooler när det inte ens finns vatten i regntunnorna att diska med, när man ser andra köra skottkärror med vattenhinkar från sjön för att kunna vattna i trädgården. Det är annat med andra. Jag har sett ett dike där vattnet inte fryser ens när det är 25 grader minus...

Igår var det städdag i samfälligheten, vilket det är 1-2 gånger om året. Då samlas vi och röjer, sly, eldar, fixar fotbollsmålen och ev flytbryggorna, oljar spänger mm. Allt avslutas med korvgrillning och utdelning av de 200 kronor man får tillbaka på samfällighetsavgiften om man hjälper till. Trevligt värre. Barnen är väldigt ivriga att hjälpa till att samla pinnar och lägga på elden. Och så nöjd, Storasyster, "Mamma, det här är bra för naturen, eller hur?" Tja, en svår fråga att svara på när gubbarna kommer nerkånkandes på olja, bildäck, bensin etc för att få fjutt på brasan. Igår verkade det nästan som om de försökte överträffa varandra och jag satte städglädjen i halsen. Visste inte vad jag skulle säga. Trodde man blev varse skadan av detta på 1970talet typ. Vet fortfarande inte hur man agerar; skriva ett brev till styrelsen? När flera av däcknissarna sitter i styrelsen. Vem är det som blir utanför då liksom? Men vad ska man säga till sina barn när de ser det här? Vad skickar vi för signaler? Vi skiter i er framtid typ....

Jag tänker på Roslagens alla sommarstugeområden, på alla bristfälliga avloppslösningar och brinnande bildäck. Och på alla dessa människor som rättfärdigar att det fortsätter så här, för att liksom få vara bekväma den sista biten av sitt liv. Jag tänker inte stå tyst och se på, jag tänker inte låta mina barn se mig tiga om detta. Jag ska bara fundera ut nåt...

En viktig motion i tiden

Kristian Krassman (S) lade på senaste kommunfullmäktige en motion om att även Norrtälje kommun ska införa en köttfri dag i de verksamheter där mat serveras. I sin motion hänvisar Krassman bl a till Haninge, som är en av de kommuner som redan gjort detta.

Det är en motion som vi i Vänsterpartiet stödjer och vi står också bakom den debattartikel i samma anda som publicerades i Norrtelje tidning i veckan. Jag har tidigare idag bloggat om att män äter mer kött än kvinnor. Även här uppmärksammas problemet med vårt köttätande.

Jag är glad att Vänsterpartiets kongress fattat beslut att vegetariskt alternativ ska vara huvudalternativ vid partiets konferenser och att den som vill ha kött får anmäla detta (på samma sätt som tidigare vegetarianer fick anmäla särskild kost). Det gör att fler äter vegetariskt, för även om du är köttätare, så kanske du inte har någonting emot att äta vegetariskt vid t ex en konferens. Själv har jag varit vegetarian i perioder av mitt liv, men började äta kött igen under min första graviditet för nio år sedan. Men vi har alltid köttfria dagar i vår familj, en köttbit behöver absolut inte ligga på tallriken för att vi ska inbilla oss att vi blir mätta. Vi äter i stort sett bara svenskt kött. Det har inte så mycket med kvalitet som med miljö att göra. Kortare transporter och gynnandet av en lokal arbetsmarknad.

Människan är allätare och kan äta kött eller inte för att få i sig den näring hon behöver. Problemet ligger i att vi i väst äter för mycket kött. Det är inte bra för vår hälsa och det är inte bra för vår miljö och vårt klimat. Vi kan lösa klimatproblematiken med att fler blir vegetarianer, men våra hälsoproblem kan vi bara lösa genom att var och en av oss äter mindre kött. Därför är en, eller varför inte två, köttfria dagar för våra barn på förskola och skola, för våra äldre och varför inte också hemma? ett toppenförslag som varken kommer att kosta eller att skada någon. På den tiden jag arbetade inom kommunen och var vegetarian fick jag olika fabriksfärdiga biffar av olika grönsaker varje dag och det var inte så kul (och antagligen inte billigt), men idag kan de flesta köksutbildade slänga ihop ett antal varierade och goda vegetariska rätter. Flera skolor har vegetariska alternativ som serveras varje dag.

Jag kan tänka mig att majoritetens svar som vanligt blir (trots att den borgerliga kommunen Haninge tagit ett sånt beslut) att vi inte ska komma med uppifrånpekpinnar om hur verksamheten ska skötas. Men vad jag förstår har vi väl inte ens en kostchef i kommunen längre. Vem är det då som ansvarar för vad som serveras? Samma löjliga debatt om uppifrånpekpinnar dyker upp i varje debatt med borgerligheten trots att de själva har en hel del kontrollbehov över verksamheter och bolag. Som för några år sedan då det var helt omöjligt att förbjuda försäljning av godis på skolor. Men det kan väl knappast vara en mänsklig rättighet att köpa godis under skoltid? Och på vilket sätt främjar det barns likvärdighet i skolan? Skolan ska vara gratis. Det är en annan motion som den produktive Krassman lagt i fullmäktige.

bil, sjukvård och miljö, miljö, miljö

I morse när jag skjutsade barnen till skola och dagis dog sambons bil på vägen och jag var tvungen att ringa efter assistans. Nu var det bara soppatorsk, men jag blev ändå less på denna bensinhungriga eländiga bil, så jag lämnade Mellan på dagis och hängde på låset på Volvo för att få köpa en ny bil. Ja, nu orkar jag inte vara eftertänksam längre. Jag har flera långa resor att klara av i valsegerns tjänst nästa vecka och jag måste ha en bil jag gillar och kan lita på.

Nu har jag köpt en s k miljöbil, även om etanol bara är en parentes i drivmedelshistorien så känns det rätt bra. Jag får också en billigare skatt och försäkring som möter nya lånekostnader någonstans på mitten och inte totalt ruinerar mig.

Pluggade nån timma på förmiddagen, åt lunch med en väninna och sen blev det extranämnd med Tiohundra till följd av Roslagshälsans konkurs. Det var ersättningen för hemtjänst och hemsjukvård som sänkte företaget och vårdcentralen. Ett företag som grundats här på hemorten och funnits under lång tid. Redan tidigare hade företaget aviserat att de ville ha mer pengar för hemtjänst/sjukvårdsuppdraget och i början av sommaren sas avtalet upp. Men det räddade inte företaget från konkurs.

Även kommunens och landstingets eget bolag; Tiohundra, har sagt upp avtalen rörande hemtjänst och hemsjukvård i vissa delar av kommunen. Nu tvingas de via ickevalsalternativsystemet att återuppta sysslorna efter det konkursdrabbade företaget. Nog fungerar det underligt i valfrihetens Sverige. Någon annan hemsjukvård än Tiohundras finns nu inte att välja på.

Vårdcentralen, som inte gick med förlust, köper Praktikertjänst. Oklart är om någon av de nuvarande läkarna (varav en är min husläkare) blir kvar. För att jobba som läkare i Praktikertjänst måste man äga aktier i bolaget. Går vårdcentralen bra tjänar man bättre. Detta gäller inte sköterskor och övrig personal. Det är upp till läkarna som driver vårdcentralen att se till att personalen trivs.

Efter att jag på eftermiddagen hämtat ut min nya miljöbil begav jag och de två yngsta oss mot Miljöfestivalen "Jorden vi ärvde". Vi hade blivit inbjudna att stå där med partiets miljömaterial. Där fanns också olika miljöföretag, naturskyddsföreningen, erkenlaboratoriet m fl. Alla partier var inbjudna, men bara två på plats; Vänsterpartiet de gröna och Miljöpartiet. För att få stå där fick vi sponsra festivalen med 2000 kronor. Ett rykte sa att ett mycket större parti tyckte att det var för dyyyyyrt.

Trevlig avantgardistisk underhållning, körsång och, när vi var tvungna att gå hem och sova, skulle det tydligen bli någon slags calypsojazz. Trevligt, men inte var det så många som plockade material. Det var väl "lite" bra eftersom vi imorgon förmiddag gästas av Jens Holm vid valstugan (som fortfarande står på Lilla Torget) och då tänker fortsätta fokusera på miljöpolitik. Mer om vad vi vill göra för att undanröja klimathotet finns spaltat i tio punkter som ni kan läsa här.

Flera som kommit till vår valstuga har haft svårt att bestämma sig om de ska rösta på oss eller på Miljöpartiet. Kom och prata med Jens Holm imorgon. Han talar om i vilka frågor vi och Miljöpartiet tycker lika och i vilka frågor vi är bättre. Kan vara en hint om vilket parti som är bäst att lägga sin röst på.

Vänsterpartiet de gröna

Svenska naturskyddsföreningen har undersökt hur de politiska partierna pratar och agerar i olika miljöfrågor. I denna undersökning framkommer tydligt att Vänsterpartiet har en minst lika bra miljöpolitik som Miljöpartiet. Det är viktigt att framhålla detta eftersom de senare har en fördel inbyggt i namnet och på det viset får röster från människor som endast tar ställning för att miljön är viktig. Nu generaliserar jag inte och dumförklarar väljare utan jag har pratat med ett flertal ganska kloka människor som helt enkelt inte VET att Vänstepartiets miljöpolitik är precis lika bra som Miljöpartiets. Att man sedan dessutom får in rättvisetänkande, solidaritet och ett starkt gemensamt ägande är ju inte fy skam.

Även lokalt satsar Vänsterpartiet på miljön. Det kan man se i dagens Norrtelje tidning där gruppledarna svarar på frågor om miljöpolitik. Och visst blir det väl lite lustigt när kommunalrådet har möjlighet att säga "Vi har byggt" och "det arbetet kan påbörjas efter sommaren" när vi blir tvungna att flumma till med "vi har motionerat om" och "vi har stött" alternativt "kommunen borde", men maktfördelningen är som den är. Nu glömde jag visserligen att nämna kollektivtrafiken, trots att det främst är en landstingsfråga så berör det ju kommunen och är i allra högsta grad en miljöfråga. Speciellt borde jag väl ha nämnt ROSLAGSBANANS FÖRLÄNGNING TILL Rimbo som ju är ett projekt som kostar lite jämfört med vad det ger.

På lördag kommer riksdagskandidat Jens Holm till valstugan på lilla torget i Norrtälje och vi pratar miljöpolitik ur ett lokalt och globalt perspektiv.

Miljökonsekvenser

Igår var jag på studiebesök och sammanträde med landstinget hela dagen. Det finns alltid vissa saker som ingår i beslut, lite beroende på tidens anda. För många år sedan så stod det t ex i alla avtal att avtalen skulle "följa jämställdhetslagens intentioner". Jag brukade alltid påpeka att jag tyckte den punkten var konstig. För mig är det självklart att ett avtal ska följa lagen och inte lagens intentioner. Det är ju hur flummigt som helst. Och att ett avtal ska följa lagen ska man väl inte behöva skriva ut?

Nu upptäckte jag att det i nästan alla beslut fanns med en ensam rad där det stod: "Beslutet innebär oförändrade konsekvenser för miljön." Jahaja, tänkte jag. Vad säger nu detta? Jo, jag kan medge att ett beslut som innebär att "lägga en rapport till handlingarna" antagligen inte får några konsekvenser för miljön förutom denna att alla fått rapporten utskickad i papperskopia och man inte riktigt vet vilka handlingar varje enskild ledamot lägger rapporten till.

Däremot finns det nästan bara en typ av beslut som vi i sjukvårdsstyrelserna tar, och det handlar om att föreslå vårt utskott (bestående av tre personer som är de enda som får ta beslut, styrelsen bara rekommenderar) att godkänna auktorisationer av olika husläkar- fotvårds mm mottagningar. Alltså, den som vill starta en husläkarmottagning, skickar in en ansökan, tjänstemän kontrollerar att den som ansöker uppfyller kraven enligt regelboken (vilket alltså inte BB Stockholm gör) och rekommenderar sedan styrelsen att rekommendera utskottet att godkänna mottagningen utan att veta egentligen någonting om den.

I dessa auktorisationsärenden finns ingen rad om hur beslutet påverkar miljön och det tycker jag saknas. I detta beslut om något, så kan det ju bli stora konsekvenser för miljön, beroende på om nya mottagningar gör att gamla mottagningar blir tvungna att stänga, om de nya mottagningarna ligge så till att resor ökar, alt. bilresor ökar, att lokalerna drar mer eller mindre energi, alt. är uppvärmda av olika typer av energi etc. Här finns massor av detaljer som kan påverka miljön positivt eller negativt, men jag betvivlar att det finns tid, kraft och kompetens hos förvaltningen att göra sådana bedömningar inför varje förslag till auktorisation.

Jag har dock lyft frågan och hoppas nu på aktivitet.

Människan och klimatet

För ett par veckor sedan kunde vi läsa att entreprenören som tagit hem kontraktet på snöröjningen i staden anade klimatförändringar med anledning av det häftiga snöfall som fick inleda vinterns arbete i slutet av november. Jo, det kan man väl också skylla på... Det är ju numer allmänt vedertaget att klimatet förändras i större grad än det som kan spåras till naturliga växlingar över åren. Det har experter över hela världen samlats och kommit överens om.

Ändå hörde jag för inte alltför länge sedan en människa ringa till P1 och deklarera att hon minsann inte tänkte förändra sitt leverne ett endaste dugg, för klimatförändringarna var bara allmän skrämselpropaganda som skapade hysteri hos politiker och andra makthavare. Därefter följde en dispyt som jag för länge sedan förpassat till forntiden (ca tio år sen eller så).

Nu har det gjorts en ny undersökning som visar att svenskarna blir allt mer medvetna om klimatförändringarna och allt mer villiga att ändra sina egna beteenden för att minska sin påverkan på miljön. Två svarta får i undersökningen finns dock:

Det första är köttkonsumtionen som rusat i höjden sedan EU-inträdet. Möjligtvis har den mattats av lite de senaste året, men mängden kött som vi konsumerar ligger fortfarande långt över den mängd vi konsumerade för 15 år sedan.

Det andra är, inte oväntat, flygresorna, som ökar, trots att flyget är en riktigt stor bov i miljödramat. Vi flyger allt mer runt jordens alla hörn på semester.

Vad måste nu till?

Det måste serveras mindre kötträtter till äldre, barn, sjuka och andra som vistas på offentliga inrättningar. Man måste föregå med gott exempel och servera mer ekologisk, säsongsvarierad och miljöriktig mat.

Sänk momsen på ekologiska, närodlade produkter.

Sänk priset på tågresor.

Upptäck Sverige. Upptäck att resan sker inombords.

http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Aktuellt/Dokumentation-fran-kurser-och-seminarier/Dokumentation-fran-Klimatforum-2008/Referat-Vem-ar-och-hur-agerar-konsumenten/

Hur är tanken kring logistiken?

Nedläggningarna av skolor i kommunen är, enligt majoriteten, inte enbart ett sätt att minska antalet kvadratmeter skollokaler, utan även ett led i att göra alla skolor till F-9 respektive F-5 skolor. Tanken är säkert god, men inte särskilt trovärdig då antalet små privata skolor ökar samtidigt som de kommunala skolornas barn samlas i allt större skolenheter.

Och förutom det faktum att vi får 30sträckor överallt och det nu har blivit en hastighetsbegränsning som i väldigt liten mån respekteras så innebär det ju också ökade transporter med bil.

Ett exempel är Blåklintens förskola med 5 avdelningar, belägen i bostadsområdet Vigelsjö där också många barnfamiljer bor. Den är säkerligen byggd där med tanke på att områdets barn ska kunna gå där. Och sedan skulle de kunna börja i Vigelsjöskolan. Nu är Vigelsjöskolan nedlagd och har fått ge plats för privata Montessoriskolan. Förskolan Blåklinten planeras i september nästa år att läggas ned och ersättas av en ny förskola med 4 avdelningar i ett helt annat kvarter, långt ifrån närmsta lågstadieskola. Den lilla vägen som går ner till gamla Vigelsjöskolan har aldrig varit så trafikerad som den är idag då föräldrar från övriga staden skjutsar sina barn till Montessoriskolan samtidigt som många av områdets barn tar sig till andra skolor i staden.

När jag frågade kommunalrådet hur Blåklintens 5 avdelningar skulle få plats i 4 avdelningar svarade han att det byggs på andra ställen i staden också, t ex i Solbacka. En avdelning, ca 15-20 barn, skulle således flyttas till Solbacka? När Flygskolan nu hotas av nedläggning erbjuds eleverna plats på Kvisthamraskolan, Lommarskolan eller Svanbergaskolan! Snacka om resvägar.

Och eftersom många familjer har fler än ett barn, kanske barn både i skola och förskola så blir det ett evigt jagande kring i staden. Varför bygger man inte en ny förskola i närheten av en skola så att övergången förskola/skola förenklas (för det är inte lätt)? Varför underlättar man inte för föräldrar och barn genom att tänka lite närhet, lite gång- och cykelaspekter, lite planering? Det snackas om valfrihet, men det är ju inte aktuellt på samma sätt här som det kan vara i Stockholms innerstad där du kan ha lika nära till ett antal skolor som du då kan välja vilken pedagogik eller vad det är nu du vill välja. Jag tror att de allra flesta vill ha en säker och enkel väg till förskola och skola, gärna så att man kan välja cykel eller gå, gärna så att man slipper gå till en massa olika adresser för att hämta och lämna, livet är stressigt som det är ändå och 7000 människor (många av dem föräldrar) pendlar faktiskt till Stockholm varje dag också. Gärna vill man kanske också att barn i högre åldrar säkert kan ta sig själva till och från skolan.

Med tanke på allt som planeras byggas i Trädgårdsstaden, Björnö, Färsna och Solbacka så tror jag att majoritetens tal om överflödiga lokaler snart kommer att sitta i vrångstrupen. Här kommer att behöva byggas nytt och större för att få plats med alla barn. Men kanske hoppas man bara på att privata alternativ ska sköta den biten. Så sker ju redan i "föregångskommunen" Täby. Förskole- och skolpolitiken i den här kommunen saknar miljö- och trafiksäkerhetsaspekter. Jag är snart redo att säga att den också saknar tanke på barns och föräldrars trygghet, den syftar bara till tvångsprivatisering av våra gemensamma tillgångar.