Socialdemokraterna i Norrtälje vill nu att kommunen ska sluta köpa danskt griskött. Det är väl iofs bra, det tycker ledaren i lokaltidningen också. Han hävdar dock att man inte kan ställa krav på vilket land köttet ska komma ifrån, utan bara hur man vill att djuren ska bli behandlade.
Det är bra att det händer någonting i den här debatten. Jag minns när Storasyster skulle börja på dagis och jag frågade om de åt svenskt kött (äter ingenting annat hemma och tycker att det är viktigt). Det kunde de tyvärr inte garantera eftersom det upphandlades efter pris. Ville jag vara säker på att få svenskt kött till min dotter var jag tvungen att välja en privat förskola, de kunde nämligen ställa såna krav på sina leverantörer.
Jag skulle börja jobba och vi fick ingen plats på den privata förskola där jag ställt dottern i kö när hon var tre månader (kanske man skulle ha ringt från BB, men det kändes som om det var annat som var viktigare just då). Övervägde att låta henne äta vegetariskt på förskolan, men har själv en del taskiga minnen av hur det är att äta vegetariskt i offentliga miljöer (kan bli rätt torrt och enformigt). Jag beslöt helt sonika att jag fick fokusera på att hon åt svenskt kött hemma, kravmärkta grönsaker etc. På förskolan fick huvudsaken bli att hon blev mätt.
Jag vet inte om det var rätt, men valmöjligheten kändes inte så stor. Jag skulle vilja att vi ställde mycket större krav på den mat som serveras i förskolor, skolor, äldreboenden, sjukhus och andra offentliga inrättningar. Naturligtvis ska vi ställa krav på hur djuren föds upp, men även på hur grönsaker odlas, på vilka gifter och vilken antibiotika som används, hur fodret framställs mm
Kvaliteten på maten är av stor betydelse för vår inlärningsförmåga, vår utveckling, vår hälsa och välbefinnande. Många familjer med knapp ekonomi handlar idag sina matvaror på lågprisbutiker och många barn från fattigare familjer riskerar att aldrig komma i kontakt med högkvalitativ, näringsrik kost. Om så inte sker i det offentliga.
Förskolan och skolan har också en uppgift att utjämna skillnader i förutsättningar för barn från samhällets olika delar. Alla ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära sig. För detta krävs att en fullgod kost på alla plan serveras i skola och förskola.
Ledaren i Norrtelje tidning menar att man inte kan ställa krav på vilket land t ex kött ska komma ifrån eftersom det hotar den fria rörligheten i EU. Men genom att ställa rätt krav kan man ändå komma åt detta. Man kan ställa krav på att råvarorna ska ge minsta möjliga ekologiska fotspår. Det kan göra att det är mer fördelaktigt att köpa ekologiska tomater från spanien än tomater uppdrivna i växthus i sverige. Men det kan också innebära att t ex danskt griskött blir en omöjlighet eftersom transporter räknas in i fotavtrycket. På radion idag sa de att en stor del av de danska grisarna körs till tyskland för slakt. Och sen tillbaka till sverige.
Med såväl etiska som miljömässiga krav kommer vi att få en avsevärt högre kvalitet på maten i skolor, förskolor och andra offentliga miljöer. Det kommer antagligen att kosta mer med de skattesystem vi har idag. Men vill vi förändra så kan vi.
