Ska barnen välja om de vill bli sjuka?

Idag varnar SvD för att barnen smittas med magsjuka från utländska kycklingar i våra skolmatsalar. Men istället för att ta upp en debatt om att höja kvaliteten på skolmaten, att ändra upphandlingskriterierna så att det blir möjligt att köpa närproducerade råvaror som ställts under restriktiv svensk kontroll, så nöjer sig SvD med att uppmana skolorna att ange ursprungsland på maten på skolmatsedlarna. Vad är vitsen med det? Ska barnen själva välja om de vill riskera att bli smittade eller inte?

När vi talar om att införa en köttfri dag på skolmatsedeln, då rasar främst folkpartister och moderater och hävdar att vi inte får peta i barnens lunchtallrikar och att de kan få näringsbrist och bli svaga och eländiga av att skippa kött en måltid i veckan, men att sätta stopp för att servera importerat, smittat kött till barnen, det tycker de tydligen är helt okej?

När min äldsta dotter började förskolan ville jag försäkra mig om att hon bara serverades svenskt kött. Det var en omöjlighet fick jag veta, så länge hon gick på en kommunal förskola som upphandlade enligt gällande upphandlingsregler och LOU. Det enda sättet att säkerställa detta hade varit att låta henne äta enbart vegetariskt på förskolan. Jag tycker, som ni förstår, INTE, att detta är ett rättvist och klokt sätt att behandla våra barn.

Barnen ska inte själva behöva välja bort sin mat vid lunchbordet, vi kan välja bort smittsam och dålig mat till dem i den mån det är möjligt för oss. Sen finns det en massa andra sätt som de kan vara med och påverka och tycka till om den mat de serveras.

Någonting måste ske med den offentliga kosten

Socialdemokraterna i Norrtälje vill nu att kommunen ska sluta köpa danskt griskött. Det är väl iofs bra, det tycker ledaren i lokaltidningen också. Han hävdar dock att man inte kan ställa krav på vilket land köttet ska komma ifrån, utan bara hur man vill att djuren ska bli behandlade.

Det är bra att det händer någonting i den här debatten. Jag minns när Storasyster skulle börja på dagis och jag frågade om de åt svenskt kött (äter ingenting annat hemma och tycker att det är viktigt). Det kunde de tyvärr inte garantera eftersom det upphandlades efter pris. Ville jag vara säker på att få svenskt kött till min dotter var jag tvungen att välja en privat förskola, de kunde nämligen ställa såna krav på sina leverantörer.

Jag skulle börja jobba och vi fick ingen plats på den privata förskola där jag ställt dottern i kö när hon var tre månader (kanske man skulle ha ringt från BB, men det kändes som om det var annat som var viktigare just då). Övervägde att låta henne äta vegetariskt på förskolan, men har själv en del taskiga minnen av hur det är att äta vegetariskt i offentliga miljöer (kan bli rätt torrt och enformigt). Jag beslöt helt sonika att jag fick fokusera på att hon åt svenskt kött hemma, kravmärkta grönsaker etc. På förskolan fick huvudsaken bli att hon blev mätt.

Jag vet inte om det var rätt, men valmöjligheten kändes inte så stor. Jag skulle vilja att vi ställde mycket större krav på den mat som serveras i förskolor, skolor, äldreboenden, sjukhus och andra offentliga inrättningar. Naturligtvis ska vi ställa krav på hur djuren föds upp, men även på hur grönsaker odlas, på vilka gifter och vilken antibiotika som används, hur fodret framställs mm

Kvaliteten på maten är av stor betydelse för vår inlärningsförmåga, vår utveckling, vår hälsa och välbefinnande. Många familjer med knapp ekonomi handlar idag sina matvaror på lågprisbutiker och många barn från fattigare familjer riskerar att aldrig komma i kontakt med högkvalitativ, näringsrik kost. Om så inte sker i det offentliga.

Förskolan och skolan har också en uppgift att utjämna skillnader i förutsättningar för barn från samhällets olika delar. Alla ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära sig. För detta krävs att en fullgod kost på alla plan serveras i skola och förskola.

Ledaren i Norrtelje tidning menar att man inte kan ställa krav på vilket land t ex kött ska komma ifrån eftersom det hotar den fria rörligheten i EU. Men genom att ställa rätt krav kan man ändå komma åt detta. Man kan ställa krav på att råvarorna ska ge minsta möjliga ekologiska fotspår. Det kan göra att det är mer fördelaktigt att köpa ekologiska tomater från spanien än tomater uppdrivna i växthus i sverige. Men det kan också innebära att t ex danskt griskött blir en omöjlighet eftersom transporter räknas in i fotavtrycket. På radion idag sa de att en stor del av de danska grisarna körs till tyskland för slakt. Och sen tillbaka till sverige.

Med såväl etiska som miljömässiga krav kommer vi att få en avsevärt högre kvalitet på maten i skolor, förskolor och andra offentliga miljöer. Det kommer antagligen att kosta mer med de skattesystem vi har idag. Men vill vi förändra så kan vi.

Människan och klimatet

För ett par veckor sedan kunde vi läsa att entreprenören som tagit hem kontraktet på snöröjningen i staden anade klimatförändringar med anledning av det häftiga snöfall som fick inleda vinterns arbete i slutet av november. Jo, det kan man väl också skylla på... Det är ju numer allmänt vedertaget att klimatet förändras i större grad än det som kan spåras till naturliga växlingar över åren. Det har experter över hela världen samlats och kommit överens om.

Ändå hörde jag för inte alltför länge sedan en människa ringa till P1 och deklarera att hon minsann inte tänkte förändra sitt leverne ett endaste dugg, för klimatförändringarna var bara allmän skrämselpropaganda som skapade hysteri hos politiker och andra makthavare. Därefter följde en dispyt som jag för länge sedan förpassat till forntiden (ca tio år sen eller så).

Nu har det gjorts en ny undersökning som visar att svenskarna blir allt mer medvetna om klimatförändringarna och allt mer villiga att ändra sina egna beteenden för att minska sin påverkan på miljön. Två svarta får i undersökningen finns dock:

Det första är köttkonsumtionen som rusat i höjden sedan EU-inträdet. Möjligtvis har den mattats av lite de senaste året, men mängden kött som vi konsumerar ligger fortfarande långt över den mängd vi konsumerade för 15 år sedan.

Det andra är, inte oväntat, flygresorna, som ökar, trots att flyget är en riktigt stor bov i miljödramat. Vi flyger allt mer runt jordens alla hörn på semester.

Vad måste nu till?

Det måste serveras mindre kötträtter till äldre, barn, sjuka och andra som vistas på offentliga inrättningar. Man måste föregå med gott exempel och servera mer ekologisk, säsongsvarierad och miljöriktig mat.

Sänk momsen på ekologiska, närodlade produkter.

Sänk priset på tågresor.

Upptäck Sverige. Upptäck att resan sker inombords.

http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Aktuellt/Dokumentation-fran-kurser-och-seminarier/Dokumentation-fran-Klimatforum-2008/Referat-Vem-ar-och-hur-agerar-konsumenten/