Vad är flumskolan? Hur ser skolan ut idag och vad är problemet?

Idag skriver några miljöpartister i Norrtelje tidning om hur viktigt förskoleklassåret är för eleverna och hur fel det är att ta bort det. Jag har också tidigare bloggat om detta, att ytterligare ett år av samma sak inte kommer att förbättra elevernas kunskaper. Det är tråkigt att se hur pendeln svänger mot det håll som inte förstår att lek och lärande är tätt sammanhållna för barn och kanske även för vuxna, att det finns olika lärstilar och att det inte är bra för inlärningen att sitta still och vara tyst hela tiden.

Igår menade ledaren i samma tidning att föräldrar inte har någon respekt för skolan och att detta smittar av sig på barnen. Föräldrar låter sina barn komma försent och ta med sig mobilerna till skolan. Det är så tråkigt att läsa. Jag tror inte att föräldrar med flit låter sina barn komma försent till skolan, det ligger nog mycken möda i att försöka få iväg barnen i tid, allt är inte görligt. Jag tror också att föräldrar har respekt för skolan och förväntar sig att skolan ska kunna bemöta just deras barn, utifrån just deras barns behov, och kunna hjälpa deras barn att nå samma kunskaper som de flesta andra barn når. Jag tror att det som möjligtvis tar udden av den här respekten kan vara när skolan inte kan hantera barnen och, i stället för att använda sig av modern pedagogisk forskning, återgår till 1800-tals metoder som bestraffning och kvarsittning. Men vad ska lärarna göra när de är överhopade av arbete, stora klasser och ouppnåeliga krav uppifrån? De försöker nog efter bästa förmåga möta varje barn på sin egen nivå och hjälpa dem efter sina förutsättningar, men finns tiden och ron till detta? Eller är det lättare att störa sig på att barn kommer för sent? Är det lättare att lägga sabotaget av hela klassens studiero på en eller ett par elever som kommer för sent än att förändra studiemiljön så att den passar alla?

Inom förskolan har det länge arbetats med att anpassa verksamheten efter familjernas behov. Det kanske inte är tvunget att ha gemensam samling klockan nio på morgonen, det kanske fungerar att ha den då alla barn har hunnit komma på plats? Eleverna i skolan idag arbetar mycket självständigt och det borde vara fullt möjligt att börja skoldagen med självständigt arbete och vänta med den gemensamma biten tills alla elever hunnit komma. Det är otidsenligt att ha ett system som bygger på att alla elever ska ta exakt lika lång tid på sig att göra alla uppgifter. Trots det är det de som har svårast för skoluppgifterna som blir ålagda att arbeta vidare hemma på sin fritid. Trots det är det föräldrarna till de elever som har de svårast i skolan som ställs för de största kraven att själva hjälpa sina barn, trots att svårigheterna kan vara ärftligt betingade.

Många gånger har jag upprepat det faktum att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och då duger det inte att skylla på eleverna själva och föräldrarna, det är skolans uppdrag att utjämna de skillnader i förutsättningar som eleverna har. Om en elevs föräldrar ständigt "låter" denne komma för sent med flit, så är det ju inte elevens fel och skolans uppdrag är att kompensera denne elev för förälderns bristande förmåga att ta sitt barn till skolan i tid. Det finns skolor där en personal hämtar några barn i hemmet för att de ska komma i tid, det finns skolor som serverar gratis frukost för att få barn att komma i tid, det finns skolor med flexibel skolstartstid. Det är knappast halva klassen som kommer för sent och detta är ett "problem" som går att bemöta på många olika sätt. Men det är definitivt inte orsaken till att svenska elever presterar dåligt i PISArapporten.

Själv är jag född i slutet av sextiotalet och gick genom grundskolan under sjuttio och åttiotalet. Nu har jag haft barn i grundskolan sedan 2008. Jag har aldrig sett den s k flumskolan. Ärligt talat vet jag inte exakt vad det är, men jag börjar ledsna på att den på alla möjliga olika vis används i diskussionen om skolans kvalitet. Allt är flumskolans fel! En skola där alla bara glider omkring utan att lära sig någonting, det har jag förstått. Om det ändå vore så väl, nu är det ju så att de med rätt föräldrar lär sig en hel massa medan de som kommer från skralare förhållanden slås ut redan tidigt i skolsystemet. Skolans problem ligger inte i om några få barn kommer för sent, de ligger inte heller i att det är för få prov, för många kepsar eller för slappa föräldrar. Det handlar inte heller om att barnen spelar dataspel, eller för den delen idrottar, på fritiden. Alla har sina sätt att koppla av och det ska gälla även barn. Det är inte rimligt att den som har kämpigt i skolan ska behöva ha 20 timmars arbetsdag. Skolarbete måste kunna ske inom skolans arbetstid, såväl lärarnas arbete som elevernas. Fritiden är till för att göra annat. Ska vi göra någonting åt elevernas kunskaper måste vi ge lärarna möjlighet att använda sina kunskaper om hur barn lär, vi måste minska lärarnas arbetsbelastning och öka deras löner. Vi måste minska antalet elever i klasserna och öka antalet vuxna på skolorna. Då kan vi nog vara en bit på väg....

Är lösningen mer av samma vara?

Idag har regeringen presenterat ett förslag för att förbättra skolresultatet i Sverige. Och jag har lite svårt att greppa hur mer av samma vara ska kunna ge bättre resultat. Om vi ger alla barn ett års längre skolplikt, d v s från en ålder då många kanske inte är helt mogna för skolstart, d v s sex år, ger det automatiskt bättre resultat? Idag går nästan alla barn i förskoleklass. Förskoleklassens arbete utformas lite olika på olika skolor, men den är tänkt att vara en mellanform mellan förskola och skola och ha större möjligheter att utformas efter barnens behov. Nu ska den alltså obligatoriskt bli en del av en skola som på många håll misslyckas med att ge barnen de kunskaper de har rätt till?

Och för de som inte hänger med bättre av ett ytterligare års obligatoriska studier på samma sätt, finns ännu mer; obligatorisk sommarskola, ett ytterligare obligatoriskt år i grundskolan efter nian osv. Mer av samma sak som eleverna inte hittills har lyckats förstå.

Om en tänker så här, att klasserna är för stora och lärarna inte hinner med alla, så blir det ju ett straff för dem som läraren inte hinner med, de får sin tid då de andra, som inte krävde så mycket, har fått möjlighet att avsluta och gå vidare.

Eller, om en tänker att läraren använder sig av ett lärsätt som eleven inte tar in, då kommer ju den eleven inte att ta in det oavsett hur många extra år eleven blir kvar i obligatorisk skola. Ja, jag upprepar ordet obligatorisk för det är ett ord som stör mig, som gör mig rastlös och orolig. Skolan och undervisningen är ju en rättighet för barnen, kunskap är en makt som alla barn ska ges möjlighet till. Då låter obligatorisk skolgång så väldigt märkligt, självklart, men varför används ordet gång på gång på gång som något tvingande och överifrånkommandekrav på själva eleven?

Jag tror, rent personligt, som pedagogikstuderande, att lärarna i stället måste ges möjligheter och verktyg att arbeta med eleverna på ett sätt som de vet gynnar elevernas lärande. Det är kunskaper som lärare har efter flera år på högskola. Vilka möjligheter har lärare idag att ta hänsyn till alla elevers olika lärstilar och kunskapsnivåer i stora klasser där lärarna också får hantera en rad "ickepedagogiska" frågor i brist på tillräckligt med kringpersonal på skolorna? I stället för att locka barnen till lärande tvingas de införa disciplinära åtgärder för att hinna med.

Ett av mina barn har under snart tre års tid haft obligatorisk närvaro på den extra läxläsningstimman som ges i skolan. Det är jättebra att den timmen finns, det måste jag börja med att säga, men när den blir obligatorisk, så får den  lätt en negativ klang. Ett år läste hon även modersmål utanför skoltid. Jag räknade ut att under det året hade hon tre veckors extra skoltid + läxor utöver vad hennes klasskamrater hade. Hon har efter det i två år till haft ungefär 1,5 vecka per år utöver ordinarie skoltid. Gör det att hon klarar sig bättre i skolan? Tveksamt. Vad hon själv anger är att hon helst har undervisning i liten grupp där det är lugnt, hon kan ställa frågor och få svar så att hon förstår. Då lär hon sig mest. 

Ja, med dessa funderingar om regeringens förslag till hur vi höjer kvaliteten i den svenska skolan och med en del funderingar om de förskolor i Nacka kommun som saknar förskollärare och i framtiden ska få kallas "pedagogisk omsorg med lokal", så lämnar jag er för idag, inte helt tillfreds med min framtidstro om det svenska samhället. En får ju bara jubla åt att det är valår, måtte det bara hamna tillräckligt långt ut åt vänster för att kunna rädda skutan.

Ett oerhört dumt och onödigt beslut

Så fattade igår den borgerliga majoriteten i Norrtälje kommun beslut om att lägga ned ännu en kommunal skola. Så oerhört dumt och onödigt. Ett ogenomtänkt prestigebeslut som orsakar stor sorg och oro bland många föräldrar och barn i Norrtälje stad. Dessutom beskyller allianssvansarna alla som försöker försvara en fungerande bra skola för populister som inte kan ta ansvar.

Det finns tillfällen då man måste lägga ned en skola, ja, det gör det. Det finns tillfällen då det är ansvarsfullt att lägga ned en skola, ja, det gör det. Det är faktiskt till och med möjligt att göra det utan att köra över föräldrar, elever och personal. Men då måste man låta alla berörda vara med i processen. Då måste man låta de som drabbas få vara med och föreslå andra sätt att lösa problemen, ta ansvar och komma fram till den lösning som flest personer anser vara den bästa för ett problem som måste lösas.

Föräldrar, elever, personal och andra politiker har i detta ärende kommit med flera alternativa förslag till lösning, men ingenting har fallit den moderatlojala ledningen i smaken att ens prova. "Skolan ska utrymmas så fort som möjligt", var kommunalrådet Kjell Janssons benhårda besked på alla försök till kompromisser.

Man kan få människor att förstå att man måste lägga ned en skola av t ex pedagogiska skäl, men ska man få dem att förstå en nedläggning med enbart ekonomiska orsaker måste man på ett bättre sätt kunna visa de ekonomiska vinsterna. Eftersom jag tycker (som centerpartiets BrittMarie Åhman som föredömligt röstade med oppositionen enligt sin egen övertygelse) att barn måste få kosta pengar; är en nedläggning av en skola med all den oro och förtvivlan det skapar av enbart ekonomiska skäl sällan acceptabel. Man måste kunna visa att det är någonting mer som blir bättre av nedläggningen.

De pengar man tror sig kunna spara på en nedläggning av Flygskolan, ska gå till en ökad lärartäthet heter det. Det ska göra att kommunen inte längre ligger i botten av alla skolresultatlistor. Man väljer då att bortse från hur längre skolväg, ökad otrygghet, större fritidsgrupper, stressigare lunchmiljöer och känslan av att inte ha något inflytande över sin vardag, ingen s k valfrihet påverkar barns skolresultat.

Det skulle vara intressant att veta hur mycket pengar den förra moderata ledningen sparade på att lägga ned Vigelsjöskolan och hur de pengarna kommit de pedagogiska resultaten till nytta.

Och jag hoppas att våra kommuninvånare nu kommer ihåg detta till september 2010 och inte gör om samma misstag igen. Röstar ni fram moderaterna och deras lydpartier blir det fler skolnedläggningar av kommunala skolor i kommunen (vi måste ju ha råd att betala hyran till de privata alternativen som förökar sig med ljusets hastighet) och den skola som står först i tur är med all säkerhet Singö Skola.

Lägga ned och privatisera?

Nu lägger den borgerliga majoriteten ner flera skolor i kommunen. Eller de försöker är det väl bäst man säger, de försöker igen. Tidigare har man försökt lägga ned flera skolor, men bara lyckats med en; Vigelsjöskolan.

Det är klart att det väcker protester när man lägger ner skolor. Ibland är det nödvändigt, men borgarnas jakt på överflödiga lokaler ter sig tämligen märklig när man samtidigt som man stänger ner kommunal verksamhet, låter s k privat skolverksamhet ta över lokalerna. Det som sker är ju att elever flyttas från verksamhet i kommunal regi till verksamhet i privat regi. Lokalerna finns kvar (om inte jag har fel tror jag t o m att de ökar), men skattemedel flyttas från offentlig verksamhet med insyn och medbestämmande till privat verksamhet med dåligt inflytande från folkvalda.

Parkskolan ska slås ihop med Roslagsskolan. Antagligen kommer Parkskolans lokaler att tas över av någon friskola samtidigt som de barn som väljer att gå kvar i kommunal regi ska tryckas in i Roslagsskolan. Var ska Flygskolans 250 elever ta vägen? Blir det bara tre kommunala skolor kvar i tätorten? På vilket sätt bidrar dagens beslut om minskning av antalet skolor till debatten om att föräldrar bör promenera till skolan med sina elever?