Det är inte så enkelt

Fortfarande hänger diskussionerna om Sverigedemokraternas intåg i riksdag och flera fullmäktigeförsamlingar kvar i luften. Hur? Hur? Hur? undrar människor. Och mycket handlar om invandring, om integrationspolitik, hur vi inte "tagit debatten", hur vi inte vågar diskutera "problemen". Det blir nästan lite löjligt faktiskt.

Jag skrev häromdagen om hur vårt medvetet delade klassamhälle skapat behovet av Sverigedemokraterna, av blankrösterna och av soffliggarna. Redan innan valet skrev jag om de som troligtvis röstade på Sverigedemokraterna. Det är inga rasister, de allra flesta i väljarbasen är inga rasister i alla fall. Det är bara människor som känner sig svikna av det här samhället, som känner att de inte passar in, att de motarbetas och inte har något stöd i de institutioner vi skapat för att ge människor stöd. De som har röstat är de som ändå bär på en vrede. Andra stannade hemma.

I vår kommun kan man konstatera att mellan 15-30% av väljarna stannade hemma, de utnyttjade inte sin rättighet att påverka hur samhället ska formas i framtiden. Förmodligen har de ingen tilltro till att systemet ska ge dem inflytande. På vissa håll i kommunen var valdeltagandet under 70% samtidigt som SD låg på närmare 10%. Det andas inte framtidshopp precis. Det är inte bara politiken som helhet som misslyckats i dessa områden, det är framför allt arbetarrörelsen som misslyckats med att mobilisera missnöjet med den förda borgerliga politiken som placerat dessa vanmäktiga människor i en situation som de inte finner någon väg ut ur. Det är den borgerliga politiken som stängt dörrarna, men det är arbetarrörelsen som misslyckats med att visa hur man öppnar dem igen. Hur man kliver in. Hur man utnyttjar sin röst och blir delaktig i sitt liv. Det är den stora utmaningen. Nu har vi fyra år på oss.

Tillgängligheten i politiken

Ledaren i Norrtelje tidning berör idag ett mycket viktigt område och kommer för en gångs skull fram till samma slutsats som jag själv; Ju fler politiker desto bättre. Och det är ju inte bara det att färre politiker leder till mer tjänstemannastyre och att de politiker som finns har svårare att hinna sätta sig in i alla ärenden. Det är ju också så att färre personer representerar oss alla, färre medborgare kommer att kunna säga att de känner en förtroendevald.

Detta är illa. Min tes är att alla bör känna en förtroendevald. Det skulle öka respekten och tilltron till politiken och vad politiken kan användas till. Med fler politiker menar vi ju inte att det skulle bli fler ärenden som politiker lade sig i eller att fler beslut skulle flyttas från det s k köksbordet till politisk nivå, utan att helt enkelt fler har insyn i och möjlighet att påverka de beslut som faktiskt tas. Fler som kan upptäcka brister och påtala svagheter i besluten, fler som kan vittna om vad människor utanför de politiska församlingarna pratar om och undrar över.

Vi kan inte bara vara besvikna och uppgivna över valresultatet och den bristande tilltron till politikens möjligheter och demokratins förträfflighet. Vi måste bidra till att göra politiken mer tillgänglig. Människor måste få möjlighet att känna sina politiker och beredas insyn och påverkan från många olika håll.

Vägskäl

Efter varje misslyckat val står vi vid ett vägskäl. Valde vi rätt inriktning? Vad kan vi förändra? Vad bör vi definitivt inte förändra?

Jo då, jag funderar, jag har inte slutat blogga för att valet är över. Har bara försökt komma ikapp med studier, tvätt, städning och så har barnen varit sjuka, råttorna har invaderat och allehanda andra saker som faktiskt pågår hela tiden, även under en valrörelse.

Borgerlig media är på hugget för att förklara för Socialdemokraterna vad som gick snett i valrörelsen. Innan valet har de ju varit ivriga påhejare av "stoppaMonakampanjen" och nu fortsätter de med att försöka låta övertygande i sina analyser om att S samarbetat för långt åt vänster. Deras syfte är förstås att i så många spaltmeter som det behövs uttrycka detta tills de fått svenska folket och Socialdemokraterna själva med på detta som en sanning. Med hjälp av att då och då slänga in ordet kommunism eller extremism hoppas man nu på att få det rödgröna samarbetet på fall.

Tyvärr blir jag inte förvånad om de lyckas. Socialdemokratin befinner sig i en kris och söker varje halmstrå att skylla på någon annan, hänga sig kvar, vara till lags. Ett stort parti med många förtroendeposter har så mycket att förlora.

Jag tycker det är fel att skylla det rödgröna nederlaget på partiledarna eller samarbetet. Den rödgröna ledningskvartetten växte sig starkare och starkare ju längre valröresen led. Tyvärr hann vi inte i mål. Jag tror faktiskt att med ett par veckors valrörelse till så hade möjligheten att vi idag haft en rödgrön regering varit betydligt större.

Att i nuläget falla borgerlig media på läppen och splittra samarbetet tycker jag vore förödande. Sverige behöver ett starkt rödgrönt alternativ och i händelse av nyval innan mandatperiodens slut måste detta alternativ fortsätta att bli samspelta och inte fladdra ut, försvagas och skänka Alliansen långvarig makt.

visst är det bittert

Visst är det bittert att se valresultatet. Sverige och Norrtälje kommun har kraftigt vridits åt höger, bort från solidaritet, gemenskap och medmänsklighet mot egoism och kamp för egen överlevnad. Jag hade hoppats att vi i ett land med så hög utbildningsnivå skulle lämna syndabockspolitiken och roffaåtsig-mentaliteten, men jag hade fel.

Och nu märks det verkligen att samhället är delat. Jag rör mig rätt flitigt runt bland människor och pratar med grannar, klasskamrater, arbetskamrater, släktingar, andra politiskt engagerade, men... jag har inte uppfattat dessa starka högervindar. Jag har uppfattat att människor från olika politiska läger och olika samhällsställningar är heligt trötta på moderatledningen i kommunen, att människor är upprörda över sjukförsäkringssystemet, det sätt skolan hanterats och att det inte finns några bostäder för ungdomar. Jag tycker att jag har fått ett otroligt gensvar på vår politik i alla kretsar jag rört mig, folk har tröttnat på borgarstyret helt enkelt. Idag hände samma sak, överallt i cafeterian på skolan pratades det om vilken katastrof detta val är. Och jag inser att jag inte har en aning om var dessa 33% moderater befinner sig någonstans. Jo visst, jag träffar väl en och annan, aktiv, i mitt politiska ärende, men var finns de andra? Det jag lagt märke till under de debatter som varit under valrörelsen är att det enda parti som sticker ut i den här kommunen är (nu har ju inte Sverigedemokraterna varit med på debatterna) Moderaterna. Själv har jag inte tyckt att det har varit till deras fördel och jag har inte heller uppfattat att publiken tyckt det. Men, deras meningsfränder finns uppenbareligen någonstans.

I Hysingsvik. Konstaterar att vi endast har 1,7% av rösterna i Hysingsvik, rena rama Täbysiffrorna. Ändå håller jag alltid 50 när jag åker genom samhället. Varför tycker de inte om mig?

Såväl företrädare för Centern, Kristdemokraterna och Moderaterna har nu jämfört oss vänsterpartister med Sverigedemokraterna och kallar oss för ett extremistparti. Det är skrämmande. Vi har ju t ex aldrig anklagat Kristdemokraterna för detta trots att det kanske vore mer passande. Detta är väl bara ännu ett led i högervridningen av Sverige, nu ska hederlig gammal socialism med allas lika värde, gemensamma trygghetslösningar och solidaritet fasas ut som extremism i Sverige. Verkligen skrämmande.

Skolvalet på kommunens största gymnasieskola visade på höga siffror för Sverigedemokraterna. Det visade också på att endast drygt hälften av eleverna deltog i valet. Är det månne dags att kommunen river upp sitt beslut att inte låta de politiska partierna verka på skolorna? Har förbud för politikerbesök i skolan (som infördes för att slippa Sverigedemokraterna) uppnått de mål man hade tänkt? Samhällskunskap i skolan borde innehålla mycket mer om vår demokrati och de politiska partierna. Om ungdomsförbunden inte kan verka, värva och annonsera på skolorna, hur ska de då driva sin verksamhet? Medelmsskap och engagemang i ett politiskt ungdomsförbund borde ge pluspoäng i samhällskunskapsbetyget. Inte konstigt att partierna tappar medlemmar och protester tar sig uttryck i att missnöjespartier kommer in i de beslutande församlingarna. Demokrati är ingenting evigt, den måste ständigt återerövras.

Valrörelsen för 2014 års val börjar nu. Trots knappa resurser hoppas vi kunna mobilisera och styra om Sverige och Norrtälje kommun mot ett varmare samhälle.

det ska inte finnas några skolor att välja bort

"Eleverna väljer bort de dåliga skolorna och väljer de bra skolorna och då förbättras meritvärdena på de bra skolorna och de dåliga skolorna försvinner." Så beskriver det moderata kommunalrådet Kjell Jansson det fria skolvalet. Men tänk om det vore så enkelt!

Det fria skolvalet är i själva verket inte så fritt. Det handlar inte bara om attm an måste vara om sig och kring sig och ställa sina barn i skolkö redan på BB, det handlar också om de praktiska möjligheter man har att göra ett val. Hur ska den som bor i Hallstavik och jobbar på bruket kunna välja Freinetskolan i Norrtälje för sina barn? Vem ska se till att barnen kommer dit och hem? Hur ska jag som pendlar och börjar arbeta klockan halv åtta på annan ort (ca 45 minuter bort i bra väglag och ljus) kunna köra mitt barn till den skola som inte ligger närmast? Var är vår valfrihet???

Nej, Kjell Jansson, det ska inte finnas bra och dåliga skolor att välja mellan när inte alla kan välja. Alla ska vara trygga med att den skola deras barn börjar på är en BRA skola, där barnet kommer att kunna tillgodogöra sig de kunskaper han/hon har rätt till. Blir det problem ska resurser sättas in, oavsett vilken skola barnet går på.

Det är en märklig människosyn att överhuvudtaget tycka att det ska finnas skolor att välja bort i systemet. Vad händer med barnen som inte kan välja, väljer vi bort dem också?

BB-bluffen bekräftad

Under debatt på www.tvrr.se fick jag chansen att ställa frågan om Tiohundra Bb till Centerns representant och fick svaret att det är en idé som några medlemmar driver, men som inte är förankrad i partiet. Även Folkpartiets representant vittnade om att detta inte var genomförbart. Det vill säga; det är bara valfläsk!

Ett ödesval som inte bör gå någon förbi

Det finns många som säger sig inte vara intresserade av politik. Och just nu i valtider är de heligt trötta på politiker som lovar runt och håller tunt. När det kommer till kritan så kommer vi i alla fall alltid någon gång i livet i situationer där vi har åsikter om hur samhället fungerar, borde fungera eller inte fungerar. Så länge det fungerar bra, vi är friska och har jobb så kanske vi inte funderar så mycket. Och när alla partier fläskar på och säger sig vilja ungefär samma sak före valet så känns det tämligen ointressant. Det är då det börjar krävas lite av oss som medborgare för att vi ska kunna se skillnaderna.

Just det här valet känns som ett ödesval för Sverige. (Och nu länkar jag till riktigt bra bloggar och artiklar om detta, läs!) Alliansen har under sin tid vid makten gjort förändringar som ändrar samhället i grunden; försämringar av sjukersättningar och arbetslöshetsersättningar, försäljningar och privatiseringar av välfärd är politik som ökar klyftor mellan medborgare och som har fått oss att tro att valet handlar om hur mycket vi får i vår egen privata plånbok. Och det är inte heller konstigt eftersom vi i Alliansens Sverige i mycket större utsträckning själva förväntas köpa oss vård, försäkringar, städning och annat som vi behöver för att klara vår vardag. Ju längre Alliansen tillåts sitta vid makten och rasera vår välfärd, desto mer kommer vi att tro att det är så här det är, det är ristat i sten.

Och när jag hör att människor förvirrat säger att alla partier vill ju samma sak, då förstår ja det, men blir samtidigt rosenrasande på partier som Centern och Folkpartiet som sitter vid makten (och särskilt här i kommun och landsting menar jag nu). Centern vill ha närproducerat mat, men man sitter i en majoritet som precis i skrivande stund gör en upphandling av matlådor till äldre på exakt samma upphandlingsunderlag som förra gången och det gav kylda lådor från Sala (som samma Centern menar är osmakliga). Avtalet kommer att ge våra äldre osmaklig mat i tre år till. De som sen lever får si.... Centern missar inte ett tillfälle att tala om att de vill rädda Norrtälje sjukhus akutmottagning. Trots att ingen vill lägga ner den. Centern lyfter åter i valrörelsen en fiktion om ett Tiohundra BB. De har suttit i majoritet i 4 år och inte en enda gång sen förra valrörelsen har vi hört någonting om en utredning kring möjligheterna att öppna ett Tiohundra BB. Men nu, mitt i babyboom och med det faktum att vårdvalet gjort att det blivit trångt på Danderyds BB, så lyfter man igen frågan. En utredning skulle snabbt ge svaret att 500 förlossningar per år (om alla väljer att föda i Norrtälje) inte ger underlag för att hålla en förlossningsavdelning med hög kompetens och intilliggande neonatalavdelning. Ett förlossningsteam har ingen möjlighet att upprätthålla en kompetens på ca 1,5 barn per dygn. Se istället till att skapa fler förslossningsplatser i länet, ge norrtäljeborna förlossningsgaranti vid Danderyds sjukhus med hjälp av närhetsprincipen, överväg ultraljudsundersökningar i Norrtälje, förstärk barnmorskeverksamheten (som kan ta många av de oroliga föräldrar som åker till BB i förtid, något som ca 75% av alla gravida gör, nästan alltid i onödan). Tiohundra BB var det värsta valfläsket förra valrörelsen och det är det nu också, i paritet med "Rädda Norrtälje sjukhus". Centerpartiet gör skillnad, heter det i annonserna, men det har vi ju inte sett något av. Moderat politik är det som förs i Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting.

Folkpartiet i sin tur gnabbas med Moderaterna i frågan om bostadsbyggande. Även skolan är ett område där Folkpartiet lanserar många idéer om förbättring. Men vad gör ni då? När ni sitter i majoritet? Signifikant för alla små borgerliga partier i kommunen är att de hävdar att de är så små och att om fler röstade på dem skulle det se annorlunda ut. Jag kan ha viss förståelse för detta, men ni är ju tre små partier somverkar vara tämligen överens i flera frågor . Ändå märks ni inte alls (åtminstone ingenting av det ni går ut med inför valet). Men man kanske inte förstår orsak och verkan. T o m moderata kommunalrådet, envåldshärskaren Kjell Jansson säger att han ska KRÄVA en förbättring av skolan. Kräva av vem Kjell? Det är ju du som bestämmer.

Vad vill jag säga? Vill jag bara kasta skit och tramsa? Nej, jag tycker det är beklagligt att partierna i kommunen säger att de vill samma saker i valrörelsen. Det är populistiskt av de borgerliga småpartierna att inte stå för den politik de sitter med och driver utan istället hänge sig åt att säga det man tror att folk vill höra.

Det finns en grundtanke bakom den dubbelröda oppositionens förslag för framtiden och det gör att våra förslag och paroller är förankrade i tanken om ett annat, mer solidariskt samhälle där ALLA ska med på riktigt (och inte bara som en stulen slogan på folkpartiets valaffischer).