Om tillgänglighet och springvik

Tillgänglighet är otroligt viktigt i dagens snabba samhälle. Finns du inte där när någon söker dig är du borta, du finns inte mer, du är utbytbar. För den som söker dig är det själva grejen; att kunna byta ut det/den som inte snabbt svarar upp mot förväntningarna. Att alltid nå snabb tillfredsställelse.

Därför ser det ut som det gör på.arbetsmarknaden i många branscher; du anställs under kortare perioder och på få timmar, men förväntas vara tillgänglig 24:7. Detta är ett faktum inom många kvinnodominerade branscher som handel, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård och säkert bidragande till höga ohälsotal inom dessa yrken.

Därför är det ett gott betyg för socialdemokraternas Ulrika Falk då hon får pris som mest företagarvänlig politiker med motivationen att hon alltid är tillgänglig när företagen behöver henne. Det låter ju lite som hon fått pris för "bästa springvikarie", men motiveringen har nog en.helt annan innebörd, en viktig sådan och det visar också att heltidspolitiker spelar i en helt annan division än vi andra.

Själv blev jag upprörd när jag läste artikeln i norrtelje tidning,  inte för att ulrika och Jansson (m) fick priset från företagarna utan för att vi missade en debatt kring centrumutvecklingen i Norrtälje,  en fråga som engagerar mig djupt. Varför missade vi debatten? Har mail och telefonsamtal lämnats olästa/obesvarade p g a den stora anhopningen av inbjudningar och förfrågningar?  Har jag själv haft så många bollar i luften att jag inte lyckats uppfatta just den här? Har vi varit otillgängliga och därför bortvalda i dagens snabba samhälle?  Eller har ingen ens behövt oss så att vår tillgänglighet aldrig testats? För det säger sig själv, om det var första gången företagarföreningen försökte få tag på oss och de av nån anledning inte lyckades, så har de ju aldrig provat förut och aldrig kunnat avgöra hur tillgängliga vi är när de "behöver" oss, och på så vis har vi aldrig ens fått kvala till priset med motiveringen "tillgängliga när vi behövs".

Sorry för ett djuplodande inlägg så.här en solig fredag eftermiddag,  men jag förebrår mig själv för att vara för otillgänglig samtidigt.som jag hoppas att detta inte var en medveten handling för att utestänga dem som en inte ser "behovet" av.

Tillgängligheten i politiken

Ledaren i Norrtelje tidning berör idag ett mycket viktigt område och kommer för en gångs skull fram till samma slutsats som jag själv; Ju fler politiker desto bättre. Och det är ju inte bara det att färre politiker leder till mer tjänstemannastyre och att de politiker som finns har svårare att hinna sätta sig in i alla ärenden. Det är ju också så att färre personer representerar oss alla, färre medborgare kommer att kunna säga att de känner en förtroendevald.

Detta är illa. Min tes är att alla bör känna en förtroendevald. Det skulle öka respekten och tilltron till politiken och vad politiken kan användas till. Med fler politiker menar vi ju inte att det skulle bli fler ärenden som politiker lade sig i eller att fler beslut skulle flyttas från det s k köksbordet till politisk nivå, utan att helt enkelt fler har insyn i och möjlighet att påverka de beslut som faktiskt tas. Fler som kan upptäcka brister och påtala svagheter i besluten, fler som kan vittna om vad människor utanför de politiska församlingarna pratar om och undrar över.

Vi kan inte bara vara besvikna och uppgivna över valresultatet och den bristande tilltron till politikens möjligheter och demokratins förträfflighet. Vi måste bidra till att göra politiken mer tillgänglig. Människor måste få möjlighet att känna sina politiker och beredas insyn och påverkan från många olika håll.