På tal om experiment

På TV står en clown och undanber sig fler socialistiska experiment i landet Sverige. Det är lätt att hålla sig för skratt. Det är nämligen denne clown som ligger bakom det gigantiska experiment som på tio år gjort Sverige till ett kallare land, ett land uppdelat i Masters & Servants, ett land med vi och dom. Där en tidigare S-märkt regering redan börjat med att experimentera bort våra pensioner tog clownen vid och fortsatte låta sälja ut våra gemensamma tillgångar till reapriser. Vård, omsorg, skola; allt blev ett spel där de rika och välutbildade fick försprång i att förse sig medan de som var i behov av stöd för att klara sin vardag enbart blev svagare och mer utstötta. Skillnaderna blev tydligare. Samma kväll som clownen, med ett alltför starkt väljarstöd bakom sig, uttalade dessa ord, varnades för vinterns första snö. De iskalla vindarna var ett faktum.

Allt gediget arbete som vuxit fram som en folksjäl i det svenska samhället; jämlikhet, solidaritet och allas rätt till likvärdig utbildning, vård efter behov etc slås av Statsministern bort som ett experiment. Och den girighet som skapat en konkurrens där gamla, sjuka och elever i våra skolor kommit i kläm, kallas den enda vägens politik. Häromdagen hörde jag talas om en fruktleverantör som lagt ett så lågt anbud att de stjäl lastvagnar från företaget som levererar torrvaror till samma arbetsplats. Det går väl ingen nöd på någon sjuk till följd av det, men det visar på hur sjukt konkurrenssystemet är.

Lite senare ser jag på TV om en skola där barnen odlar sin potatis och sina rotsaker själva. Skolan köper också in mkt av sitt kött från lokala bönder och jägare. Ja, det händer också i Sverige. Konstigt att vi i en del av Sverige inte kan påverka någonting, allt är olagligt, medan de i andra delar kan göra riktigt bra saker. Så bra att de hamnar i TV. I den här kommunen får vi nog passa oss så vi inte hamnar i TV av motsatt anledning.

Ett medvetet politiskt val av system

Idag skriver norrtelje tidning om hur barnmorskemottagningen i hallstavik hotas av stängning. Det är det nya systemet med vårdval som den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen påtvingar alla i Stockholms läns landsting som orsakar denna försämring för de boende i den norra kommundelen. I syfte att skapa konkurrens och öppna upp för privata vårdgivare skapar borgarna ett system där vårdgivarna själv väljer var de vill vara verksamma, och då väljer ett företag givetvis att etablera sig där det är ekonomiskt gynnsamt för dem att verka eftersom inget företag finns till för enbart välgörenhet. Tanken med Tiohundraprojektet; att genom samverkan kunna hålla en god högkvalitativ vård och omsorg inom rimligt avstånd för befolkningen även i en kommun som inte ser ut som stockholms innerstad, slås sönder och det som, enligt moderaterna, innebär ökad valfrihet för de enskilda medborgarna, blir bara en kvalitetsförstärkning för de som valt att bosätta sig på rätt ställe.

Tidigare kunde politiken samverka med vården som drevs i det kommun- och landstingsägda bolaget tiohundra ab, och ge dem specialuppdrag i syfte att bryta gränser mellan kommun och landsting, sätta den enskilda medborgaren i fokus och få vård och omsorg att hålla lika hög tillgänglighet och kvalitet    Även i områden som inte är tätt befolkade av rika, friska och unga människor som gör driften av vård och omsorg lättsam och billig. Idag ska, på moderat begäran, Tiohundra AB vara ett vårdföretag bland andra, alla företagare är lika välkomna att utföra vård och omsorg i norrtälje kommun. Givetvis kommer då INGEN, inte ens ett kommun- och landstingsägt bolag, att ge sig in i verksamheter som inte ger tydlig vinst. Tiohundra AB har redan avsagt sig ett flertal verksamheter p g a dålig lönsamhet. I och med att Tiohundra AB klassas som ett företag, vilket som helst, står norrtälje kommun också utan vård och omsorg i s k egen regi, all vård och omsorg i kommunen är privatdriven och har vinstkrav på sig. Hur detta påverkar den mest kostnadskrävande vården och dess patienter, det förebyggande arbetet och folkhälsan på sikt, det har vi bara sett början på. För en ort som hallstavik innebär den här politiken en kraftigt ökad segregering och utslagning. Det är dags att stoppa den moderata visionen om ett samhälle där de starka väljer och de svaga blir utan. Nu. Eller åtminstone i september 2014.

Mycket snack om Elit just nu tycker jag

Jo, det är en del snack om elit just nu. Häromdagen debatterades tidiga elitsatsningar på barn i TV. En elitsimmare som tagit simborgarmärket när hon var 2 år tyckte det var helt okej och sa att barnen bara tyckte det var roligt. Själv har jag väldigt svårt att föreställa mig en tvååring som på eget initiativ ber om att få simma 200 meter och dessutom skrattar hela vägen. Detta när 8,3% av femteklassarna i landet inte ens kan simma. Och när barn under 5 år inte anses "idrotta" när de simmar så bidragen till babysimundervisningen dras in och det blir svindyrt för föräldrar att se till att deras barn lär sig simma. I Vänsterpartiet, Norrtälje, anser vi att simundervisning ska vara gratis för alla barn. Detta är enligt dagens Norrtelje tidning en uppfattning som vi delar med 94% av Sveriges befolkning. Drunkning är, enligt samma källa, den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1-6 år.

Nu kom jag visst ifrån ämnet lite, men jag har blivit nekad plats i simskola till något av mina barn för att det hävdades att motoriken inte är tillräckligt utvecklad för att lära sig simma förrän man är sex år gammal. Så elitsimmaren som tog simborgarmärket när hon var två år gammal var nog inte bara ute och plaskade i vattnet på lek, det känns som en ganska hård satsning från vuxna runt omkring.

Mitt äldsta barn "normalbreddidrottar" i två olika sporter; fotboll och simning. I debatten nämndes också att det bästa för barn är att hålla på med flera sporter tills de är ungefär 16 år. Fotbollen och simningen lägger för min dotter beslag på 4-5 kvällar/dagar per vecka och då krockar det ändå ibland så att hon måste välja den ena träningen/tävlingen. Tomas Bodström påstod på fullt allvar att det gick att kombinera en elitsatsning inom en idrott med utövandet av flera andra idrotter för en tolvåring... Nu undrar jag om han menar att detta barn ska gå i skolan också. Jag har tidigare bloggat om lärare som ställer krav på sina elever att inte träna dagen före prov och att vid dåliga resultat i skolan lägga ned idrottandet. Det är ingenting som jag stödjer, men samtidigt en verklighet för många barn som  tyngs av läxor som ska göras efter skoltid.

Idrottande ska vara roligt,  om det blir för mycket kanske man inte märker det just för stunden, men i längden leder det kanske till att man hoppar av; att man så att säga Går in i väggen och inte vill mer. Samtidigt, för att citera det min dotter sa för ett par år sedan; "Jag VET att vi bara spelar fotboll  för att det roligt och att det är en lek, men mamma, jag tycker inte det är roligt att förlora. Jag tycker att det är roligt att VINNA!"

Mer om elit; Norrtälje har fått sina första elitlärare. Jojomen. En undrar om detta ska döva sorgen över att sjunka till plats 277 av 290 kommuner i Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. Inte blir en gladare av  att läsa den borgerliga majoritetens s k "satsningar" på skolan i budgetförslaget som ska klubbas 28 oktober heller. Nej, ordet elit får mest en bitter klang av segregering i mina öron. En av de viktigaste faktorerna som avgör elevernas studieresultat och vilja att läsa vidare är föräldrarnas utbildningsnivå. Är det då möjligen även en satsning på vuxenutbildning som skulle behövas i Norrtälje kommun? 

Ja, för den som inte är så duktig i skolan, för den som ständigt känner sig sämre än alla andra i klassrummet, kanske idrotten är en tillflykt där det är möjligt att bli bäst, att bli elit. Men idag måste en kanske elitsatsa både i skolan och på fritiden för att överhuvudtaget ha något existensberättigande. Det är den starkes samhälle där svaghet föraktas.

Hundraåringen som bröt sig in på äldreboendet

SVT rapporterade i veckan om en 99årig man som ansågs vara för frisk för att få plats i ett äldreboende. Detta upprörde pensionärer på orten (Heby) som naturligtvis kände sig oroliga för sin egen framtid. När en är gammal kan ensamhet, värk och hjälplöshet komma snabbt. Många som inte bor i storstaden är också bosatta i villor, kanske med trädgård, kanske en bit från närmsta tätort/granne. Vad händer om jag ramlar och inte kommer upp? Vad händer om jag känner mig så där yr i huvudet och illamående igen? Hur länge blir jag liggande om jag inte kan ta mig till en telefon? Frågorna är många när en är ensam och orolig. 

Jag blev inte ett dugg förvånad när jag såg "nyheten" på TV. I Norrtälje kommun har länge "bokvarhemma-principen" varit allenarådande. Dessutom är det ju brist på platser i särskilt boende. Det händer säkert att ett par personer en bit över 90 nekas plats i särskilt boende varje månad. En del av dem bosatta ganska ensamt och otillgängligt. I Vänsterpartiet tycker vi inte att detta är acceptabelt att gamla människor ska behöva leva ensamma och otrygga. Därför lade vi för ett par år sedan en motion där vi föreslog att alla som fyllt 80 år skulle ha rätt till en plats i särskilt boende om de så önskade. De flesta vill naturligtvis bo kvar hemma så länge de orkar, när de ansöker om en plats är det för att de inte orkar eller för att de känner sig ensamma och oroliga. Det är inte ett bra omhändertagande av människor som levt ett långt liv, de ska inte straffas för att de hållit sig friska.

Mitt råd till de styrande är att sluta lägga pengar på det ni kallar valfrihet, det finns ingen valfrihet så länge det inte finns ett överutbud av platser, du får vackert ta det du blir erbjuden. Se i stället till att bygga ut boendena så att de svarar upp mot behovet, gärna med en liten överkapacitet för att kunna ta emot människor över 80 år utan biståndsbedömning om de så önskar. Det är vi skyldiga våra far och morföräldrar.

För övrigt...

Är det så otroligt skönt att konsortiet Roslagens famn inte hade pengar att genomföra sin omstrukturering av bussterminalen till en bunker med köpcentrum ovanpå. Det är tråkigt, men sant, att vi i framtiden får hoppas på att de med de mest knasiga idéerna inte har några pengar. Har du pengar kan du göra vad du vill i Norrtälje stadskärna. Eller om du lyckas lura alla att ett "kulturhus" bara kostar 17 miljoner att uppföra. Nu hoppas jag att nya tider hinner ta vid, tider då vi uppskattar, lär och tar vara på vår historia. Där vi värdesätter en öppen mötesplats som funnits i snart 150 år på samma plats. Visst kan bussterminalen behöva en försköning, varför inte använda gamla metoder som att plantera mer grönt som både tar upp avgaser samt minskar bullret för kringboende. Jag kan också tycka att det finns anledning att försöka fylla de affärslokaler som redan finns i centrum, skapa en genuin och mysig stadskärna i direkt anslutning till bussterminalen och dra ned på billiga köplador i stadens utkanter.

Det är möjligt att bussterminalen anses ointressant av flera skäl: dess främsta funktion är att föra ut människor ur kommunen dagtid, inga ålänningar anländer denna väg, den som åker buss kan inte handla så mycket osv. Av samma anledning motsätter sig många en bilfri stadskärna, alltså att den som går inte kan handla så mycket. Däremot skulle centrum bli mycket mer inbjudande om det var möjligt att tryggt promenera med sina barn, stanna och äta en glass eller fika vid en gatuservering. Detta är dock inte möjligt med den trafik som idag finns i Norrtälje centrum. Det är inte på de gåendes villkor som skyltarna anger utan alla som befinner sig där måste akta sig för bilar och väja för bilar som står parkerade överallt.

Om alla bostäder som planeras i närheten av Norrtälje centrum kommer att byggas och bli möjliga att sälja (för vad jag vet är det inga hyresrätter) så kommer många människor att vara bosatta på gångavstånd till centrum. Om det också finns bra parkeringar utanför centrum så tror jag att de flesta som besöker Norrtälje skulle uppskatta att kunna flanera fritt och tryggt på gator och torg. Bussterminalen är också ett torg, en öppen plats där massor av människor frivilligt eller ofrivilligt möts varje dag. Där bör finnas buskar, bänkar, sopkorgar och annat som gör det trevligt för människor att spontanträffas. Att täcka över denna plats är enligt min mening inte att göra den välkomnande utan snarare skrämmande, mörk och urinstinkande. Vind/regnskydd borde gå att ordna utan att gömma denna möjligt optimala mötesplats.

Låt alla skolor vara BRA skolor - låt alla skolor verka utan ekonomiska vinstintressen som drivmedel

Här följer dagens debattartikel i Norrtelje tidning, skriven av undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet, Norrtälje, tillsammans med Vänsterpartiets representant i Barn och skolnämnden samt Utbildningsnämnden; Kia Hamnö.

Gunnar Kjelldahl, Centerpartiet, fortsätter, i debattartikel den 25 september, att lyfta friskolorna som utbildningssystemets frälsning. Andra undersökningar, än de han väljer att hänvisa till, visar på andra tendenser. Till exempel visar den stora internationella studien PISA på hur likvärdigheten i den svenska skolan under det senaste decenniet kraftigt minskat. Två orsaker till detta är friskolereformen och det fria skolvalet som bevisat segregerat de svenska eleverna. Detta klargörs i skriften ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”, utgiven av Skolverket 2009.  I en debatt i kommunfullmäktige i Norrtälje för ett par år sedan slog sig kommunalrådet Kjell Jansson för bröstet och påtalade att det visst finns bra skolor i kommunen. Det är ju bra, men det räcker inte att det finns bra skolor, alla skolor ska vara bra. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet när det gäller undervisning och trygghet. Föräldrar och barn ska aldrig behöva oroa sig för att deras val av skola ska leda till sämre kunskaper och utslagning. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med resurser för att upprätthålla och förbättra kvaliteten på alla våra skolor, kunna erbjuda bra löner till våra lärare och hålla klasser och fritidshemsgrupper rimligt stora. Enligt artikel i NT den 27 september har barngrupperna på fritidshemmen ökat med sju barn under de senaste fem åren. Nu går det i genomsnitt 40 barn per grupp.

Fortsättningsvis oroar sig Kjelldahl för att de förbättringar, han anser har sprungit ur friskolereformen, kraftigt kommer att begränsas om företag inte tillåts plocka ut vinster ur skolverksamheten. Det är, som han själv också påtalar, hans åsikt som friskolerektor och part i målet. För drygt en månad sedan skrev två andra friskolerektorer, från Freinetskolorna Mimer och Hugin, en debattartikel. De ansåg det vara absurt med vinstutdelning i friskolor. I sin debattartikel refererar de till SOM-institutets undersökning 2012, som visar att 62 procent av svenskarna är emot vinstutdelning inom skattefinansierad skola, vård och omsorg.

I Vänsterpartiet tycker vi att skattepengar ska användas för att på ett likvärdigt sätt ge alla människor förutsättningar för ett gott liv, till exempel genom att bara erbjuda skolor av hög kvalitet. Idén att ekonomisk vinst är en viktig drivkraft stämmer nog i många sammanhang, men ”är ett skadligt mål i allt som har att göra med omsorg om människor”. Här citerar vi, i likhet med Peter Gerdman i NT 17 september, professor Sverker Sörlins genomgång av den svenska skolan i Dagens Nyheter den 12 juni. Sörlin skriver vidare: ”Entreprenörer finns ju överallt – i de idéburna friskolorna och i den kommunala skolan. Innovation sker i alla de skolor där skapande, ansvarskännande människor är verksamma. Skapande kräver inte alls någon vinst. Den doktrinära övertygelsen, rotad i en bestämd förståelse av orsakssamband mellan konkurrens, valfrihet och kvalitet, har visat sig helt felaktig.”

Låt oss freda våra grundläggande behov, som utbildning, vård och omsorg, från vinstintressen.

När tänker Norrtäljealliansen ta föräldrarnas önskemål på allvar?

En ny rapport från Skolverket har kommit (föräldrarenkäten).  Denna uppmärksammas även i dagens lokaltidning (tyvärr ingen länk), där vi också bjuds lite lokala fakta (siffror). I rapporten framkommer att föräldrar till barn på fritids är oroade främst över de stora barngrupperna samt tillgången på personal. Detta är alarmerande och Vänsterpartiet i Norrtälje har tidigare uppmärksammat de stora fritidshemsgrupperna (23-65 barn i de tillfrågade fritidshemmen i NT) med interpellationer och motioner i fullmäktige. Svaret från majoriteten har varit lamt. Enligt de styrande politikerna har personalen själva möjlighet att reglera gruppstorlekar. Dessutom upplever jag det som att den borgerliga majoriteten helt väljer att bortse från kringfaktorer när det gäller barns möjlighet till ett bra lärande. Frågor som barngruppsstorlekar eller vistelsemiljö på fritids eller kvalitet på den mat som serveras under skoldagen, viftas bort till förmån för fler tester och prov för att kontrollera barnens kunskaper.

I vår kommun har vi ett antal relativt små skolor som är förlagda på landsbygden. Under det senaste året har stort fokus lagts på att diskutera och debattera kvaliteten och de SMÅ barngrupperna/klasserna i dessa skolor. Givetvis har detta fokus förorsakats av ett nedläggningshot som vilade över de flesta av dessa skolor. Samtidigt har diskussion och debatt kring kvaliteten i de stora barngrupperna/klasserna på de stora tätortsskolorna/fritidshemmen uteblivit. I Skolverkets föräldrarenkät framkommer dock med all tydlighet att detta är någonting som oroar föräldrarna och som har sin plats i barn och skolförvaltningens arbete med att höja kvaliteten i kommunens skolor.

En överenskommelse om nödvändiga åtgärder som inte får tummas på har gjorts mellan samtliga partier i Barn och skolnämnden utom Moderaterna. Medan oppositionspartierna är övertygade om att det behövs rejält med pengar till dessa kvalitetshöjningar försöker Centern och Folkpartiet att sitta på två stolar samtidigt och såväl behålla alla skolor, höja kvaliteten och sänka skatten. Så länge vi har en övercenterpartistisk lokaltidning kommer det säkert att gå att få detta att låta helt rimligt, men verkligheten kommer att hinna i kapp. Några centerpartister har insett detta och lämnar sina uppdrag. Förhoppningsvis lämnar även ett gäng alliansväljare sina borgerliga företrädare och röstar fram en ny majoritet efter valet 2014. Jag kan inte lova att allt blir bättre, men jag kan lova att Vänsterpartiet kommer att arbeta för möjligheten till en utbildning av hög kvalitet för alla kommunens barn.