Hårda frågor som egentligen är mjuka

Politik brukar handla om hårda frågor (vägar, byggen etc) och mjuka frågor (barn, gamla, sjuka osv). Under en alldeles för lång tid då den borgerliga alliansen styrt i Norrtälje kommun har vi framfört klagomål på hur de prioriterat hårda frågor; vattenledningar, byggnader och vägar, framför de mjuka värdena som högre kvalitet i barnomsorg och bättre livskvalitet för äldre t ex.

Idag kom en debatt i kommunfullmäktige att handla om lokaler. Det orsakades av att polisen aviserat en omorganisation som betyder att deras lokaler i Rimbo och Hallstavik eventuellt kommer att försvinna. Med anledning av detta ställde vänsterpartisten Johannes Folkesson från Rimbo en fråga till kommunalrådet Ulrika Falk (S) om hur hon ämnar agera i frågan. Debatten kom mycket att handla om att poliser skulle befinna sig ute bland människor och inte sitta instängda i lokaler.

Jag minns en TV-sketch från 1980-talet där allt elände kom sig av att ungdomar inte hade någon lokal. "Men vi har ju ingen lokaaaaal ju", var typ svaret på alla frågor. Bland politiker tycker jag ofta andemeningen har varit tvärtom, lokaler är onödiga i de allra flesta fall, satsningar på verksamhet gör, som i polisfallet, genom att ta bort lokalerna.

Jag tänker därför i denna blogg lyfta några olika sammanhang där jag tycker att vikten av lokaler underskattats.

1. Privatiseringen av skolor. En fristående skola kan slå sig ner och öppna i stort sett var som helst, att det inte finns matsal eller gymnastiksal spelar ingen roll. Eleverna får ibland matkuponger för att gå på restaurant och äta skollunch och idrottsundervisningen hålls utomhus eller i inhyrda lokaler, i vissa fall finns inte tillgång till duschar efteråt. Problemen med att driva skola i lokaler som egentligen är byggda för någonting annat kan också yttra sig i svårigheter att bedriva undervisning i kemi, slöjd och i att hålla ett skolbibliotek. Samtidigt har kommunala skolor, bl a på landsbygden fått slå igen och gymnastiksalar och skolbibliotekssalar har blivit privata hem.

2. Privatiseringen av hemtjänsten. Hemtjänstlagen som tidigare hade egna lokaler t ex på äldreboendet eller samlokaliserat med distriktssköterska eller vårdcentral tillhör nu ett annat företag och kan p g a effektiviseringskrav inte hålla sig med en egen lokal. Hemtjänstpersonalen får äta sin lunch i bilen på väg till brukare och göra sina behov i skogen.

3. Även ambulanspersonal som är utstationerade på pass när andra bilar är på uppdrag hamnar i timmar på platser utan tillgång till toalett.

4. Politiska ungdomsförbund är organisationer som vänder sig till en målgrupp som inte är så kapitalstark. I vår kommun är politik förbjudet på skolorna, vilket gör att ungdomsförbunden missar den viktigaste arenan för rekrytering, men det innebär också att ungdomar går miste om mycket demokratikunskap. Skolans lokaler vore eftermiddagar och kvällar mycket väl lämpade för möten anordnade av de olika ungdomsförbunden, men i stället får de söka sig ut på marknaden och betala för lokaler. Något som jag anser drabbar den demokratiska utvecklingen.

Dessa punkter är exempel på hårda frågor som också är mjuka. Att kunna ta sig sin lunchmacka i lugn och ro, att kunna sträcka på benen i en soffa, att kunna gå på en toalett eller ta en dusch efter idrottslektionen, det är mjuka frågor som berör människor och deras förmåga att delta i samhället.

En annan fråga som Vänsterpartiet lyfte på kvällens fullmäktigesammanträde som till en början kan tyckas vara en hård fråga handlar om varför vi byggde ett helt nytt ståtligt badhus utan att se till att det går att ta sig dit och därifrån på ett säkert sätt. Varför rymdes inte bilväg, cykelväg, kollektivtrafik, gångväg och belysning i budgeten? Det är väl helt otroligt att en kan stå och slå sig på bröstet för ett badhus för att en lyckats få till det så billigt och ändå fått pris för det. Ja, det är klart det blev billigt när en får ta sig dit på egen risk. De som delade ut priset tittade säkert inte på någonting annat än själva huset. 

Men de barn och ungdomar, och andra, som tar sig till och från badhuset via den lilla, kurviga, halvt asfalterade vägen utan belysning gör det med sina liv som insats och det är bara en fråga om tid innan det händer någonting allvarligt. Kommunalrådet lovar att detta prioriteras i nästa budget, men den säkra vägen borde ju redan vara där igår... för de mjuka värdenas skull.

Vänsterpartiets övriga frågor under kvällens sammanträde rörde möjligheten att begränsa fyrverkerier och dess påverkan på våra vilda och tama djur samt möjligheten att införa en sommarjobbsgaranti för unga mellan 16-19 år redan sommaren 2016.

Hur mycket kommer nya badhuset att kosta?

Upptäckte just detta gamla inlägg från min egen blogg. När jag läste den blev jag nyfiken på om kostnaden för det nya badhuset verkligen fortfarande bedöms till 140 mkr. Jag ådrog mig en artikel jag läst om hur extremt olika kostnader för nya badhus såg ut i olika kommuner. När jag letar efter den artikeln hittar jag istället denna artikel som menar att badhus har en livslängd på 30-50 år och att ca hälften av Sveriges 400 badhus inom kort måste bytas ut. Artikeln påpekar också att det är viktigt att kommunerna nu tar med alla långsiktiga effekter i kalkylerna när nya badhus ska planeras, eftersom byggnaderna kommer att påverka både ekonomin och miljön under en lång tid framöver. 

Jag hittade även denna rapport om hur kommunerna missar i planering av kostnader vid bygge av nya simhallar, hur kommuner prioriterar äventyrsbad framför funktionella bassänger och hur en del kommuner varit tvungna att höja skatten för att ha råd med driftskostnaderna i det nya badhuset.

• Betydande risk för överetablering när badhus planeras utan hänsyn till befintliga simhallar och 

andra planerade badhus i det aktuella upptagningsområdet.

• Politiska ambitioner om att sätta kommunen på kartan och locka större mästerskap sker på 

bekostnad av ekonomiskt ansvarstagande.

• Tendens att byggkostnader blir två–tre gånger högre än vad initiala uppskattningar antydde.

• Oväntat höga driftskostnader har i vissa kommuner föranlett diskussioner om skattehöjningar.

• Det finns exempel på när kommuner planerat för nedskärningar inom skolan samtidigt som 

den beräknade kostnaden för att bygga ett nytt badhus rusat i höjden.

• Ointresse bland tjänstemän och politiker att söka samarbete över kommungränserna för att 

därigenom dela på bygg- och driftskostnader för nya badanläggningar.

• Politikerna prioriterar stora påkostade äventyrsbad framför ändamålsenliga simhallar.

Nu får vi ju hoppas att Norrtälje kommuns ekonomi är så robust som kommunalrådet idag vid budgetfullmäktige ville göra gällande så att inga sådana här överraskningar drabbar oss. Själv har jag roat mig med att studera avgifter i Norrtälje nya badhus jämfört med det gamla och ser då t ex att ett årskort för en familj (som vi haft i vår familj) som idag kostar 1500 kr, i det nya badhuset kommer att kosta 2800 kr. Ett årskort för en ungdom som idag kostar 450 kr kommer i det nya badhuset att kosta 1100 kr, mer än en fördubbling. Simskoleavgiften höjs från  550 kr till 850 kr om jag förstår tabellerna rätt. När jag tittar på bassänghyran ser jag att den 2013 är 700 kr/timme (400 kr för korpen). I det nya badhuset kommer bassänghyran att bli 2000 kr/timme (800 för korpen). Jag har talat med Norrtälje simklubb och förstår att de inte betalar 700 kronor/timme idag utan har rabatterade priser som till största del täcks av de bidrag de erhåller från kommunen. Hur det blir i framtiden är svårt att utläsa från de bilagor kommunfullmäktige fått ta del av eftersom det ser ut som att bara rehabbassängen vid det nya badhuset kommer att hyras ut till rabatterade priser till bidragsberättigade skolor och föreningar.

Eventuellt kommer ju dessa ökade driftskostnader att innebära att Vänsterpartiets förslag om gratis simskola till alla kommunens barn kommer att bli lite dyrare. Å andra sidan räknar vi med att vi även kan använda våra utomhusbad/stränder för denna verksamhet.

Vad vill vi minnas och vad vill vi lyfta in i framtiden?

Sverigedemokraterna i Norrtälje tycker att det är viktigt att vi minns Gustav den andre Adolf, som är den officiella grundaren av Norrtälje. Honom minns vi bäst genom att sätta upp en byst i en park som också får namn efter den gamle kungen som inte ens gillade tanken på demokrati. Det här tycker även Alliansmajoriteten i kommunen är någonting som vi bör påminnas om och yrkar bifall till motionen om bysten. Tänk vilken bra mötesplats som nu skapas för alla de som tycker att Gustav den andre Adolf är det som bör lyftas in i framtiden för att minna kommande generationer om stadens historia.

Sen finns det sedan länge ett gäng som tycker att det mest minnesvärda i stadens historia är när ryssarna kom hit och brände ner i stort sett allting 1719. Varje sommar samlas de och smäller kanoner och marscherar runt i uniformer på stadens gator. När akutmottagningen på Norrtälje sjukhus var nedläggningshotad så marscherade de ända in till landstingshuset för att uttrycka sin protest.

Själv tycker jag att slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är intressanta år. Järnvägen kom till stan och industrier som Pythagoras tändkulefabrik, snickerifabriken, armaturfabriken, slipskivefabriken m fl växte fram runt järnvägsstationen. Stadsgränsen flyttades för att göra plats för fler invånare, bl a byggdes kvarteren Balder och Frej som bostäder åt järnvägsarbetarna. Samtidigt gav järnvägen Norrtälje sin storhetstid som badort och stockholmarna kom i strid ström för att bo på de många pensionaten och få behandlingar av den nyttiga leran i Norrtäljeviken.

Nu verkar det som om badepoken ska få en pånyttfödelse här i staden med TVÅ nya badhus som ska stå färdiga till Lucia 2013. Det tycker jag är kul. Samtidigt tycker jag att det är synd att kärnan i kvarteret Balder nu rivs för att ge plats åt bostadsrätter. Även området ovanför ska bebyggas med stora hus. Lyckligtvis kommer den del av den gamla armaturfabriken som har veckat tak (typ pythagorastak) att behållas. Företaget som kör kollektivtrafiken (nob...? Nobel?, Nobin?, har glömt vad de heter) kommer att sätta in dubbeldäckare på sträckan Stockholm - Norrtälje, men hade inte tåg varit att föredra? Varför är vi den enda kommunen i länet utan spårbunden trafik? I Norrtälje har man verkligen gjort sitt bästa för att ingen ska minnas att här en gång gick tåg; stationshuset är rivet, vagnparken bebyggd, rälsen revs upp typ natten efter sista tåget gick osv. Om och om igen förnekas fördelarna med att återuppbygga sträckan Kårsta - Rimbo på Roslagsbanan. Om och om ígen förnekas att Rimbo faktiskt varit en central ort, en ort i hjärtat av ett järnvägsnät som knöt ihop Stockholm, Norrtälje och Uppsala. Och Erken med ångbåt och kräftfiske.

1997, eller när det nu var, deltog jag i ett kulturprojekt som hette Bilder av Roslagen. Då byggde vi en modell av området runt Norrtälje järnvägsstation 1917; fabrikerna, de nybyggda arbetarbostäderna, träden som skulle fånga upp järnvägssotet. Järnvägen invigdes av Oscar den andre, ingen staty på honom har jag sett föreslås. Ändå var järnvägen nyckeln till ett expansivt och framgångsrikt skede i Norrtäljes historia. Järnvägen är en modern lösning för såväl gods som persontransporter idag och i framtiden också. Järnvägen borde finnas både i vårt minne och i vår framtid i Norrtälje. Det tycker jag att de styrande (oavsett färg) i många många år har glömt bort.

Morfar Gunnar bloggar också om Norrtäljes historia

Om barnomsorg och badhus

Igår (onsdag 15/6) kunde vi läsa i Norrtelje tidning om två kommunala förskolerektorer som skulle gå ihop och starta egen förskola. Det var två välmeriterade damer som arbetat med allt från att vara i förskolegrupp bland barnen till att vara chefer över hela kommunverksamheter. Nu ville de starta eget tillsammans, bl a för att de som rektor/chef kände sig ensamma och på detta sätt får möjlighet att arbeta tillsammans, men också för att de nu kan få arbeta med personal som har samma synsätt som de själva har. En annan viktig faktor är att kunna välja att servera mat från lokala matleverantörer.

Som blivande förskollärare har jag stor förståelse för de båda kvinnornas ställningstagande. Som kommunalpolitiker blir jag bekymrad. Jag tycker att det är ett riktigt dåligt betyg på hur vi sköter våra kommunala förskolor när dess rektorer väljer att starta eget istället. Varför kan inte grupper av pedagoger med gemensamt synsätt få välja att arbeta tillsammans inom den kommunala verksamheten? Varför måste chefer arbeta ensamma inom den kommunala verksamheten? Slutligen, hur fungerar den, enligt skolkontoret så viktiga principen om likabehandling, när de fristående förskolorna kan välja att servera närproducerad mat och de kommunala förskolornas personal och föräldrar inte ens kan få välja att ha ett eget kök på förskolan när det byggs nytt? Detta är en bakläxa som visar att vi måste ge de kommunala förskolorna större frihet och självbestämmande för att få behålla kompetent personal.

Och nu ska jag komma med ett inte helt seriöst, men inte heller helt oseriöst förslag: varför inte låta ALLA förskolor i kommunen bli privata? På så sätt skulle vi kunna skriva ett avtal med förskolorna och utan att särbehandla någon ställa upp kriterier för vilken förskoleverksamhet vi vill ha i den här kommunen, t ex matkvalitet, sötsaksintag, ev inriktningar (som dagens matte/skrivproj) och även krav på förskolegårdarnas utformning.

Många förskolor i Sverige idag saknar helt förskolegård och med den kunskap vi idag har om barns behov av rörelse och utevistelse, så är detta helt makabert. I Norrtälje finns väl inte direkt några förskolor utan gård, men vi har t ex två privata förskolor i centrala Norrtälje som har mycket små och torftiga utemiljöer. Ett annat exempel är den nya kommunala förskolan i Vigelsjö, som nu ligger på is, som skulle byggas med en mycket liten tomt i skuggläge. Det finns massor av tips hur förskolegården kan förbättras och bli roligare, men med ett avtal skulle vi redan från början kunna se till att tillräckliga utrymmen och motoriska utmaningar för barnen finns i verksamheten.

Nej, det bidde ju ingen ny kommunal förskola i Vigelsjö, 36 miljoner kronor var för dyrt. Och en miljon extra för ett kök som personal och föräldrar önskade var inte att tänka på. Men ett nytt äventyrsbadhus i Södra Bergen för 140 miljoner kronor, det är inte för dyrt. Passar ju jättebra då man också renoverar och bygger om i Sportcentrum, ett stenkast bort, för en massa miljoner kronor. Missförstå mig rätt, jag tycker att vi behöver ett nytt badhus. Min familj tillhör också den grupp som flitigt utnyttjar badhuset. Men jag tycker ändå att prioriteringarna är märkliga. Barnen i Vigelsjö har dragits med miljöproblem och dåliga lokaler i så många år. De vistas där varje dag, ibland långa dagar. personalen likaså. Att bada är ett fritidsintresse (även om personalen måste vara där varje dag). Roslagsmuséets lokaler har stått stängda i flera år i väntan på renovering.

En fullspäckad dag

-Vad ska du göra idag då? undrade sambon. Ta det lugnt?

Kul fråga, jo, jag har varit ledig idag, men alltså, ta det lugnt?

- Jag har två projekt, sa jag, få däcken på bilen bytta och tvätta håret på Liten.

Sambon garvar och får det att låta som om det är samma sak som att ta det lugnt.

Jag går upp 06.15 min lediga dag, duschar, klär på mig och hastar i mig frukostgröten över morgontidningen. Sen väcker jag barnen med en smekning och välling, klär på dem och packar Storasysters ryggsäck, Liten vill som vanligt inte ha kläderna jag lagt fram, tjafs tjafs. Stoppar Litens nedkissade sängkläder i tvättmaskinen och trycker igång. Ner i källaren, baxar upp vinterdäcken och trycker in dem i bakluckan. Svarta händer, bilen till skolan idag. Lämnar av Storasyster och åker vidare till däckfirman som byter däck för 150 kronor. Tomt. Ingen firma kvar. Buhu buhu.

Åker och köper bullar och gratulerar Systeryster som fått nytt jobb! Hem och fika och fundera på hur nu göra. Äter bulle, ringer Hyresgästföreningen för att tala om att jag inte tycker att hyresvärden har någon anledning i världen att höja hyran, men den jag ska tala med är på sammanträde och jag rabblar i en telefonsvarare. Ringer märkesverkstan som kan byta mina däck för 200 kronor eftersom jag är kund där. De hoppas kunna göra det under dagen om jag kan lämna min bil där.

Sliter med mig Liten och åker till verkstan. Lämnar bilen och går hem (tar ca 20 minuter med Liten). Hänger tvätt, matar kaninen och Liten vill ha smörgås. Tvättar under gråt och elände håret på Liten och promenerar sedan tillbaka till verkstan och löser ut bilen. Trycker in vagnen i framsätet (eftersom bakluckan är full med sommardäck), hämtar Storasyster på skolan och båda barnen får välja pris i affären eftersom de varit duktiga och tvättat håret. Storasyster tar en liten gummiråtta och Liten en röd Porsche. Skjutsar Storasyster till en kompis från dagis och Liten och jag åker för att ta en fika med en väninna som flyttat in i mysigt hyresradhus på landet. (För ett par koppar kaffe med en kompis har man alltid tid med.)

Hämtar Storasyster, flänger ut pannkakor ur frysen som barnen äter halvvarma med sylt. Har själv ont i magen och hoppar middagen. Barnen packar ryggsäckarna och vi går till kommunfullmäktigemötet. Debatt om skolnedläggningar och badhusnedläggningar och kommunal skattesats som försvaras av kommunalråd som säger att vi har en god ekonomi och klarar de sämre tiderna bra. Jo jo, men det är ändå tvunget att skapa otrygghet bland hundratals barn, lärare och föräldrar för att kunna spara ett par miljoner kronor. Löjligt. Prestige. Stolthet.

Två öron för att lyssna, en mun för att tala. Använd öronen majoriteten i Norrtälje kommun. Nu har vi återremitterat ärendet om nedläggning av Flygskolan och ni har fortfarande möjlighet att fatta rätt beslut.

Rätten att ta ett dopp eller vänta på bussen under tak

På insändarsidan i dagens lokaltidning undrar en Rimbobo vad som kommer att hända med det fina badhuset på orten. Det undrar jag med. Jag har gått på babysim och simlekis med mina barn där i alla år, men eftersom jag liksom insändarskribenten hört att det inte finns så mycket personal kvar även om badhuset ska hålla öppet, så har jag inte anmält barnen i år. Det kostar ändå en del pengar och då vill man ju veta att det håller kvaltitet. Det privata är ingenting att lita på, man kan konkursa, man kan bryta avtal, man kan kräva mer pengar, men man har inget som helst ansvar för invånarna eller orten. Fler och fler barn drunknar och Alliansregeringen har lovat att alla barn ska kunna simma i årskurs fem. Hur då? Ska de borra hål i isen och träna simning? Mitt förslag är att kommunen tar över driften av badverksamheten och garanterar möjlighet till bad och simundervisning i kommunens alla delar. Man bör också införa gratis simskola för kommunens barn vid badplatserna på sommaren.

I en annan del av kommunen har en kiosk vid bussterminalen bränts ned och invånarna hänvisas nu att vänta på bussen på någon superdyr offentlig toalett som kommunen investerat i för att man inte ville samarbeta med Folkets hus på orten. Investeringen i den delen av kommunen är således avklarad och ingen ny terminalkiosk med väntrum kan byggas upp. Eller? Tror jag ska ställa den frågan på fullmäktige ikväll.

Annars skriver lokaltidningen att könsskillnader bestäms av kemin i hjärnan och inte av uppfostran. Och apropå att en kvinna mördade sin man under PMS som jag berättade vid ett tillfälle när man diskuterade pitbullhundar så fick jag bara veta att kvinnor är farligare än mördarhundar. jojo, kan bli, tur för er att jag inte hade PMDD precis då. Nej, nu har jag mycket att göra innan fullmäktige...