styret i landstinget är inte intresserad av neddragningarnas konsekvenser

Innan ni läser min fråga till trafiklandstingsråd Christoffer Tamsons (m) vill jag upplysa er om att han svar var: "det är ert fel. I alla kommuner och landsting där rödgröna styr läggs busslinjer ner. Det är ert fel. Ni är norrtäljeborna svaret skyldiga!"

133 busslinjer berörs av de s k effektiviseringar som den styrande borgerliga minoriteten ämnar genomföra i kollektivtrafiken. Nu brukar ju effektiviseringar vara lika med besparingar, men vi får knappast en effektivare busstrafik med färre bussturer. 15 av de 133 berörda linjerna ligger i Norrtälje kommun, den till ytan största kommunen i länet där många barn och unga är beroende av busstrafiken för att kunna ta sig till och från skola och fritidsaktiviteter. Fyra busslinjer i Norrtälje kommun läggs ned helt och hållet. Trafikförvaltningen hänvisar till övrig kollektivtrafik i området. Bosatta längs dessa busslinjer berättar att det kan vara sju km till närmaste övrig kollektivtrafik. Situationen är lite annorlunda än i Stockholms innerstad. Min fråga till trafiklandstingsråd Christoffer Tamsons idag är; är du medveten om att de indragna turer och busslinjer som läggs ned i Norrtälje kommun kommer att slå särskilt hårt mot barn och ungdomar?

Vi vill ju att fler ska resa kollektivt och att hela länet ska kunna leva och vi har ju också för detta föreslagit en skattehöjning och solidarisk finansiering. XXXX Flera av de busslinjer som drabbas av neddragningar ligger på landsbygden och är direkt kopplade till att gå mellan bostadsområden och skolor, t ex "Avgångarna klockan 07.28 samt 07.40 på sträckan Långsjö torg - Rånäs skola dras in under skoldagar." "Avgången klockan 14.03 på sträckan Rånäs skola-Långsjö torg dras in under skoldagar." Det vill säga direkta skolbussar. Detta drabbar, Christoffer Tamsons, inte bara dessa ungdomar, utan blir även ett slag mot landsbygdsskolorna och, hör och häpna, det fria skolvalet för de elever som inte har föräldrar som kan skjutsa dem! Andra turer som dras in är tex kvälls-och nattbussar mot Hallstavik, bussar som gjort det möjligt för hallstaviksborna att ta del av kultur- och nöjesliv i Norrtälje, Stockholm och Uppsala. Det här är oacceptabla försämringar i tillgänglighet för den uppväxande generationen på landsbygden och kommer sannolikt att leda till att många väljer att flytta därifrån. Känns det som ett bra beslut? Att låta landsbygdsungdomar gå sju km enkel resa till "övrig kollektivtrafik" för att komma till skolan?

När jag var liten fanns det EN busslinje som trafikerade Norrtälje stad. Den gick runt hela staden och det tog ungefär en timme att ta sig till andra sidan staden. Min morfar brukade kalla den bussen för nykteristen. För den var aldrig full. Och nu tycker jag att det är rätt bra att vara nykter, men vad det gäller bussar ska de gärna utnyttjas optimalt. Idag är det minst fyra olika linjer som trafikerar Norrtälje stadstrafik och det går att byta för att ta sig på ett mer effektivt sätt till den plats i staden man vill ta sig. Dessa bussar används flitigt av skolungdomar som tar sig mellan skolan, hemmet och fritidssysselsättningar. Denna utökade turtäthet och förändrade sträckningar kan kallas verkliga effektiviseringar av kollektivtrafiken. Nu föreslås stadstrafiken under rusningstid få halvtimmestrafik i stället för 15minuterstrafik och på vissa sträckor heltimmestrafik under dagtid. Detta drabbar många barn och unga hårt och kommer kanske omöjliggöra deltagande i fritidsaktiviteter för vissa? Kanske kommer nykteristen åter inta Norrtäljes gator? Är du nöjd med det Christoffer Tamsons?

Varför engagerade du dig politiskt?

Varför engagerade du dig politiskt? Varför blev du Vänsterpartist? Det är en fråga som otaliga gånger genom ett politiskt liv dyker upp; ibland ställer andra den, ibland ställer du den till dig själv. Senast för en dryg vecka svarade jag på frågan i ett öppet sammanhang. 

Det finns givetvis både bakomliggande strukturella anledningar till att en människa engagerar sig, och i vad hon engagerar sig, men det finns också konkreta frågor som kan bli startskottet i ett engagemang. Jag är en person som vill ta tag i saker och få saker att hända, jag vill åtminstone ha sagt vad jag tycker innan det bara händer. Och det sista jag vill är att bli en person som bara sitter ner och gnäller och känner sig bitter över världens utveckling.

En känsla av att göra sin röst hörd fick jag nog först i och med kärnkraftsomröstningen 1980. Det handlade om vår framtid. Jag var 12 år. Jag ville få säga mitt om framiden.

Den dag då jag tog steget och engagerade mig partipolitiskt var det framför allt två konkreta frågor som jag upplevde att många bara satt och gnällde om, utan att göra ett dugg för att förändra situationen; det första var att det fanns för få ställen för ungdomar att hänga och det andra var att det gick för dåligt med bussar, sur turtäthet och inga nattbussar. Det gjorde att vi ungdomar kände oss låsta, inget att  göra på hemorten och inga möjligheter att ta oss härifrån och hem igen.

Kollektivtrafiken är enormt viktig, inte bara för barn och ungdomar som inte har körkort. Kollektivtrafiken nyttjas främst av kvinnor, men skulle behöva nyttjas av många fler både för att få bättre framkomlighet på vägarna, men också för ökad säkerhet och bättre miljö. I Sveriges huvudstadsregion bör vi kunna erbjuda en högkvalitativ kollektivtrafik till rimligt pris. Det är en av anledningarna till att vi i Vänsterpartiet inte vill se en höjning av SL-kortet, det slår mot de med låga inkomster som då utestängs från många verksamheter i samhället för att de inte kan ta sig dit. Nu vill borgarna i landstinget straffa kollektivtrafikresenärerna för att de inte fick majoritet för en höjning av SL-kortet i landstingsfullmäktige genom att göra kraftiga nedskärningar i bl a busstrafiken. Detta är helt vansinnigt. Kvinnor, barn och miljö ska få betala för borgarnas oförmåga att stoppa privatiseringarna, ta kontroll över ekonomin i landstinget och lägga ett finansierat budgetförslag.

Jag läser i Norrtelje tidning hur ungdomar nu drabbas när deras buss till skolan dras in. Enligt mig och oss i Vänsterpartiet är detta helt fel väg att gå. I stället borde unga människor uppmuntras att åka kollektivt och få möjlighet att göra detta gratis. Det grundlägger ett beteende som är bra för miljön och för framtiden. Därför ställer jag idag på landstingsfullmäktige frågan till trafiklandstingsråd Christoffer Tamsons om han är medveten om att de indragna turerna i Norrtälje kommun kommer att slå särskilt hårt mot barn och ungdomar.

Lite tankar kring kollektivtrafiken

Idag skriver Norrtelje tidning om förändringar i busstrafiken. Det är SL som har funderingar och det är meningen att kommunerna ska säga sitt om förslagen också. Samma dag hittar jag denna länk på Facebook om hur bilpendlare i Tyresö erbjudits två veckors gratis SL-kort för att undersöka hur detta skulle påverka kösituationen på Tyresövägen. För en tid sedan framhöll även Socialdemokraten Nanna Wikholm vikten av att vi måste åka mer kollektivt i en debattartikel i Norrtelje tidning.

För att vi ska få fler människor att åka kollektivt måste flera saker till; det måste vara enkelt, det måste vara förhållandevis billigt, det måste vara bekvämt och trafiken måste ta dig dit du ska är några kriterier. För att det ska bli enkelt finns en rad förslag; enhetstaxa är ett, då vet du vad det kostar oavsett vart du ska åka. Möjlighet att snabbt ladda ditt kort oavsett var du befinner dig är ett annat. Idag måste du ibland åka till Stockholm eller Uppsala för att ladda det kort du ska åka på, att ladda det via dator kan ta ett par dagar. Jag syftar i denna blogg på att det ska vara enkelt att resa i närområdet/intresseområdet och det avser även att enkelt kunna resa över länsgränsen till Uppsala där många arbetsplatser och rekreationsmöjligheter erbjuds. Därför måste även SL och UL utveckla ett enklare system för att kunna resa över länsgränsen. Idag kommer jag till Uppsala på mitt årskort hos SL, men jag kommer inte hem, det gör jag bara om jag har ett påladdat reskasseekort. Att göra det enkelt kan också vara att erbjuda olika grupper gratis SL-kort, t ex anställda i kommun/landsting/företag, ungdomar, pensionärer etc. Målet bör vara en avgiftsfri kollektivtrafik för alla.

På landsbygden är det inte alltid möjligt att upprätthålla busslinjer p g a att det är för få som nyttjar dem helt enkelt. Detta skulle kunna avhjälpas med anropsstyrd trafik som finns bl a på västkusten och i skärgårdsbåtstrafiken. Anropsstyrd trafik kan med fördel ske i samarbete med t ex ett lokalt taxiföretag. 

Bussfiler måste finnas och respekteras för att kollektivtrafiken ska kunna ta sig fram snabbt och smidigt, jättebra om du kan få ta med din cykel på bussen så att du lätt kan fortsätta din resa då du kommit till ändhållplatsen. Bussar, tåg och båtar ska givetvis också gå då människor som mest har behov av att resa.

I Norrtälje stad kan jag idag se ett behov av en busslínje som passerar Sportcentrum och nya badhuset. Vägen till nya badhuset är anskrämlig, mörk, kurvig och bara till hälften asfalterad. Här tar sig varje dag en mängd barn och ungdomar upp gåendes medan andra får skjuts i bilar som knappt kan mötas på den smala vägen. Det är en tidsfråga innan det sker en olycka här. Jag är inte helt säker på att en buss behöver gå hela vägen upp till badhuset, men ett stopp vid Gustav Adolfs väg och en säker gångväg med belysning upp till badhuset vore inte helt fel. Bussen kan sedan också stanna vid Sportcentrum, bandybana och fotbollsplaner. Detta skulle minska behovet av att föräldrar tog sina bilar för att säkert frakta barnen till och från träningar och det skulle också kunna öka barnen/ungdomarnas självständighet då de själva kan klara av att ta sig till träningen och hem igen. Denna busslinje bör utgå från bussterminalen och kunna anslutas till via de andra stadsbussarna som kommer in från stadens ytterområden.

Menar Norrtälje kommun att vänthallar spelat ut sin roll?

I det gamla stationshuset i Norrtälje som uppfördes 1885 i och med att järnvägen kom till staden fanns det flera väntrum; ett lite mindre för första och andraklassresenärer och ett lite större för tredjeklassresenärer. Det fanns också ett förvaringsrum för resgods, en expedition samt en rejält tilltagen vestibul. En damtoalett fanns i själva stationshuset och sedan fanns ett speciellt litet hus med ännu en damtoalett och ett flertal herrtoaletter som låg i närheten av stationshuset. Jag har inte faktauppgifter på hur det såg ut i Rimbo, men förmodligen fanns det en liknande inrättning, om inte större, eftersom Rimbo var en mycket mer central knutpunkt för järnvägen. Från Rimbo kunde du åka till Uppsala, Hallstavik, Norrtälje och Stockholm.

Idag verkar vänthallar ha spelat ut sin roll om vi ska lyssna till tjänstemän på Norrtälje kommun. Vänthallar har, liksom telefonkiosker en gång, blivit en uppmaning till brott. Vänthallar är otrygga och lockar till sig fel klientel och därför bör de avskaffas, likt telefonkioskerna en gång gjorde för att undvika att bli sönderslagna. Då det fanns en vänthall vid Rimbo busstation användes den inte av bussresenärer, menar Helen Lott, gatu- och parkchef i Norrtälje kommun, utan av personer som inte väntade på bussen som skapade en otrygg och otrevlig stämning. Det finns liknande problem vid vänthallen i Norrtälje, säger hon.

Själv tycker jag att det är en märklig syn på problem att låta de som förstör för andra bestämma att det inte ska få finnas en varm och trygg plats för de som väntar på bussen. Det är väl inte vänthallen som sådan som är problemet; problemet måste vara de som kommer dit i andra syften än att vänta på bussen. Varför kan en vänthall inte vara en trygg och trevlig plats? Hur var det 1885? Hur tänkte de då då de byggde så mycket utrymme för de som valde att resa med tågen? 

Idag förväntas vi åka våra egna bilar och ha våra egna mobiltelefoner. De flesta telefonkioskerna är borta för länge sedan och vänthallar ska ersättas med rymdfarkostliknande toalettinstallationer som kostar pengar för kvinnor, men inte för män, att besöka. Biljettsystemen för kollektivtrafiken krånglas till så att endast dagligpendlare förstår hur det går till att köpa biljetter. Dessutom är det dyrt att åka kollektivt.

De tankar som den politiska majoriteten i Norrtälje har för vänthallen i Norrtälje stad är väl att hela det relativt nya huset, byggt i gammal stil, ska rivas och hela busstationen ska överdäckas för att kunna bebyggas med trevåningslimpor. Jag förstår ärligt talat inte hur det resoneras om en tror att detta ska leda till en tryggare kollektivresemiljö för resenärerna. Hela området runt bussarna kommer ju då att hamna utanför dagsljus och vad som händer där under blir det dåligt med insyn i. Bara att gå under en vägviadukt tycker ju många är otäckt och det är också platser som lockar till sig urinerande män och klottrare. Inte kan en sådan miljö kallas för en välkomnande Roslagens famn?

Vill vi att människor ska åka mer kollektivt eller inser vi åtminstone att det snart kommer att bli en nödvändighet till följd av den klimatpåverkan vårt ohämmade bilresande har? Det är oerhört lätt att idag välja bilen då kollektivtrafiken är dyr, krånglig och på många ställen outbyggd. Ska vi dessutom behöva stå utomhus i alla väder och vänta på våra bussar och tåg? Om jag minns rätt finns ingen vänthall i Hallstavik heller sedan den brann ned för ett antal år sedan. 

Det är mest ungdomar och kvinnor som reser kollektivt medan män gärna tar sin bil, helt utan medpassagerare också. Är det kanske därför en bra kollektivtrafik och trevliga, trygga resemiljöer är så lågt prioriterat? 

I Vänsterpartiet vill vi bygga ut en trygg och säker kollektivtrafik som kan fungera som ett gott alternativ till bilen, det bästa alternativet faktiskt. Då måste vi också göra den billigare, på sikt helst gratis. Vi kallar det klimattaxa.

Får vi grisen i säcken?

Idag berättar Norrtelje tidning att SL är beredda att skjuta till ett stort antal miljoner (49) för att bygga om busstationen i Norrtälje. Det ger nytt liv till projektet Roslagens famn inte lyckats hitta finansiärer till sitt miljardprojekt i centrala Norrtälje. Finansieringen skulle ha varit färdig till 30 september i år och nu har konsortiets positiva förhandsbesked från Norrtälje kommun löpt ut. Kommunalrådet K Jansson (M) är dock mkt positivt inställd eftersom det handlar om flera starka, börsnoterade byggbolag som är villiga att bygga.

Samtidigt som jag naturligtvis är glad för att SL vill satsa pengar på Norrtäljependlarna, det är ett antal tusen varje dag, så blir min fråga; får vi grisen i säcken nu? Enligt min uppfattning kan bussterminalen och vänthallen fräschas upp på många attraktivare sätt än att överdäckas. Det omöjliggör förstås bebyggelse ovanpå, men det ger en anrik, öppen mötesplats för kommunens befolkning och dess besökare. Det blir säkert inte heller lika dyrt, kanske skulle pengarna räcka till att snygga till bussterminalerna i Rimbo, Hallstavik och Älmsta också?

Storskalig bebyggelse och affärscentra ovanpå bussarna anser jag inte vara en lösning som passar ihop med Norrtäljes karaktär och historia som det så fint heter i bevarandeplanen för Norrtälje stad. Att flera starka, börsnoterade byggbolag ska bli de som utformar och beslutar om denna stadsdel känns inte heller särskilt attraktivt.

Livet är en ständig strid - varför låtsas nåt annat?

Jag vet inte, 2009 verkar vilja sätta mig på prov, verkar liksom inte låta någonting fungera smärtfritt. Men jag tänker inte ge upp, inte kasta in handduken, ta ner skylten eller whatever...

I morse störtade jag som vanligt upp 04.45 med siktet att hinna i tid till jobbet. Liten, som har en ny vana att inte vilja vara ensam, vaknade direkt då hon inte längre kände min kroppsvärme i sängen och överföll mig på toaletten. Jag blev inte av med henne på annat sätt än att stoppa ner henne bredvid Storasyster i hennes säng.

Skyndade mig att tvätta av mig och slänga på kläderna och sen in med välling till barnen. Försöka äta frukost men antibiotikan ger mig ingen aptit, nej, jag blir trött och känner mig svullen i ansiktet.

Hur som helst flyter det på rätt bra och klockan är inte ens tjugo i sju då jag lämnat av båda barnen och styr ut ur stan. "Det är glashalt i hela länet", säger de på radion. Och innan jag kommit till första avfarten från motorvägen har det hunnit vara tre trafikrapporter om avåkningar. Om och om igen talar de om glashala vägar och snöyra, jodå, det börjar snöa också och vid andra avfarten från motorvägen ser jag inte längre vägen utan bestämmer mig för att köra av, parkera och ta bussen till jobbet. Jag har i alla fall ingen möjlighet att komma i tid. Funderar över det som stod på bipacksedeln till medicinen om att framföra motorfordon.

Jag går från pendlarparkeringen och funderar över hur man löser biljett till bussen via SMS, jag har bara hört talas om att man kan göra det. Ringer SL 08-6001000 och frågar. Får en bra instruktion och lyckas innan bussen rullar in på hållplatsen. Kanske flyter på bra det här...

Framme i Roslags Näsby där jag ska byta buss får jag vänta i 25 minuter. Hamnar så vid avfarten mot Resarö. Klockan är 08.11 (jag skulle börja halv åtta), bussen vidare mot Överby gick 08.09. Min biljett gäller till 08.15. Nästa buss går enligt tabellen 08.30. Jag bestämmer mig för att börja promenera, hur långt kan det vara liksom??

När jag gått ungefär halvvägs kommer bussen och jag bestämmer mig för att lägga 30 extra kronor för att komma fram lite fortare, inte för att jag är trött, utan just för att komma fram någongång. Bussen plockar upp mig, åker 200 meter, stannar och säger att det är slutstation. Jag blev ändå tvungen att gå sista biten. Vilket oflyt!

På jobbet hade fler insjuknat i magsjukan (personal och, som tur är, även några barn) och det var typ superbrist på personal på alla avdelningar. Jag lovar att stanna kvar en extra timme på eftermiddagen eftersom jag är sen. Vi har en inskolning som än så länge fungerar bra och några nyinskolade barn som ännu inte fungerar så bra så det blir en hel del gråt under dagen då vi fortfarande saknar såväl fast personal (sjuk) som vikarier.

Sen hade jag faktiskt lite flyt för en arbetskamrat erbjöd sig att skjutsa mig ut till motorvägen så jag slapp alla bussbyten och det gick ju lite fortare att komma hem då. Jag hämtade bilen vid pendlarparkeringen. Det snöade fortfarande och vägen gnistrade lömskt framför bilen hela vägen hem. Jag tankade (11.04, vet inte om det var nåt hitpris) full tank, hämtade barnen hos mormor (de fick se färdigt Bolibompa trots att de höll på att somna), körde förbi ICA och köpte choklad till min snälla kollega (imorgon är det ju fredag, godisdag på jobbet enligt gammalt) och till barnen för att jag älskar dem eller nåt sånt och åkte hem. Allt stod kvar som man lämnat det under stressig morgon, sängen obäddad (gör ju inte ett dugg när man ska lägga sig direkt), fullkornshjärtan som Liten suttit och lekt med vid köksbordet låg kvar på just köksbordet och inget spöke hade spritt ut viktig och oviktig post som fortfarande låg osorterat i flera högar på bänken. Underbart. Jag älskar mitt hem. Barnen bajsade båda två och stupade sedan i säng.

Motorvärmaren är i, Mamman har smakat på chokladen och det snöar nog inte längre. Ska nu plocka fram kläder till imorgon, Storasyster har gympa och vill ha en hjälm för att kunna åka isbana på skolgården. Sova några timmar och så pån igen - försöka komma i tid till jobbet.