Är barn och unga också Fullvärdiga människor?

idag har jag varit på en presentation av folkhälsorapporten 2015 för stockholms län. Här presenteras ett antal av de största ohälsosymptomen, orsaker och förslag till åtgärder. Särskilt presenterades rygg- och nackbesvär, psykisk ohälsa/självmord, rökning, övervikt/fetma, fysisk aktivitet och alkohol. Rökningen minskar visserligen stadigt, men tas ändå upp för att det fortfarande är den enskilda levnadsvana som orsakar störst sjukdomsbörda. Det rapporterades också om ojämlikheter i hälsa till följd av utbildningsbakgrund och bostadsort. Medellivslängden inom olika bostadsområden i Stockholms län skiljer sig idag mer än den gör mellan olika bostadsorter i en nationell jämförelse.

Det framkommer under föredragningarna att kvinnor har mer ont i ryggen, mer ont i nacken, mer ont i huvudet och mår mer psykiskt dåligt än män. Trots att kvinnor äter bättre, dricker mindre och rör sig mer än män. Förutom levnadsvanor tror man att faktorer som materiella levnadsvillkor, psykosocial stress och tillgång till hälso- och sjukvård påverkar människors hälsa. Till exempel de faktum att kvinnor tjänar sämre än män och tar ett större ansvar för hem och familj.

Flera gånger under förmiddagen lyfts det från talarstolen att det är viktigt med tidiga insatser. BVC, förskola och skola nämns som viktiga instanser i det förebyggande arbetet. Det ligger nog mycket i det, men känns det inte lite märkligt att bara lyfta det i föredragningarna och i åtgärdsförslagen? När vi talar om tidiga insatser kanske vi också ska nämna dem som befinner sig tidigt i livet, d v s barn och unga.

Man brukar säga att det under slutet av1900-talet har skett ett paradigmskifte i vår syn på barn. Från att barn tidigare betraktats som ofullständiga becomings, som av oss vuxna skulle fyllas med kunskap och goda erfarenheter, till att barn idag redan från början betraktas som fullvärdiga individer med egna rättigheter. Detta synsätt förstärks bl a av att förskolan idag har en egen läroplan och FNs konvention för barns rättigheter som, om jag förstått det rätt, är på gång att antas som lag i Sverige.

Det blir då märkligt med en folkhälsorapport som inte innehåller någon statistik för hur människor under 15 år mår. Barn- och ungdomsstadiet reduceras till en tid där insatser ska sättas in för att skapa friska och välmående vuxna. Som om barnens välmående inte har något värde i sig. Kanske handlar det om att barn inte är frånvarande från sitt arbete då de mår dåligt, att de inte är arbetsföra och därför direkt orsakar inkomstförluster för olika instanser i samhället? Är det så man tänker tror jag att det är ett feltänk då barns välmående och hälsa även påverkar föräldrarnas välmående och hälsa. Men barnen ska inte vara med i rapporten av den anledningen även om helhetsperspektivet är viktigt; de ska vara med i rapporten för att de är också en del av folket och således folkhälsan. I Rinkeby är en så stor andel som 50% av befolkningen barn och ungdomar.

Inte bara Hallstavik drabbas av Vårdval Stockholm

I Hallstavik pågår just nu en namninsamling mot att det kommun och landstingsägda bolaget Tiohundra, som en gång i tiden var en del av ett mycket framgångsrikt projekt, planerar att inte driva vidare MVC (mödravårdscentral) i Hallstavik. Det är naturligt att en bygd som utarmas på det mesta (arbetstillfällen, offentlig service mm) protesterar och det är också bra. Det tråkiga är väl att det i det nya borgerliga, privata Sverige är svårt att veta var protesterna ska riktas. Det är klart att vi kan protestera mot bolaget Tiohundra ABs planer på att inte driva Mvc vidare, det är klart att vi kan tycka att det strider mot grundtanken med Tiohundraprojektet, men där har väl inte Moderaterna varit tillräckligt tydliga med vad Tiohundra idag innebär; idag är Tiohundra bara ett bolag som har samma villkor och vinstkrav som vilket annat privat bolag som helst. Tanken med Tiohundraprojektet; samordning och tvärsektoriellt arbete för att undvika att medborgare (i fokus) hamnade mellan stolarna, har idag ingenting med bolaget Tiohundra AB att göra. Tiohundra AB drivs av en politisk styrelse som består av två moderater; Torbjörn Rosdahl, finanslandstingsråd i SLL och Kjell Jansson, kommunalråd i Norrtälje kommun, och det är ytterst dessa två som är ansvariga för bolagets handlingar.

Vinst vinst vinst och sänkta skatter. Var hamnar banbrytande idéer och nyskapande samarbeten? Förebyggande hälsovård. Familjens hus i Norrtälje kom i och med Tiohundraprojektet äntligen till efter år av samråd mellan kommun och landsting och ett gemensamt strävande över partigränser; det var typ något vi alla ville ha. Nu hotas Familjens hus av Vårdval inom Mvc, Bvc etc. Trots att så många yrkesverksamma vittnat om de stora fördelar som koncentrationen i ett speciellt hus, gemensamt lunchrum etc givit, hur mycket mer helhetssyn vi genom detta arbete kan få kring våra barn och unga och hur mycket mer förebyggande insatser vi kan göra till långt mycket lägre kostnader och mindre lidande för alla inblandade.

För ungefär ett år sedan lyckades man även i Rimbo att skapa samlade kompetenser och verksamheter i ett Familjens hus. Vilket lyft för hälsan för först och främst kvinnor och barn, men även för resten av befolkningen i Rimbo. Familjens hus är ett stort framgångskoncept som är viktigt för kommunens yttre delar, d v s allt som inte är Norrtälje tätort. Nu aviseras en stängning av Mvc Rimbo den 20/12 2013. Många som brukar Mvc i Rimbo bor på landsbygden runt omkring och har ganska lång väg intill Norrtälje. 30 minuters enkel resa, 200 kronor i bensin, det kan väl stoppa många från en cellprovtagning, ett dagenefterpiller, ett preventivmedelsbesök eller ett orosbesök under graviditeten? Ungefär 75% av alla gravida kvinnor besöker förlossningsavdelningen innan det är dags för att föda. Dessa besök är väldigt mycket dyrare för skattebetalarna än vad ett besök på Mvc som skulle kunna ge samma lugnande effekt är. Det var också därför vi i vänstermajoritet 2002-2006 i SLL beslutade om direktiv om längre öppettider och ökad tillgänglighet vid Mvc runt om i länet. Kvinnor ska inte p g a otillgänglighet behöva göra långa resor och bli uppstressade i onödan. Vård på rätt nivå. På förlossningen behöver de inte heller ökad arbetsbelastning, de är underbemannade som det är redan. 

Hur blir det nu? En nedläggning av Mvc i Rimbo innebär en avlövning av Familjens hus, när drabbar samma öde Bvc? Vad kommer att finnas kvar av Tiohundratanken, samarbete för glesbygden och samverkan för medborgarens bästa? I Stockholms läns landsting är även Norrtälje tätort en del av glesbygden och den som stöder en centraliseringspolitik kommer även att ta död på den service vi har i Norrtälje centrum. Den politik som ska lyfta den här kommunen måste ta ansvar för mer än det som ger utdelning i pengar. Eller; såga av den gren du sitter på....

Äh, ärligt talat, dags för lite upplopp i Rimbo nu va? Ni vill väl inte bara ha en ny bussterminal?

ja må hon leva uti hundrade år

Medellivslängden i Monaco är 89 år. I Zimbabve är den 43 år, m a o lika många år som jag själv är idag. Min pappa dog när han var 46 år. Det var på åttiotalet och sedan 1970 har antalet 15åringar som inte uppnår 60 års ålder halverats bland män i Sverige. De allra flesta länder med medellivslängd under 55 år ligger i Afrika. Medellivslängder under 67 år hittar vi också i stora delar av Asien och i vissa länder i Sydamerika.

Även om medellivslängden ökar så ökar även klyftorna. Klyftorna mellan olika länder men också klyftorna mellan välutbildade och lågt utbildade i´Sverige. Michael Marmot är chef för The International Insititute for Society and Health i London. Han menar att folks hälsa är ett bra mått på hur samhället fungerar. Enligt honom kan sjukvården endast bidra med 20% för att förbättra folkhälsan. Det viktiga är att bekämpa fattigdom, skapa jobb och ge människor kontroll över sina liv.

Och ungefär där vaknade Skruttet och jag fick överge mitt bloggande i förrgårkväll. Artikeln som inspirerade fanns i SvD söndag. Nu är det tisdagmorgon. Jag har inte hämtat tidningarna än så jag vet inte vad som hänt i världen. I min värld låg jag vaken halva natten och plöjde i Khaled Hosseinis "Flyga Drake", kanske för att jag glömde ta med den till stranden tidigare på dagen ochpå så sätt missade massor av läsning, kanske för att jag hade svårt att sova för att jag hörde en räv skälla där ute och vi hade särat på kaninerna (vi misstänker att honan är gravid) och jag tyckte synd om dem för att de var rädda och satt i varsin bur osv...

Hur som helst menar Michael Marmot att alkohol har en stor betydelse för folkhälsan, men att vi sällan tänker på det. Han påpekar att alkohol troligtvis är den näst viktigaste orsaken till att människor dör i förtid. Han säger också att de 800 miljarder som behövs för att utjämna skillnaderna mellan människor på jorden finns, för att rädda bankerna gick man in med tio gånger så mkt pengar. Ja, ibland undrar man vad som är viktigt på jorden och ibland inser man att även om alla de främsta forskarna i världen är eniga (som t ex i klimatfrågan) så ifrågasätts allt som inte är bekvämt, allt som innebär uppoffringar för den välmående delen av världen, om och om igen och utvecklingen stannar av, går trögt, går tillbaka. En annan värld är möjlig.

Stärk folkhälsan och minska hälsoklyftorna genom samarbete

Regeringen har nyligen lagt en proposition om vårdval inom primärvården. Primärvården är allmänläkare, distriktssköterskor, vårdcentraler mm som är den del av sjukvården som de allra flesta kommer i kontakt med.

Vid en WHO-konferens 1978 antogs en resolution där primärvården sågs som grunden för en effektiv och hälsofrämjande sjukvård. För detta förutsattes att primärvården skulle vara tillgänglig för alla, ha en bred sammansättning av personalgrupper, jobba i nära samarbete med lokalsamhället, utgå från en helhetssyn på hälsa och beakta hälsans sociala bestämningsfaktorer. År 2008 kom en WHO-rapport som konstaterade att länder som jobbat enligt detta koncept hade en tydligt bättre hälsa än andra länder.

En viktig innebörd i regeringens proposition är att privata aktörer och vinstgivande vård ska ges full etableringsfrihet i hela landet oavsett vad de enskilda landstingen tycker. Propositionen tar inte hänsyn till WHOs deklaration att sjukvård bör vara en social rättighet och inte en handelsvara, utan utgår istället från ett marknadsperspektiv där primärvård ses som en service som bjuds ut till allmänheten.

Enligt propositionen utvecklas såväl kvalitet som verksamhet av konkurrens, men inga fungerande system för att följa upp vårdkvalitet och behandlingsresultat finns idag inom primärvården och kommer inte heller att finnas när propositionen ska vara genomförd.

Den borgerliga regeringen och majoriteten i kommun och landsting talar om valfrihet, men hur ska vi vanligt folk veta vad vi ska välja? Det blir som att köpa grisen i säcken. Genom att splittra huvudmannaskapet för primärvården kommer det istället att bli mycket svårare att följa upp och garantera att vården är av god kvalitet. Se bara på hur kvaliteten på äldreboenden idag varierar och vad kan vi göra åt det? I många kommuner finns inga andra boenden att välja på eftersom det finns alldeles för få äldreboenden. Man får ta det som finns, vilken valfrihet.

Med regeringens proposition kommer primärvårdens folkhälsoarbete och möjligheterna till områdesansvar att allvarligt försvåras. Risken är att förebyggande arbete ses som en onödig kostnad som försvårar arbetet. För att undvika ökade sociala hälsoklyftor och försämrad folkhälsa bör vi istället bygga vidare på samarbeten som Tiohundraprojektet och ta till vara de resurser som vi gemensamt har i kommun och landsting. Vi måste vara tydliga som politiker, ge tydliga direktiv om tillgänglighet för alla, samarbete och folkhälsoarbete. Inte genom konkurrens utan genom samarbete kommer vi att få en väl fungerande, effektiv primärvård, en bättre folkhälsa och mindre hälsoklyftor i samhället.