Norrtälje Hamn

Det pågår en livlig debatt om vad som ska ske med Norrtälje hamn och det känns lite grand som när regementet skulle lägga ned och det var fritt fram att fantisera om vad vi skulle använda området till nu när det skulle bli tillgängligt för allmänheten. Samtidigt känns det absolut inte likadant eftersom det på något sätt redan verkar bestämt att det är bostäder som ska byggas, frågan är bara hur många och hur lyxiga. Det som också skiljer planeringen av hamnen är att det egentligen inte finns någon nedlagd verksamhet utan att verksamheterna nu tvingas bort p g a de planer som finns för området. Kommunalrådet (M) har redan uttalat i TV att det ska byggas 1800 bostäder i hamnen, vilket givetvis inte tillåter någon större hamnverksamhet i området. Norrtälje energi, som tar emot flis till värmeverket i hamnen, har fått sitt kontrakt uppsagt och verksamheten tvingas nu bort från området innan skelettplanen ens är tagen i kommunfullmäktige.

Det verkar vara byggherrarna som äger marken i hamnen som ska få bestämma vad som ska byggas där. Mitt i planprocessen passade Lantmännen på att göra ett utspel där de hävdade att de hade behov av sina silor och tänkte ta dem i bruk för sädesmagasinering igen. Även detta är naturligtvis omöjligt i ett tättbebyggd bostadsområde. Förmodar att kommunledningen på något vis "kommit överens" med markägarna för att förhindra denna utveckling, en debatt om silornas vara eller icke vara är det nog ingen som önskar sig.

Jodå, framtida båttrafik kommer att vara möjlig i den planerade stadsdelen. Det kommer att vara möjligt för turtrafik och även skepp av modellen Götheborg att lägga till längst ut i området. Det är bra tycker jag. Jag skulle gärna se fler båtar i hamnen, turbåtar, vaxholmsbåtar och skutor. Hur det ska bli med godstrafiken tycker jag det är svårare att uttala sig om. Jag tycker absolut att det ligger någonting i det som Roland Larsson (S) idag skriver i Norrtelje tidning om framtidens ökade behov av sjötransporter. Samtidigt är det frågan om vi kan skapa en god stadsmiljö med tunga transporter som måste köra genom stadens centrala delar. Finns det plats och möjlighet att bygga ut Kapellskärs hamn för att kunna ta emot t ex flis och frakta inåt landet via järnväg eller måste flisen för all framtid nu fraktas från Hargshamn till Norrtälje via lastbil?

Kommunalrådet (M) säger i TV att denna nya stadsdel byggs för att locka barnfamiljer till Norrtälje kommun. Det är nästan så att en sätter gröten i halsen. Inte kommer det att bli särskilt billigt att bo i denna del av Norrtälje, billigare antagligen att köpa en villa med tomt strax utanför staden. Många som flyttar till vår kommun, från t ex Stockholm, gör ju det för att slippa staden och komma ut på landet. Sedan är det ju så, att barnfamiljer är intresserade av att flytta till en kommun med bra skolor, bra barnomsorg och ett rikt kulturliv. Just Norrtälje kommun har i det fallet fördelar som närhet till naturen och ganska så låga bostadspriser jämförelsevis i länet. 

Hamnprojektet kommer att bli dyrt för Norrtälje kommun (hela kajen måste t ex renoveras och pålas om) och det kommer att bli dyrt för de som ska flytta dit. Frågan är om det är väl investerade pengar. Och det är lätt att vara skeptisk, men å andra sidan vilka möjligheter finns egentligen att styra om projektet nu? Skelettplanen är ännu inte antagen, men flishanteringen är redan uppsagd, byggstart för vissa delar i inre delen av hamnen är redan okad. Och kommunpampen Kjell Jansson (M) har ju redan sagt i TV att det är så här det ska bli.

Att ge sina barn allt, även sin hälsa

Idag har jag dragits med en gnällig liten tjej hela dagen och det är enormt tröttande. Hänger i mammas byxor och låter liksom "Uhh, uh, uh" hela tiden. Och inte blev det väl bättre av att vi var inne till klockan var halv ett ungefär. Men det blev så. För vi sov ganska länge (strax före åtta). Och storasyster ville se morgontv. Och ingenting gick fort med en sur och grinig ettåring hängande i byxan. Och vi var bortbjudna vid ett så det var ingen idé att hitta på något innan heller.

Försökte läsa DN om att Barns hälsa är en klassfråga. Iofs vet man ju det, men det är intressant med ny forskning. Läser att över 40% av alla ensamstående med barn tvingas stanna hemma på sommarlovet och att över 20% av samma barn helt saknar fritidsintressen. I tidningen Arbetaren (Ja, helt rätt, det är den där tidningen där det var ett helt suveränt inslag om undertecknad häromsistens. Undrar hur de fick mig att se så smal och glad ut på alla bilderna.) läste jag i ett debattinlägg (faktiskt i samma nummer som jag själv var med) att sysselsättningen (alltså att man jobbar) bland ensamstående föräldrar minskat från 79% 1990 till 63% idag. En ensamstående förälder tjänar i snitt 54% av en gift pappas lön. Inte konstigt att de inte har råd att åka på semester.

Artikeln i Arbetaren spinner på om att bristen på barnomsorg på obekväm arbetstid hindrar ensamstående föräldrar att jobba fullt ut. Det är någonting som regeringen helt missar i sin satsning på arbete åt alla.

Artikeln i DN berättar om en rapport från Majblommans riksförbund som konstaterar att en kvarts miljon barn i Sverige idag lever i familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. En avhandling från Uppsala universitet (Magnus Westin) visar att ensamstående föräldrar har sämre hälsa än gifta och sambor och att föräldrarnas sociala kapital påverkar både deras egen och barnens hälsa. Nu startar snart ett nytt forskningsprojekt som ska reda ut vad för mekanismer som skapar ojämlik hälsa över en livscykel och senare återskapas i nästa generation.

Fattiga människor föder barn med lägre födelsevikt, de föds oftare för tidigt och dör oftare under första levnadsåret. Barn med låg födelsevikt har högre risk att drabbas av högt blodtryck, fetma, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Är det konstigt att man vill ge sina barn allt? Man vill inte vara fattig utan vänner och ge sina barn en dålig hälsa. Själv är jag uppvuxen i en idyll. Mamma och pappa var varken rika eller välutbildade men på den tiden fanns ändå möjligheten att skaffa ett hus och en trädgård vid sjön (men de hade väl inte heller klarat det utan mormor och morfar). Och jag vet att idag kämpar både mina syskon och jag på våra egna vis för att ge våra barn det vi själva fick. Däri ligger drömmen. Vi är trygga, starka och friska. Hur skapar man detta utan pengar?

Det är en kamp. Och jag var en av de första i min släkt som skaffade mig en akademisk examen. Men som jag berättat tidigare hade det inte varit ekonomiskt möjligt om inte min mamma hjälpt mig. Eftersom jag var dum och trodde att det lönade sig att arbeta så mycket som möjligt. Jag har alltid jobbat hårt och fått rätt dålig utdelning. Men tack vare min mamma kan jag åtminstone drömma om en enkel sommarstuga (som i fastighetsbeteckningen kallas "tomt med byggnad på"). Det är mer än vad alla dessa ensamstående, deltidsarbetande föräldrar som inte ens kan drömma om en semester med barnen kan. Jag är ändock priviligierad.

Hur går det då med sommarstugedrömmarna? Jo då, det är nog den segaste budgivning jag varit med om (och jag har faktiskt köpt ett par lägenheter tidigare i mitt liv, då det var hausse och sen förlorade jag alla pengar då jag sålde eftersom de då inte var värda ett dugg längre). Mäklaren (eller heter det mäklarinnan?) ringde vid halv elva imorse och hade fått in ytterligare ett bud från motspekulanten. Tydligen är han väldigt svår att få tag på. Jag gav mitt bud på stående fot och hon skulle återkomma så fort hon fick tag på honom. Och där är vi nu... halv elva på kvällen...

Kan inte låta bli att fundera vad det är för en kuf som vill köpa en sommarstuga, som det råder budgivning på, och inte kan finnas anträffbar. Hallå! Vi är i Sverige. Nästan alla har mobiltelefon. Det är både helg och semestertider. Vad är det som gör honom så upptagen att han inte kan lägga två minuter på att tala med mäklaren och tala om om han vill vara med och bjuda högre? Jag begriper då inte. Själv avstod jag från att åka till någon strand på landet när det var sol igår för jag tänkte att jag kanske inte skulle ha någon mottagning på mobilen och mäklaren kanske ringer och... Är det något slags svaghetstecken hos mig??? Jag vill ju inte låta varken säljaren, mäklaren (som ska på semester nästa vecka) eller den andre spekulanten vänta.

Mina friska, goa barn som föddes precis i tid (den ena exakt på beräknad dag faktiskt), precis lagom stora och som inte tillhandahålls en alltför storslagen ekonomi, men desto mer sociala nätverk och kärlek sover nu sött i sina sängar. Min huvudvärk (som kanske har något med begynnande PMS att göra) slog till strax efter ett idag när jag satt på barnklädesparty hos en väninna, försökte fika, hålla ordning på trött, grinig ettåring, köpa (inte för mycket) kläder och vara trevlig. Den sitter fortfarande i efter en halv chokladkaka och jag vet inte om jag orkar söka något nytt jobb ikväll, men ska försöka. Natt natt tills vidare.

proffessionellt vabbande, simundervisning och Täby kommun

I natt var det väl själva den att sova; grannen såg på film och sambon snarkade och med jämna mellanrum så grymtade det till inifrån ungarnas rum. Och varmt var det. Är det sommar eller? Kände mig ändå utvilad när sambon skulle upp vid kvart i sju och var inte ens irriterad över att dottern också ville upp. Det var ändå så varmt i sängen. Dottern och jag partade på en blodgrape och så var dagen i full gång igen.

Igår läste jag första gången om Folkpartiets förslag på proffessionellt vabbande på Krassmans blogg (http://krassman-inyourface.blogspot.com) och idag läste jag även om det horribla förslaget i DN. Jag tycker faktiskt att borgarna inte bara är inhumant dumma, de är motsägelsefulla också. Jag la en gång en motion i kommunfullmäktige om att man skulle utreda behovet/önskan om barnomsorg på kvällar och helger i kommunen. Det blev då ramaskri från borgerligheten som tyckte att "nån gång måste väl föräldrarna vara hemma med sina barn" och "små barn borde ju inte vara på dagis alls utan hemma hos mamma". Uppenbarligen förstod de inte att med fasta tjänster och fyrtiotimmarsvecka så jobbar den som jobbar kväll inte även på dagen och den som jobbar helg är ledig någon dag i veckan istället. Många arbeten kräver idag kvälls och helgjobb för att få en heltid (t ex vården, omsorgen, handel och restaurant där många kvinnor är anställda). Sverige är dessutom det land i världen med flest ensamstående. Barnomsorg på kvällar och helger skulle kunna underlätta livet för dessa familjer.

För borgarna hävdar ju hela tiden att de vill göra det lättare för barnfamiljerna att få livspusslet att gå ihop. För mig som, trots min höga ålder, kommer ihåg hur det var att vara barn, låter det som en skräckhistoria att behöva tillbringa sina sjuka dagar tillsammans med någon annan än mamma eller pappa (eller kanske mormor). Trots att man är elva år kan man tro att man ska dö när man har magsjuka t ex. Och är det verkligen vettigt att människor arbetar med att gå runt bland sjuka barn och sprida smittor? Man har ju hört talas om hur dagispersonalen drabbas av alla virus och bakterier som halvsjuka barn drar dit, hur ska då vabpersonalen må? Men Folkpartiet lär ju veta exakt vilka som ska ha de här tjänsterna, för de har ju koll på alla som har fuskat med vabdagar, så de vet vilka som är proffs...

Dessutom vill borgarna underlätta livspusslet för barnfamiljer genom att låta dem jobba 2,5 timmar mer för att kunna hyra in en hemhjälp en timma och städa, hämta ungar, tvätta och allt vad det är. Okej, det är skitjobbigt att städa med ungarna rullande kring fötterna, klättrande på dammsugaren, badande i skurhinken, men på något sätt måste de ju lära sig. Och på något sätt måste de ju veta att det är något som måste göras. Och ju mer skit man drar in desto mer måste det städas. Men någon gång ibland, och det har jag nämnt på bloggen (den gamla då) förut, skulle det ju vara skönt att få köra ett varv själv och då skulle det underlätta att t ex få ha barnen på dagis medan man gör det. Det kan också vara skönt att någon gång få handla i lugn och ro och veta exakt vad man har med sig i kassarna hem. Men då skriker borgerligheten att man fuskar och lämnar barnen på dagis fast man inte jobbar och att man inte ska skaffa barn om man inte vill ta hand om dem...

I Täby kommun, där Fredrik och Filippa suttit och drömt om att få fatta fler beslut vid sitt köksbord (vilket de nu gör, men inte i Täby) har moderaterna egen majoritet och visar på ett strålande sätt upp vilken väg de vill att Sverige ska gå. Några exempel: I Täby kommun finns ingen kommunal barnomsorg och trots att det är brits på platser och man inte kan uppfylla platsgarantin så tänker kommunen inte öppna några kommunala förskolor utan väntar på att privata entreprenörer ska vilja etablera sig. I Täby kommun har moderaterna nyligen genomfört en privatisering av en gymnasieskola mot lärare, föräldrar och elevers vilja. Mot alla andra partiers vilja (även borgerliga). Nu har man även kommit överens med skolan om att ge den en lägre ersättning än riksprislistan för privata skolor, vilket banar väg för att fler skolor kan se en framtid med lägre ersättningar för sina åtaganden. I Täby kommun får biblioteket inte längre låna ut DVDfilmer för att då konkurrerar det med de lokala videouthyrarna. Kanske ska de inte heller låna ut böcker i framtiden? Vem vet? Men titta på Täby kommun och se Sverige om ni tänker fortsätta att rösta borgerligt.

Nu ska barnen lära sig simma ordentligt. Det har Björklund (fp) bestämt. Och som jag påtalat här i min blogg flera gånger så är det skillnad på simundervisningen nu och när man själv var liten. Nu ska målet bli att man i femman (11-12 år) ska kunna simma 200 meter. Alltså den sträcka min lillasyster simmade vid 5 års ålder. Skolan har mycket små resurser att åstadkomma detta anser jag, men att återinföra gratis simskola för kommunens barn på somrarna åtminstone i vattenrika och kustnära kommuner som vår, det tror jag skulle ha stor effekt.

Nu har min äldsta dotter vaknat och bökar omkring i dubbelsängen bakom mig. Jag har inte tid att skriva mer om mördarsniglar och tvestjärtar som det var tänkt eftersom Morden i Midsomer precis börjat och jag måste röra mig ditåt. Men nu är jag irriterad för nu kan jag inte smocka i mig popcorn eller nåt eftersom jag lär få sällskap.