Vad god ordning är ligger i varje persons upplevelse

Jag har tidigare berättat om hur den barnpeng som delas ut till kommunens förskolor drabbas negativt av de dyra paviljonger som idag hyrs in för verksamheten eftersom majoriteten inte kunde enas om ett förslag till bygge av ny förskolebyggnad i Vigelsjö 2011. Det är inte bara ekonomin som drabbas, lokalerna är inte optimala för förskoleverksamhet och många föräldrar har tyckt att det blivit både långt och krångligt att ta sig till förskolan i dess nya läge.

Nu har ett företag visat intresse för att bygga 300 nya hyresrätter i kvarteret förrådet bakom kommunhuset, samma område där en förskola för Vigelsjöbarnen i ett tidigt skede planerades. Från Vänsterpartiet, med medhåll från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har vi då yrkat på att kommunen, i samband med att företaget bygger de 300 nya lägenheterna, uppför en förskola i anslutning till området och därmed gör sig av med de dyra barackerna nedanför Lommarskolan. Enligt den finansieringsplan som kommunen gjort upp för sina insatser vid bygget finns det ca 19 mkr över till en förskolebyggnad och med tanke på de besparingar som kan göras då paviljongerna tas ur bruk borde detta bli en ren vinst. Dessutom gör det bostäderna än mer attraktiva och, förhoppningsvis, de unika företaget som vill investera i hyresrätter i Norrtälje, uppmuntrade i sin satsning. För fler hyresrätter verkar nu samtliga partier vara överens om att det behövs. Och med 11 års kö i centrala Norrtälje behövs det troligtvis mer än 300 för att beta av kön.

Men kommunalrådet (M) tycker inte vi ska skrämma bort fastighets företaget och menar att beslut om nya förskolelokaler, om de nu behövs, ska diskuteras och tas i god ordning.

För oss i opposition är det inte alltid lätt att veta vad god ordning innebär. Det som vi tycker är god ordning är väldigt sällan god ordning i majoritetens ögon. Miljöpartiet tyckte t ex inte att det kunde kallas god ordning att vid en stor investering som omställningen av Norrtälje hamn, först spika fast en skelettplan och sedan ta detaljplan för detaljplan. Inte heller tyckte de att det var god ordning att mycket av grunden för beslutet om skelettplanen arbetats fram i en arbetsgrupp där inte ens alla politiska partier varit representerade, än mindre medborgarna.

Men kommunalrådet (M) som har en av de högsta kommunalrådslönerna i Sverige vet förstås bättre.  Vad han kanske inte har tänkt på är att oppositionen kanske skulle uppfatta hans goda ordning lättare om han var mer generös med den information han hinner tillgodogöra sig genom att kunna ägna ungefär tio gånger så mkt tid åt varje ärende än vad t ex jag, gruppledare för ett mindre parti i opposition, som bara ersätts med tio procent av hans arvode, har tid med. För oss som vill någonting i kommunen, och inte har tillgång till all information, så blir varje tillfälle att lyfta en angelägen fråga automatiskt en god ordning.

Och som gruppledare för ett mindre parti i opposition, men med ett stort engagemang i en högkvalitativ barnomsorg i kommunen, någonting som vi tror lockar unga människor att stanna kvar, och t o m flytta hit, ställer vi oss frågan om det som hände i kommunfullmäktige i juni 2011, då kommunalrådet (M) på sittande möte, utan minsta förvarning, drog ur  ett ärende som beretts under flera år tillsammans med personal och föräldrar och som nu var färdigt för beslut; beslutet om  den nya förskolan i Vigelsjö, beslutet som inte ens bidde en tumme, beslutet som bara blev paviljonger som kostar oss fyra gånger mer än vad en större verksamhetsanpassad förskola skulle ha kostat, var det ett beslut som skedde i god ordning? 

Eller när beslut om att göra en markanvisning till ett helt nybildat företag som vill bygga hyresrätter i Norrtälje, inte vill ställa krav på att företaget redovisar sin finansiering utan föregås av att kommunalrådet intygar att det här är justa personer som vill oss väl och som vi inte får skrämma bort. Är det att ta beslut i god ordning?

Vad god ordning är ligger i varje persons upplevelse. Oppositionen i Norrtälje upplever ofta att de blir överkörda och att de inte  riktigt har tillgång till den information som majoriteten verkar besitta. I så fall skulle vi ju inte återremittera, fråga och ställa krav på redovisning hela tiden. I såna fall kanske vi skulle förstå hur den goda ordningen fungerade. Kanske. Men troligtvis skulle vi ändå ha olika åsikt, men då åtminstone veta vad vi hade olika åsikt om och vad vi kanske kunde komma överens om.

Favorit i repris - kräv en ny förskola i Vigelsjö, ersätt Blåklintens dyra baracker

Barnpengen till kommunens förskolebarn har räknats upp med ca 4 % för 2014. Trots detta får förskolorna i praktiken mindre pengar per barn. Hur kan det komma sig? En av anledningarna är de baracker som hyrs in för att bedriva förskoleverksamhet. Baracker på 600 kvadratmeter kostar ungefär fyra gånger mer än nybyggda, anpassade förskolelokaler på ca 900 kvadratmeter. Och detta gör tusenlappar per barn och månad.

Jag har vid åtta tidigare tillfällen, varav det första i maj 2008, bloggat om planerandet av en ny förskola i Vigelsjö, som skulle ersätta Blåklinten som under många år bedrev sin verksamhet i inhyrda lokaler med återkommande luftproblem. Planerna arbetades fram tillsammans med personalen under flera år, med flera studiebesök och kreativa idéer för att få en bra miljö för barnen till en rimlig summa. Det slutgiltiga förslaget, som skulle behandlas av kommunfullmäktige i maj 2011, skulle kosta kommunen ca 30 miljoner kronor, nån miljon till om kommunen också valde att bygga ett kök i förskolan, vilket många förespråkade.

De flesta i kommunfullmäktige, föräldrar och anställda hade i maj 2011 förberett sig för en debatt kring tillagningsköket, men blev väldigt förvånade då kommunalrådet Kjell Jansson (M) utan förvarning drog ur ärendet om ny förskola i Vigelsjö helt. Det blev helt enkelt ingen förskola. Ärendet återkom som dyra baracker som idag påverkar den ersättning alla kommunala förskolor får per barn. Trots att kommunen höjer anslagen blir alltså ersättningen mindre per barn, vilket givetvis leder till större barngrupper eftersom förskolorna är tvungna att ta emot fler barn för att klara sin ekonomi.

Flytten till barackerna, som är belägna nedanför Lommarskolan, har inte bara givit effekter som minskad ersättning per barn och mindre, icke optimala lokaler. Det har också inneburit att många som bor i området vid Lommarvägen/Väster Knutby och centrala Norrtälje har fått en längre väg till barnens förskola. Under året har det också varit mycket krångligt och ibland farligt att ta sig förbi vägbygget av Västra vägen. Utan att ha diskuterat det med någon leds jag av min magkänsla att kampen för en ny förskola i Vigelsjö inte får vara över. Varför inte bygga en i området intill kommunhuset som det var tänkt från början? Se till att inte behöva förlänga hyrestiden av de dyra barackerna en enda dag efter de första fem åren som jag vill minnas att avtalet tecknades på. Vill också minnas att förlängningen kunde göras av tjänsteman utan politiska beslut, så vill vi förändra de sjuka hyreskostnaderna som den kommunala förskolan nu dras med så måste vi agera politiskt nu.

Blåklintens lokaler kvar tjugo år till?

Idag debatterades en fråga som jag trodde att jag hade grepp om i Norrtälje kommunfullmäktige, nämligen frågan om förskolan Blåklintens lokaler. De nuvarande lokalerna har vid flera tillfällen under de ca tjugo åren förskolan funnits blivit utdömda av olika anledningar. Den dåliga miljön ger antagligen inte barnen några bestående men, men personalen som har arbetat där under en längre tid påverkas säkert av luften som inte är optimal nu, trots "nya" fläktar, men som tidigare varit ännu sämre p g a bl a fukt och ämnen i bottenplattan som frigjorts av fukten.

Hur som helst höll tydligen den borgerliga majoriteten en gång med om att miljön var undermålig och att det blev för dyrt att åtgärda, dåligt att hyra lokaler för kärnverksamhet osv. Beslut om en ny förskola togs äntligen. Jag har ju vid flera tillfällen berättat på den här bloggen om hur sedan personal och tjänstemän engagerades i att ta fram ett förslag till ny förskola. Det var ganska svårt att hitta en plats i området som accepterades av kringboende osv, flera platser var föreslagna innan förskolan hamnade vid lekplatsen som kallas "fortet" i folkmun.

Förslaget blev inte helt optimalt, till att börja med var det redan innan det byggdes, för litet. Det låg i skuggsluttning och skulle bli i två plan. Men man hade gjort så gott man kunnat efter förutsättningarna och det var en vacker förskola.

Själv har jag följt projektet som ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, men också som förälder och representant i enhetsrådet. Jag tycker jag borde vara insatt.

Idag när socialdemokraternas Elisabeth Björk ställer frågan om förskolan i Vigelsjö till kommunstyrelsens ordförande Kjell Jansson på fullmäktige svarar han att lokalerna inte alls är så undermåliga. Han dementerar också bestämt mitt inlägg om att förskolan ska rivas i sommar, vilket jag var tämligen säker på att vi fattat beslut om. "Förskolan kommer inte att rivas förrän ersättningslokaler finns", sa han. Med det och tillägget att lokalerna är mycket bättre än vad som sägs så kanske vi kan få se förskolan stå kvar i tjugo år till, med utlokalisering av barnen från och till p g a dålig luft.

Kjell Jansson svarar också att kommunen idag uppfyller barnomsorgsgarantin, vilket jag tycker blir lite otillfredsställande när jag hör att en person som bor i Norrtälje, arbetar i Norrtälje, vill börja arbeta i april och får plats för sina barn i barnomsorgen i Svanberga. Icke tillfredsställande. Och där kan jag fortsätta. Men jag slutar. För idag.

Dyrt och luddigt - och effektivt dödande av kreativitet

Förra gången den kommunale tjänstemannen besökte föräldrarmötet på förskolan Blåklinten var han engagerad och glad att få berätta om den nya arkitektritade förskolan som tagits fram i ett nära samarbete med rektor och personal under ett antal år. Den här gången fick han klä skott för den moderata kommunledningens hastiga tillbakadragande av förslaget i juni och presentera en tillfällig och dyr paviljonglösning, på en 3-5, högst 10årig period. Vad än den slutliga förskolelösningen kan tänkas bli, så blir det ändå paviljonger en tid eftersom den nuvarande förskolan ska utrymmas i sommar och ingen ny hinner stå färdig tills dess. Beslut om en paviljonglösning i upp till 5 år kan tas på tjänstemannanivå, det behöver inte ens upp till fullmäktige för diskussion...

En av anledningarna till att hyresvärden till den nuvarande förskolan Blåklinten, det kommunala bostadsbolaget Roslagsbostäder, inte ombads att rusta upp den nedgågna byggnaden var att kommunen ville kliva ur hyrda lokaler och bygga eget. En av de ev framtida lösningar som nu diskuteras är att förskolan efter paviljongtiden flyttar tillbaka som hyresgäster hos Roslagsbostäder på samma tomt, fast då i bottenvåningen av ett av två höghus som planeras byggas på platsen. Tydligen har Moderaterna ändrat sig angående att flytta kärnverksamheter till egna lokaler eller så är de bara luddiga som vanligt.

Ett annat framtidsalternativ som tjänstemannen gärna pratade sig varm för var att det faktiskt skulle bli precis den förskola som planerats fram från början, nu när kostnadsläget förändrats, men eftersom det nu kommer att fördröjas kommer det ändå att bli en paviljonglösning under tiden. En dyr paviljonglösning. Vi ska minnas att förslaget som gått igenom alla remissinstanser drogs ut från kommunfullmäktiges sammanträde i juni för att det ansågs bli för dyrt, 38 miljoner kronor.

Givetvis beror det på hur man prioriterar. Förskolans nuvarande lokaler har varit undermåliga i många år, en ny lösning är akut, ändå försenas och fördyras bygget. Däremot verkar det lätt att snabbt få igenom ett förslag om ett helt nytt badhus som ingen tidigare hört talas om för 140 miljoner kronor, så att det kan stå färdigt redan nästa vinter. Jag har ingenting emot ett nytt badhus, det behövs, men om det är lika akut som nya lokaler för barnen i Vigelsjö, det tvivlar jag på.

Det tråkigaste är givetvis att personalen arbetat med detta projekt i flera år och såg fram emot att få flytta in i de nya lokalerna som de själva haft inflytande över. Eventuellt kommer de i framtiden (de som är kvar då) att få flytta in i just de lokalerna, eventuellt blir det något helt annat och det arbete och engagemang (och pengar) som lagts ned på medinflytande och kreativitet känns bortkastade. "Men det har varit himla roligt att arbeta med det här tillsammans, vi har nog besökt ett tiotal förskolor runt om i landet för inspiration", säger tjänstemannen. Paviljongerna är ju bara en tillfällig lösning.

NEJ, paviljonger må vara en tillfällig lösning för tjänstemän, politiker, förskolepersonal och t o m föräldrar, men för det barn som går på förskolan idag är paviljongerna ingen tillfällig lösning. Det barn som är ett år i dag eller nästa år när paviljongerna invigs, hinner förverka sin dagistid innan den nya förskolan står klar om vi ponerar att paviljongerna används i 5 år. Vi ska också ha i åtanke att alla de arrangemang som staket, gård, parkeringar o dyl som måste iordningställas runt paviljongerna blir "billigare" ju längre man använder dem. För barnen är paviljonger en permanent lösning.

Dyrt, luddiga baktankar (kanske föräldrar och personal får annat fokus än tillagningskök nu) och ett effektivt dödande av initiativkraft och kreativitet. Mitt förslag är att det ursprungliga förslaget, som ju redan gått igenom alla remissinstanser, läggs på bordet på nästa fullmäktige (nu med nytt kostnadsläge på marknaden) och klubbas igenom. Kom igen Kjelle, visa lite handlingskraft även när det gäller barnen i Vigelsjö!