Låt Norrtäljeborna vara med och utforma Nordrona till en ny stadsdel

Då är vi inne på ett helt nytt år med en ny majoritet i kommunen. Den första "nyheten" som stort slås upp i Norrtelje tidning är dock att, i samma gamla vanliga moderatanda, sälja ut kommunal mark och låta privata entreprenörer bestämma hur vår stad ska utvecklas. Vänsterpartiet tycker, precis som vi också skrev i en debattartikel i samma tidning i september förra året, att det är att vara ansvarsfull att varsamt hantera kommunmedborgarnas gemensamma tillgångar. Vi vill ta fram en kommunal målsättning om hur en gemensam, långsiktig förvaltning av gemensamma resurser ska ske. Beslut om gemensamma resurser och allmänna miljöer ska fattas av förtroendevalda efter samråd med medborgarna. På Nordronaområdet finns enorma kommunala tillgångar som bör utvecklas i demokratisk anda efter invånarnas behov och intressen.

Det byggs en hel del i Norrtälje stad just nu, det mesta är dyra bostadsrätter. Det finns ett stort behov av hyresrätter, både för ungdomar, men också för andra som inte vill eller kan binda upp sig med stora banklån och höga boendekostnader. Därför ser Vänsterpartiet att det finns anledning att särskilt gynna byggnation av nya hyresrätter runtom i kommunen, Nordronaområdet lämpar sig ypperligt för detta ändamål.

 

Nordrona ägs av kommunen. Det är en av våra största tillgångar. Ta vara på den på ett sätt som kan gynna alla! Det långsiktigt bästa är om marken inte säljs, utan i stället upplåts med tomträtt med en minimal avgäld. Detta bidrar till låga boendekostnader och en långsiktig intäkt för kommunen. För att hålla kostnaderna nere bör också anslutningsavgifterna till kommunalt VA och till Arstas fjärrvärme hållas så låga som möjligt. Här har kommunen möjlighet att förverkliga det förslag som Vänsterpartiet tidigare framfört – tilldelning av mark genom markanvisningstävlingar där anvisning ges till de företag som kan leverera den bästa kvaliteten inom en i förväg bestämd genomsnittshyra. Herrarna McDonalds och Intersport är givetvis välkomna att också vara med och tävla om markanvisning, men som de själva säger i Norrtelje tidning, så är de ju helt gröna på detta område och kanske inte tar hem den vinsten.

Genom dessa förslag kan vi hålla boendekostnaderna nere och skapa ett område, där alla har råd att bo – unga, studenter, ensamstående föräldrar, pensionärer m.fl. Ett område med unika kvaliteter – natur, utsikt och närhet till stadens centrum. Vi kan skapa denna stadsdel i samråd med kommuninvånarna och låta behov och intressen, snarare än vinstjakt, styra utformningen. Förstör inte möjligheten genom att sälja området till exploatörer, som har som främsta mål att själva tjäna pengar!

Snart har vi sopat järnvägen under mattan för gott

1884-85 kom järnvägen till Norrtelje från Uppsala och Stockholm via Rimbo. I samma veva blomstrade småindustrierna upp runt stationsområdet i Norrtälje. Där fanns ett antal fabriker och arbetarbostäder och Norrtälje stadsgräns flyttades norrut för att rymma den nya befolkningen. I kvarteren Balder och Frej bodde framför allt järnvägsarbetarna, vid Baldersgatan fanns det stora röda huset som inrymde arbetare från Norrtälje Snickerifabrik. Här fanns också låsfabrik (Balders Hus), armaturfabrik, repslageri och mycket annat.

 

När sista tåget gått till Norrtälje i slutet på 1960talet gick det fort att röja spåren efter järnvägsepoken. Rälsen revs upp och byggnader revs. Under årens gång har olika folkliga protester gjorts för att rädda byggnader och områden runt den f d järnvägen, med olika framgång. När aktionerna kring kvarteren Balder och Frej på 1990talet resulterade i en bevarandeplan där några hus belades med rivningsförbud och riktlinjer om att de andra husen "fick" rivas, men i sådana fall skulle ersättas med hus i samma stil, trodde vi kanske att vi vunnit, att en helhet för att minna om järnvägens storhetstid och betydelse för staden skulle bevaras. Vi kunde nog inte i våra vildaste fantasier drömma om hur beslutet skulle komma att tolkas.

 

På den tiden (1990talet) var vi fortfarande lyckligt omedvetna om vilken makt byggherrarna i framtidens norrtälje skulle komma att ha. Vi hade ju sett vad som hänt med det vackra gamla stationshuset, som i slutet at 1980talet ersattes av kolossen inrymmande ICA Kryddan och Biblioteket, och trodde kanske att detta skulle vara en blunder som skulle gå till historien som den sista i sitt slag.

 

Nu är järnvägsparken bebyggd. Bussterminalen vill de styrande helst också glömma och gömma. Trots att vi Norrtäljebor är ett pendlingsfolk. En fungerande pendling utgör basen för många av våra invånares uppehälle. Men det enda de styrande vill minnas och se av Norrtäljes historia och karaktär är att vi är en handelsstad som måste ha utrymme för MER konsumtion och konsumenter.

 

Kvarteret Balder är idag helt oigenkännligt med stora lyxlägenhetshus. I kvarteret ovan skulle den gamla armaturfabriken bevaras (men byggas in och döljas för allmänheten), men se.... byggherren upptäckte att huset höll på att rasa när man grävde under det.... Nu rivs huset. Inte ens en vacker gammal vägg kunde tydligen sparas för att minna om det gamla. Arbetarna var tydligen tvungna att för första gången under bygget komma hit en LÖRDAG för att se till att byggnaden verkligen jämnades med marken innan någon huskramare vaknade och upptäckte vad som höll på att hända...

 

Nu blir det bostadsrättshus ovanför kvarteret Balder (Niord och Narstrand). Nedanför kvarteret planeras också den öppna bussterminalen att övertäckas och förses med 3,5våningslimpor. något som en gång för alla gör de bevarade husen (Rodret, Skeppet m fl) helt osynliga i stadsbilden.

 

Norrtälje behöver en stadsarkitekt. Det har vi i Vänsterpartiet länge hävdat. Snart är det väl ändå för sent. Ett köpcentrum åt Solbackahållet kanske. Det måtte väl finnas ålänningar där med.