Samma men mycket annorlunda

Idag följde jag med vår
fantastiske partiledare (oavsett var han är bosatt för stunden) på ett Arbetsplatsbesök på Holmen.paper i Hallstavik. Pappersbruket där en.gång min farmors bror.och.hans.barn en gång arbetade, där ca 1000 av Hallstaviks 4500 invånare.hade.anställning 2008 och där.knappa.400 arbetar idag. Men, som de fackliga.representanterna från Pappers avdelning 68, som också bjudit in.Jonas Sjöstedt, förklarade så har.alla.o.bygden någon anknytning till bruket. Och det är kanske därför.som fackförbundet också engagerar.sig.utöver det vanliga för sina medlemmar och för bygden. Till exempel har de tagit initiativ till en.framtidsdag då.de.matchar.arbetslösa med.företagare i.behov av.arbetskraft. De.erbjuder sina medlemmar en.extra tandvårdsförsäkring och.tar hand.om dem en.längre tid efter.att.de.förlorat jobbet. Tillsammans med.bl a. ABF försöker.de hitta sysselsättning och vidareutbildning för uppsagd och varslad personal.

Vid besöket.idag.diskuterades arbetsrätten. Pappers representanter.berättade att de inväntade svar från AD i ett fall där.de.ansåg att arbetsgivaren valt.ut.vilka.som skulle få.sparken bl a utifrån deras fackliga engagemang och deras mod att säga vad de tyckte. Jonas var mycket intresserad av att få veta utfallet av domen i höst och om den kommer att föranleda en omedelbar översyn av LAS. arbetsrätten är, enligt Jonas, den viktigaste frågan efter ett stopp.för vinstuttag i välfärden, som vänsterpartiet kommer att driva i opposition eller i en eventuell majoritet efter valet i september.

Efter samtal med pappers, intervju med Norrtelje tidning och lunch var det dags för samtal med platschefen och rundvandring på bruket. Här märkte jag en tydlig skillnad från när jag för några år sedan besökte bruket tillsammans med dåvarande partiordförande Lars Ohly. Då var platschefen sprallig och glad över besöket även om han gärna ville hugga lite grand vad det gällde kärnkraftsavvecklingen. Jonas hade ju dessutom bra svar på detta; han vill säkra den svenska industrin,  utbyggnad av långsiktigt hållbar energiproduktion ska byggas ut till överkapacitet innan kärnkraftsreaktorer stängs. Den här platschefen verkade närmast rädd. Vi gick en ganska snabb promenad genom.bruket och.han talade mest om vikten av ordning och.reda som alltings lösning, trots att han.själv inte hade skyddsskor på sig. Vi blev tillsagda.att inte fotografera några.detaljer som om vi var inne i en nordkoreansk kärnvapenfabrik. Lite annorlunda från när jag besökte pappersbruk i min förra utbildning då de gärna skröt med varenda liten detalj i sin ytterst miljövänliga process. Jaja, det var de inte så intresserade av här. Vad vi fick förstå så var ledningen.endast plågad.av.att.det.fanns.en.aktiv fackförening. Riktigt trist att höra, särskilt i en bygd som behöver sammanhållning. Jag måste ändå tacka Aleksandar för ett mycket lärorikt besök där vi också fick vetskap om att Hallstaviks samhälle troligtvis står utan fjärrvärme i höst.

En intensiv eftermiddag för en ljusare framtid

Så var det då dags för Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt att besöka Norrtälje. Enligt hans egen utsago så var det ungefär tio år sedan han gjorde det sist, inför folkomröstningen om euron och då stod han en förmiddag på ett regnigt och relativt folktomt torg. Den här gången kunde vi erbjuda honom lite fler möten. Dessutom sken solen så att det lämpade sig mycket väl med promenader mellan de olika platserna vi skulle besöka.

Vi började på kommunala Rodengymnasiet där Jonas fick träffa elever från såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program. Drygt 120 elever samlades i aulan och fick höra lite om Vänsterpartiets politik innan de själva fick delta och ställa frågor. Många frågor handlade om jobben, om hur det går för dem som inte klarar gymnasiet eller de som inte vill studera vidare på högskola. De undrade hur ett slopande av den halvering av arbetsgivaravgiften som idag gäller vid anställning av unga skulle påverka deras möjligheter att få jobb, hur byggandet av fler lägenheter skulle kunna finansieras och hur Vänsterpartiet skulle kunna samarbeta med Socialdemokraterna i en eventuellt kommande majoritet. "S är ju både för vinster i välfärden och fler jobbskatteavdrag", menade eleven. Jonas förklarade hur vi stod fast vid våra ståndpunkter och hur sedan förhandlingar kommer att föras, men att både S och Mp redan vacklar vad det gäller vinster i välfärden. Han berättade också hur de 14 miljarder som idag används till halvering av arbetsgivaravgifter skulle kunna användas till att skapa fler jobb inom t ex vård och omsorg och hur Vänsterpartiet vill erbjuda alla sjuttonåringar sommarjobb.

På Norrtälje sjukhus, Tiohundra AB, fick vi träffa chefläkare Bo Hellström som berättade lite om Tiohundraprojektets historia och grundtanke och hur det ser ut och fungerar idag. Han berättade hur grundtanken med samarbete över gränserna fungerade dåligt ihop med de kundval och vårdval som idag fragmenterar verksamheten. Han berättade också att de som arbetar inom Tiohundra snart vill se en permanentning av projektet, åtminstone inom de delar där det fortfarande fungerar. Vi fick veta att Norrtälje sjukhus är mycket populärt bland läkarstudenter och att den s k "kundnöjdheten" också är mycket hög, såväl i jämförelse med sjukhus i länet som i landet. Ibland är det svårt att rekrytera läkare, t ex inom primärvården samt ögon/öronläkare och gynekologer. Det märktes att han var stolt över arbetet med "puckar" på röntgenavdelningen samt verksamheten vid Familjens Hus i Norrtälje. Dock bekräftade han att Familjens Hus-verksamheten i Rimbo står inför en nedläggning. Mycket tråkigt om nån frågar mig. Hellström nämnde något om för litet underlag, men det måste väl belysas ur den verklighet att Tiohundra inte har någon primärvård i Rimbo? En rad funktioner måste kunna samarbeta för att det ska gå att kalla en mottagning Familjens Hus.

Dagen avslutades med ett öppet möte på Pythagoras industrimuseum, caféet. Ett femtiotal aktiva åhörare hade samlats för att lyssna och ställa frågor till Jonas. En del var från Norrtälje, Rimbo, Väddö, andra var mer långväga gäster från Åkersberga, Täby och Årsta. Det blev en intressant inledning av Jonas Sjöstedt som ägnade en lång stund att prata om kopplingen mellan en god landsbygdspolitik, fler jobb och en bra klimatpolitik. Jonas menar bestämt att Sverige måste bli föregångare inom klimatarbetet, vilket gladde dottern som fick ställa sin fråga om hur hon skulle kunna förklara för sina kompisar hur viktigt detta arbete var. Uppmuntran fick hon också från Vänsterpartiet, Norrtäljes klimatengagerade ordförande Olga Lännevall Fedorina.

"Ljuset kommer från Vänster", var visst en kommentar från en av besökarna efter mötet. Själv var jag glatt överraskad hur väl Jonas hela tiden tangerade Vänsterpartiet, Norrtäljes budgettext för 2014. Vi är ett väldigt ENIGT parti som vet hur vi vill vrida Sverige mot ett varmare samhälle där ALLA är lika mycket värda och har samma rättigheter utifrån sina specifika behov.

Framtidens hot och möjligheter ur ett barns perspektiv

Jag minns när jag var sådär en elva-tolv år. Det största hotet mot framtiden var kärnkraften och kärnvapenkrig. Visserligen fick vi lära oss i skolan att om något skulle hända så att radioaktiva ämnen spred sig i luften, så var det bara att kasta sig i ett dike med en tröja över huvudet så skulle vi klara oss. Jag köpte väl inte riktigt det. Radioaktivitet var ett reellt hot mot vår framtid och jag var mycket rädd och mycket arg. Särskilt arg på att det var vuxna som skulle få rösta i folkomröstningen om kärnkraftens vara eller ickevara som energikälla i Sverige. Hallå liksom, vuxna, det var ju inte deras framtid det handlade om, det var ju vi barn som rimligtvis skulle få tycka till om detta.

Nu har jag en dotter som är sådär en elva-tolv år. För henne är klimathotet reellt. Hon har klimatångest och blir deprimerad när hon känner att hon inte vet hur hon ska påverka människor för att få dem att inse att de måste ändra livsstil, att det är allvar,  det handlar om framtiden, barnens framtid, vår tid är ju liksom redan förbi. Jag försöker förklara för henne att depression och ångest bara är ingångsfaser, snart kommer hon att hamna i en konstruktiv fas som gör det möjligt för henne att få med sig andra och hitta lösningar. Hon är väldigt skeptisk.

När jag var sådär en elva-tolv år skrev jag brev till statsministern, som då var Thorbjörn Fälldin, för att förklara för honom hur rädd jag var och hur allvarligt det var om inte han som hade makten gjorde någonting åt det här med kärnkraften. Jag hade nog ganska stor tillit till att han åtminstone skulle förstå mig. Jag hade nog inte helt klart för mig de krafter som påverkar dylika beslut. Efter folkomröstningen var besvikelsen stor, ett njae, kanske hade vunnit och kärnkraften skulle bli kvar i oöverskådlig framtid (ur ett barnperspektiv). Som vuxen har jag insett att folkomröstningen angav att kärnkraften idag borde ha varit avskaffad, men att detta ändå inte har skett, just på grund av sådana krafter som jag som barn inte förstod.

I morgon planerar min elvaåriga dotter att ställa en fråga till en person i potentiell maktställning vad han vill göra åt klimathotet. Det ska hon göra när Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt imorgon besöker Norrtälje. Hon vill veta hur Jonas och Vänsterpartiet vill ställa om Sverige för att komma tillrätta med hotet mot hennes framtid. Det tycker jag hon gör rätt i. Och jag avundas henne. Jag fick aldrig något svar från Thorbjörn Fälldin. Jag hoppas att hon får  ett bra svar och att det sporrar henne att se lösningar istället för hinder, att hon kan skapa en god framtid för sin generation.

Vald till kongressombud

Ikväll har nordostkretsen i Vänsterpartiets storstockholmsdistrikt samlats för att välja ombud till kongressen i januari. Valdes gjorde undertecknad och Francisco Contreras, Österåker. Under kvällen diskuterades främst delat eller enskilt ledarskap och vem/vilka som är favoritkandidaterna. Efter att ha lyssnat till kamraterna tolkar jag det som att väldigt många ställer sig positiva till ett delat ledarskap, att detta skulle vara ett sätt att tänka nytt, men även ett sätt att komma ifrån personfixering och den press som vid enskilt ledarskap läggs på en person. Kandidaterna som främst förespråkades uppfattade jag som Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt.

Så, det finns kanske hopp om att kongressen ändrar partistyrelsens linje och förespråkar ett delat ledarskap. Själv tycker jag det skulle vara spännande.

en annan som bloggat om delat ledarskap i vänsterpartiet är Kristian Krassman (S).