Tänk efter Före - tankar kring strukturen på cancervården i SLL

Idag har jag tillsammans med förra landstingsrådet Birgitta Sevefjord (V) och Torun Boucher besökt bröstmottagningen vid Danderyds sjukhus som enligt cancervårdens strukturförslag ska stängas under 2016. Jag har fått många frågor kring detta och det har också skrivits en del i Norrtelje tidning om oroliga bröstcancerpatienter som nu kommer att få längre resvägar för att få sin vård tillgodosedd. Och även om det kanske inte är gångbart i politiska forum att argumentera för fortsatt mottagning vid Danderyds sjukhus p g a längre resvägar för patienterna, så tycker jag att det är en viktig aspekt. Andra viktiga aspekter som verkar förbigåtts då detta beslut fattats är t ex en ökad trafik i innerstan då patienter (som avråds åka buss p g a infektionsrisken) i stället ska ta sig till St Göran och Södersjukhuset.

Tanken är att det i framtiden ska bli ett Bröstcentrum på Nya Karolinska Sjukhuset i Solna, ett hypermodernt sjukhus med en hypermodern mottagning kopplad till forskning. Detta kommer att stå färdigt 2018. Utöver denna mottagning kommer två andra mottagningar i länet att finnas kvar, St Göran och Södersjukhuset. Varför det blivit just dessa två sjukhus som ska bedriva bröstcancervård är svårt att utröna. En flytt från DS till St Göran eller SöS 2016 kommer inte att innebära en höjning av kvaliteten på vården för patienterna. De tre sjukhusen har en jämförlig nivå på bröstcancervården, men det går att tillägga att DS mottagning är komplett med kirurgi, onkologi och patienthotell/vårdavdelning. Det är en väl fungerande vård och bland de tio största bröstcancerenheterna i landet, men minst i Stockholms län. Verksamheten har få klagomål och förra året opererades 400 bröstcancerpatienter på DS. Mottagningen har också ett väl utvecklat samarbete med Norrtälje sjukhus som det också fanns planer att bygga vidare på för att korta resvägarna för Norrtäljeborna.

Vården i Stockholms län står just nu inför stora omflyttningar i och med bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Det är inte bara cancervården som ska omstruktureras. Under de år som det tar för bygget att bli färdigt (fram till 2018) kommer det att bli brist på vårdplatser i hela länet. En stängning av bröstmottagningen på Danderyd redan 2016 riskerar därför att göra det svårt att ta emot patienter inom en rimlig tid. Idag är väntetiderna på en bröstoperation mellan 2-4 veckor. En aviserad stängning under 2016 kan också innebära att specialistkompetensen söker sig bort från mottagningen och framtvingar en tidigare stängning innan de andra sjukhusen är beredda på att ta emot patienterna.

Efter dagens besök känns som att det bästa i den här frågan är att skynda långsamt. Varför stänga en fullt fungerande mottagning för att hänvisa patienter till mottagningar av samma kvalitet som idag inte har kapacitet att ta emot dem? Varför inte låta verksamheten i de tämligen nyrenoverade lokalerna med unik spetskompetens hos kirurgerna få vara kvar till, låt oss säga 2020, för att avvakta vilken kapacitet mottagningen på Nya Karolinska kommer att ha? Även om kapacitetsbrist och längre köer bara kommer att vara under ett par år kommer det att drabba de som blir sjuka under den perioden på ett sätt som påverkar hela deras liv. Låt oss undvika att utsätta människor för onödigt lidande och tänk efter en gång till. Före.

Framtidens hälso/sjukvård?

Moderaterna i Stockholms läns landsting har nu under allt för lång tid fått härja fritt med sitt experimenterande inom hälso- och sjukvården. Huvudsyftet med politiken verkar inte vara att kunna erbjuda alla medborgare en god vård och en tillfredsställande tillgänglighet, utan att öka antalet utförare, minska egenregiandelen så mycket som möjligt och skapa en konkurrensmarknad som gör det enklare för människor som bor i innerstan att få tillgång till den vård de så önskar.

I Norrtälje hävdar alla partier att de är anhängare av Tiohundraprojektet och att de värnar fortsatt verksamhet vid Norrtälje sjukhus. På många sätt driver dock Moderaterna och deras jasägarpartier en helt motsatt politik. Tiohundraprojektets grundsyfte, att rädda en dygnetruntöppen akutmottagning på Norrtälje sjukhus, byggde helt och hållet på att kunna skapa tvärsektoriellt samarbete mellan kommun och landsting, mellan landsting och landsting, för att på så sätt finna lösningar som fungerar i en kommun som inte är så tätt befolkad utan att kosta allt för mycket extra.

Utan att fundera närmare över den kris som då rådde kör Allianspartierna på, och verkar på fullt allvar tro att de ska kunna skapa en marknad med ett överutbud som gör det möjligt för Norrtälje kommuns befolkning att praktisera någon form av valfrihet inom vård och omsorg. Låt mig ta ett exempel; förut fanns det ett BVC i Rimbo kopplat till ett Familjens Hus, nu finns det ett BVC i Rimbo, ej kopplat till Familjens Hus eftersom det fått stänga igen av ekonomiska skäl. Skillnaden är att det BVC som idag finns i Rimbo är privat. I Hallstavik fanns det tidigare ett BVC, det höll på att bli inget, eftersom ingen såg det som en lukrativ verksamhet, men efter direktiv från högsta ort finns även nu ett BVC i Hallstavik, dock med halverad öppettid. Jag önskar SÅÅÅÅ att någon kunde förklara för mig hur detta innebär någon som helst ökad valfrihet för våra medborgare.

Vad händer på vårt sjukhus? Utan att göra någon konsekvensbeskrivning för vare sig patienter eller sjukhusens verksamhet, beslutas om en omlokalisering av cancervården. En stor del av kirurgin på Norrtälje sjukhus består av mag/tarmcancerpatienter och att flytta dem härifrån skulle inte bara innebära extra bök för de sjuka utan även en dränering på kirurger vid sjukhuset. Som om det för patienternas del inte skulle räcka med detta så skriver Norrtelje tidning om hur den nästan helt nya bröstcancermottagningen vid Danderyds sjukhus ska stängas och patienter från Norrtälje kommun i stället kommer att hänvisas till Södersjukhuset, en avsevärd bit längre bort när det handlar om många besök.

Nu kommer det också fram att två avdelningar på Danderyds psykavdelning, även de nyrenoverade och anpassade att ta hand om svåra fall, ofta patienter med våldstendenser, ska stängas av ekonomiska skäl och patienterna kommer istället att vårdas tillsammans med andra på allmänna avdelningar. I stället för att ersätta sjuksköterskor med sjuksköterskor konverterar KS tjänsterna till underskötersketjänster. Av ekonomiska skäl. På förlossningsavdelningarna är det kaos och akut brist på barnmorskor. Cancerpatienter får vänta i månader både på diagnos och på behandling och de som är starka nog tjatar sig före i kön eller betalar ur egen ficka. Är det valfrihet? Betala själv eller dö. Är det den hälso/sjukvård vi vill ha i Sverige och i Stockholms län? Om du inte tycker det, kom gärna och diskutera sjukvårdspolitik med oss i Vänsterpartiet. Vi har en annan syn på hur vi skulle kunna få en mer jämlik och tillgänglig vård för alla i hela länet och landet. Och kanske kommer den äldre damen på Östermalm att få en färre fotvårdsspecialist att välja på för vi tycker att det är viktigare med ett fullvärdigt BVC i Hallstavik.

Därför är vinster i välfärden den viktigaste, men inte den enda, valfrågan för Vänsterpartiet

Jag har så mycket jag vill skriva om; de nya upphandlingsreglerna i EU och bristen på svensk mat i skolor, sjukhus etc, steg vi kan ta mot en förkortad arbetstid och de livskvalitetvinster detta kan ge, Vänsterpartiets utmärkta politik för en levande landsbygd och en grön omställning osv osv osv. Men, fastnar till sist i att jag ska skriva om det som beskrivs som Vänsterpartiets enda valfråga; Vinster i Välfärden. Givetvis är detta inte partiets enda valfråga, det är ju rent löjligt att tro att ett parti som har funnits så länge och som faktiskt sitter i majoritet i flera kommuner och landsting redan idag, helt plötsligt skulle bli ett enfrågeparti. Men, det är likväl en viktig fråga.

Och det är en viktig fråga för svenska folket. En majoritet av tillfrågade har vid flera tillfällen visat sig vara emot att skattepengar, i stället för att användas till vård, skola, omsorg, tas ut i vinst av de företag som bedriver verksamheten. Här har speciellt de s k riskkapitalbolagen fått klä skott och t o m finansminister Anders Borg (M) har efterfrågat hårdare tag för att stoppa just riskkapitalbolagen och fått Annie Lööf (C) att uttrycka att han låter som en Vänsterpartist. Det är däremot ganska orealistiskt att se att det på ett effektivt och rättvist sätt skulle gå att stänga ute just vissa typer av företag från att bedriva verksamheter. Nu har det ju äntligen (!) blivit möjligt att enligt EUregler ställa krav på kollektivavtal och klimathänsyn i upphandling, men hur ska ett företag kunna "lova" att bedriva verksamhet i ett visst antal år, då de samtidigt ska lägga lägsta anbud och är tvungna att chansa på att det överhuvudtaget går att bedriva verksamheten för de pengar kommuner och landsting betalar ut? Det utestänger ju i stället de små lokala företag som privatiseringsivrarna säger sig vilja stärka.

Det här kan också bli en märklig debatt i en landsbygdskommun som Norrtälje. Det är nog inga välfärdsföretag som tar ut några högre vinster här. Att kunna göra vinst på en verksamhet kräver ett ganska gott underlag av brukare och möjligheter att effektivisera. Om det finns två anställda är det svårt att dra ner på personalen t ex. Effektiviseringar inom hemtjänsten är gjorda näst intill vägs ände och fler företag inom den verksamheten i den här kommunen leder snarare till en allt mindre effektiv organisation. Att bedriva verksamheter i en landsbygdskommun med låg utbildningsnivå är förknippat med kostnader utöver rikssnitt och det är väl också därför som den borgerliga majoriteten har fått arbeta hårt med att locka hit fler företag för att kunna avhända sig kommunala uppgifter. Med vinster som ända drivkraft lockar vi inga företag att ta över de verksamheter som vi själva inte klarar av att få att gå runt. Det är därför också nära till hands att tro att de företag som bedriver vård, skola och omsorg i Norrtälje kommun i många fall inte gör detta av vinstintresse utan av t ex ideologiska eller pedagogiska skäl.

Anders Borg (M) hojtar alltså om att sätta stopp för riskkapitalbolag i välfärden, men blir nu stoppad av privatiseringsfundamentalisten Annie Lööf (C). Socialdemokraterna vill inte sätta ner foten om vinster i välfärden och verkar också pyssla med nåt kompromissnickeri som de kallar för "ordning och reda", vilket för min del mest för tankarna till Folkpartiets misslyckanden inom skolpolitiken. LO har ett tydligt kongressbeslut som tar avstånd från vinster i välfärden, men trots detta ger förbundet sig nu ut på den hala kompromissisen och letar efter sossekompisarnas händer för att hålla balansen. LO menar att företagarna och facken tillsammans ska förhandla bort vinsterna, jo, tjena, det verkar ju vara en framkomlig väg.  Nej, det enda som sker här är att det läggs ut dimridåer för vad som egentligen händer med våra skattepengar.

Det är ganska många i Sverige nu som ser hur skolan (tänk senaste PISA), vården (senast cancervården i blickfånget) och omsorgen (typ varje dag i tidningen) är i stort behov av mer resurser, fler anställda, bättre mat osv. Behovet är inte fler företag, det tror jag ganska många är överens om. Fler personer vittnar om att de tjatat sig före i vårdköer och betalat ur egen ficka, så visst kan behovet av sänkt skatt för att kunna betala själv finnas, men det känns inte riktigt etiskt rätt. 

Klart och tydligt är att det behövs ingen Linje två i den här frågan, väljarna bör få klara besked vad vi tänker använda deras skattepengar till. Tydligast här är Vänsterpartiet som säger nej till vinster i välfärden. Det är ingen orealistisk utopi, det fungerar i många andra länder, det måste kunna fungera här. Drivkraften inom vård, skola och omsorg ska inte vara girighet utan att du är fylld av engagemang och intresse för det yrke du utövar och vill vara med och utveckla verksamheten till toppnivå.

I Stockholms län är Norrtälje också periferi - om bröstcancervård och annat

Inom kommunens gränser ser vi hur verksamheter koncentreras till Norrtälje stad medan i stort sett alla övriga orter får nedmonterad service. Allt till följd av vinstmaximering och konkurrens, vilket inte ger något till övers för glest befolkade delar av länet. Norrtälje kommun är, och ska enligt översiktsplanen 2040 också fortsätta utvecklas starkare som, en del av Stockholms län. En utveckling som kan leda till en identitet i periferin. När Stockholms läns landsting utvecklar framtidens hälso/sjukvård och cancervård blir Norrtälje perifera sjukhus ointressant och så även de avstånd som Norrtälje kommuns cancerpatienter får till sin vård.

Idag skriver Norrtelje tidning om hur bröstcancerpatienternas resväg till den vård som idag delats mellan Norrtälje och Danderyds sjukhus minst fördubblas genom en förflyttning till Södersjukhuset.  Danderyds sjukhus har en relativt ny, komplett bröstcancer mottagning som nu ska läggas ned. Genom en god upparbetad samverkan har läkare från DS kunnat komma till Nts för att ge patienter viss behandling. Ett liknande samarbete är tänkt att kunna åstadkommas för att förenkla livet för de människor i kommunen som drabbats av mag/tarmcancer trots att beslutet som är taget i landstingsfullmäktige innebär att ingen cancervård alls ska förekomma på Norrtälje sjukhus.

I Vänsterpartiet vill vi att våra medborgare ska ha nära till en god, professionell cancervård så nära som det är möjligt att erbjuda den på rätt nivå. När beslutet om Framtidens Hälso/sjukvård togs i landstingsfullmäktige var vi, tillsammans med Lennart Rohdin (ober), de enda som lyfte frågan och reserverade oss mot lokaliseringen av cancervården. Vi hade också ett eget yrkande där vi ville utreda beslutets konsekvenser för Norrtälje och Södertälje sjukhus. Det var bara vi och Rohdin som ansåg att detta var angeläget.

Med facit i hand skulle vi naturligtvis också föreslagit en utredning av konsekvenserna för patienterna, men det hade väl inte heller vunnit något gehör. Inga konsekvensbeskrivningar för patienterna görs ju över huvud taget i och med införandet av fler och fler vårdval. 

En konsekvensbeskrivning av Tiohundra ABs beslut att förlänga nattarbetstiden för sina anställda har dock gjorts av vårdbolaget, eller riskanalys som det kallas. Analysen visade på näst högsta risk för de anställda på 10/13 punkter. Detta intresserade inte sjukvård och omsorgsnämndens borgerliga majoritet ett dugg. "Vi är bara intresserade om det föreligger risk för att kunden inte får det den har rätt till". Och risken är ju överhängande om personalen inte mår bra, eller?

Ja, detta var en kort fredagsreflektion över borgarnas massaker av vården. Jag lär återkomma. Ha en trevlig kväll.

Andra inlägget - om framtidsplanen

Framtidens hälso sjukvård 

Jag planerade det här inlägget med utgångspunkt att en miss måste ha skett. nu vet jag inte. Enligt framtidsplanen framgår det att ingen cancervård i framtiden ska ges vid norrtälje och Södertälje sjukhus. Jag tänker mig att detta är en miss av flera skäl;

1. Cancervården som idag bedrivs vid sjukhusen visar mkt goda resultat. Faktiskt bäst i länet.

2. Professionen menar att specialiserad cancervård som ändtarmscancer fördelaktigt kan centraliseras, men att 70-80% bl a mag/tarmcancer cancervård bedrivs med lika god kvalitet, eller bättre vid små sjukhus.

3. Cancervården utgör en stor del av sjukvården på dessa små sjukhus och tas den bort rycker vi också undan underlag och kompetens för annan sjukvård och en fullvärdig akutmottagning.

4. Inga konsekvensbeskrivningar av vad en omlokalisering av cancervården finns. 

I vänsterpartiet vill vi att effekterna för norrtälje och södertälje sjukhus av framtidsplanens lokalisering av cancervården utreds innan beslut fattas. Det kan inte vara för mkt begärt.

Vi menar inte att vi ska ha en cancervård som är sämre vid norrtälje och södertälje sjukhus bara för att rädda akutmottagningarna, det är ju dumt. men det finns inte heller belägg för att det är så idag. Tvärtom. att ta ett helhetsperspektiv i det här fallet handlar också om att se att vården i länets ytterkanter är mer sårbar. Cancerplanen är nationell och hur vården utformas utifrån den beslutas i varje län/region. 

I norrtelje tidning har såväl centerpartiet och folkpartiet de senaste dagarna gått ut med att de motsätter sig den centralisering av cancervården som föreslås i framtidsplanen. I debatten här bedyrar de att en flytt av cancervården inte hotar sjukhusen. Har ni sett nån konsekvensbeskrivning som både vi och professionen missat? Delge den gärna. Att ni muntligen lovar lugnar inte mig.

Jag yrkar bifall till vänsterpartiets budget och till vårt säryrkande om konsekvensbeskrivningar