råtext till förstamajtal

Kamrater, mötesdeltagare!

Välkomna till första maj med Vänsterpartiet i Norrtälje året efter val till riksdag, landsting och kommun. 2015. Det har hänt en del sen förra första maj, vi har fått ett nytt styre i riket och ett nytt styre i kommunen. I landstinget är det samma gamla borgarstyre. Skillnaden är att de idag måste styra med stöd av SD. Det som inte har förändrats är att vi fortfarande sitter i opposition i alla tre nivåer. Men det är en förändrad oppositionsroll då styret på alla tre nivåer är beroende av stöd från fler partier för att kunna driva igenom sin politik. I landstinget lutar man sig som sagt mot SD, men i kommun och riksdag har vi större möjlighet att påverka.

Vi är väldigt tacksamma att vi nu har en ny regering och ett nytt styre i kommunen. Vi är glada och tacksamma över det och önskar inte tillbaka de moderatledda allianserna som drivit landet mot ett kallare samhälle med större klyftor. Och det kändes kanske lite konstigt i början, att vara i opposition med ett annat styre, en inte lika tydlig motståndare, men nu har vi vant oss och tycker oss ändå kunna arbeta som ett skarpt oppositionsparti som drar politiken åt vänster.

Vi har fått väldigt många nya medlemmar. Och väldigt många vill vara aktiva och arbeta för en mer solidarisk politik. Vi har verkligen tur för på sista tiden har det vid flera tillfällen uppdagats att det krävs många uppmärksamma personer för att saker och ting ska gå rätt till i den här kommunen.

I vårt kommunala handlingsprogram för 2014-2018 inleder vi:

”Vänsterpartiet eftersträvar ett samhälle som definieras av allas lika värde, rättigheter och möjligheter. I det samhället bidrar alla efter sin egen förmåga och får stöd utifrån sina behov.

Vänsterpartiet vill demokratisera Norrtälje kommun. Människor som lever här måste känna att de kan ta del av och påverka beslut och förändringar som rör deras vardag. Varje människa måste kunna förstå hur hen kan vara med och bilda opinion för att förändra det som upplevs som felaktigt eller orättvist. Alla beslut ska föregås av en tydlig förberedelsetid och de ska vara enkla och begripliga samt fattas så nära människor som möjligt.

Vi vill också demokratisera vår gemensamma sektor. Brukare, anhöriga och personal ska få större inflytande över den verksamhet som i första hand berör dem. Vi motsätter oss fortsatt privatisering och marknadsstyrning av skola, vård och omsorg. Människors behov, inte företagares vinstintressen, ska styra den gemensamt finansierade välfärden.

Vår uppfattning, som bekräftas av aktuell forskning, är att minskade klyftor främjar en god samhällsutveckling. Vi vill bekämpa de klyftor som finns genom att, inom politikens alla områden, arbeta för jämställdhet och rättvisa.”

Japp. Och med dessa ambitioner känns det som vi har en del att göra.

Kommundirektörerna har redan trampat i klaveret åtminstone två gånger. Med vems goda minne kan undras? Först var det kontokorten som användes för privata utgifter och sprit. Sen var det utbyggnaden av vattenledningar, Moderaternas skötebarn och enligt f d kommunalrådet den största miljösatsningen genom tiderna och då menade han inte bara i Norrtälje utan i världen. Här hade tydligen direktörerna en hel del att göra med mörkandet av att allt inte stod rätt till.

Nu är frågan om kommundirektörens s k ”föreläsning” för samtliga nämnder och nya parlamentariker kan bli droppen som får bägaren att rinna över. Vi är flera inom Vänsterpartiet som reagerat på den bild av hur kommunikationen i kommunen ska gå till enligt kommundirektören. Politiker talar till chefer som talar till medarbetare som utför åt medborgare och åt andra hållet får ingen information gå. Medarbetare ska verkställa politiskt fattade beslut, inte protestera, inte prata med politiker. Det är helt på tvärs med den utveckling vi i Vänsterpartiet vill se. Frågan är om kommundirektören håller denna ”föreläsning” enligt uppdrag från politiker. Och i såna fall; Vilka politiker?

I Vänsterpartiet är vi glada att ambulansanställda i Hallstavik kontaktade såväl oss politiker som pressen för att visa på sin ohållbara situation med nuvarande politiska beslut. Det har också visat sig att patienter i Norrtälje kommun tillhör den fjärdedel som får vänta längst på ambulans i landet. Trots att vi tillhör Stockholms län. I Vänsterpartiets landstingsbudget finns nu en ytterligare ambulans i Norrtälje kommun med.

I Vänsterpartiet är vi glada att personalen på Häverö resursskola gick ut i tidningen för att berätta om sin oro över den omorganisation som skulle innebära nedläggning av enheten. I och med deras agerande kunde en diskussion startas kring inkludering och vad detta innebär i praktiken.

Vi är glada att läkare inom mag- tarmkirurgi kontaktade oss och berättade om konsekvenserna för sjukhuset då verksamheten flyttas till Danderyd. Att patienter med bröstcancer hör av sig till oss och berättar om hur bröstmottagningens flytt från Danderyd till St Göran drabbar dem. Vi vill som politiska representanter kunna fånga upp människors oro och synpunkter och föra in dem i beslutsunderlagen. Men det är svårt. Det är svårt när vi själva får veta vad som är på gång. När även vi som förtroendevalda får läsa om beslut, som t ex nedläggningen av Singö och Närtuna skola samt att det inte blir någon skolutredning, i Norrtelje tidning. Vi hade faktiskt hoppats att det skulle bli annorlunda med det nya styret.

Och enligt kommundirektören ska vi politiker inte ha någon kommunikation med medarbetare. Politiker får sedan gammalt i denna kommun inte heller besöka skolor utan att vara inbjudna, vilket vi blir ungefär en gång vart fjärde år.

Hur ska vi då kunna ha ett öppet och demokratiskt samhälle där vi tar till vara människors kraft och idéer?

Hur ska vi då kunna uppfostra våra ungdomar i den representativa demokratins anda? Hur ska vi engagera människor? Hur ska vi göra dem delaktiga i sin vardag och i sitt liv?

Ska den enda kommunikation förtroendevalda personer kan ha med andra medborgare vara genom anonyma nättroll i tidningens kommentarsfält? Vad ger de för signaler?

I Vänsterpartiet gillar vi att göra studiebesök. Förutom att alla vi vänsterpartister med uppdrag här i kommunen har civila arbeten, för ingen av oss är heltidsarvoderad som politiker, så besöker vi gärna även andras arbetsplatser och lyssnar till deras version av hur politiska beslut påverkar deras vardag. Det kan vara så väldigt annorlunda från den dragning vi får av tjänstemännen på ett sammanträde. Så, bjud gärna in oss. Vi kommer, vi lyssnar.

Vi besökte t ex Hallstaviks vårdcentral i februari. En vårdcentral som drabbats hårt av Vårdval Stockholm. En vårdcentral som var en av de enheter som skulle stärkas av tiohundrasamarbetet, men som offrades för Filippa Reinfeldts vårdvalsmodell. En modell som bygger på vinstintresse och utarmar enheter i olönsamma områden som t ex icke tättbebyggda områden, fattiga områden, områden med hög medelålder och höga sjuktal. På Hallstaviks vårdcentral finns en hel flygel byggd för sjukgymnastik, men den står tom. För enligt vårdvalet måste den som erbjuder sjukgymnastik även erbjuda arbetsterapeut och logoped, vilket vårdcentralen varken har behov eller resurser till. Ett rum på Hallstaviksvårdcentral som nästan också står tomt är mödravårdscentralen/ungdomsmottagningen. Hit kommer en sköterska från Norrtälje ett par timmar i veckan. Det finns inga fasta läkare på Hallstaviks vårdcentral. En sköterska berättar om en läkare som skulle stanna tre månader; hm, tänkte hon, då är det kanske värt att lära känna honom.

Bot på detta är enligt borgarna att sälja vårdcentralen, men det fanns ingen som ville köpa den. I Vänsterpartiet anser vi att vi måste låta behoven styra. Finns behov av sjukgymnastik i Hallstavik ska det finnas sjukgymnaster i lokalerna. Finns behov av mödravård, ska mödravårdscentralen vara bemannad till fullo. Ungdomarna ska ha en ungdomsmottagning som är bemannad, inte bara kunna plocka kondomer i ett öde väntrum.

Det kostar kanske mer än i centrala Norrtälje eller Stockholm, men det måste vara behoven som styr. För att kunna locka läkare vill vi göra arbetet vid vc mer intressant, kanske göra det till en akademisk vårdcentral med möjlighet till forskning och en viss överkapacitet. Samarbetet med Akademiska sjukhuset i Uppsala bör också kunna stärkas. Länsgränsen får inte förhindra den närmaste och bästa vägen till vård. Vårdvalet har för invånarna i Hallstavik knappast inneburit någon ökad valfrihet, snarare tvärtom när de nu blir tvungna att åka till Norrtälje för t ex sjukgymnastik.

Tiohundra AB är ett bolag och inte egen regi. Men det är kommun och landsting som äger bolaget och vi borde därför kunna utforma en personalstrategi för såväl Tiohundra AB som för Norrtälje kommun som gör vår kommun känd som en god arbetsgivare.

Till kommunfullmäktige på måndag 4/5 har vi fått bilagt ett personalbokslut som manar till en del funderingar. Till exempel beskriver bokslutet hur antalet tillsvidareanställda i kommunen sjunkit de senaste fem åren till följd av minskade barnkullar. Vad är det för slutsats att dra när vi har knökfulla barngrupper i förskolan och på fritids, stora klasser i skolorna och långt ifrån tillfredsställande resultat? Bör vi då i stället inte kunna se denna minskning av tillsvidareanställd personal som en utebliven satsning på högre kvalitet?

Bokslutet anger också att andelen tillfälliga anställningar ökat något, men inte hur stor den andelen är. Nu vet jag genom en interpellation som vi ställt i fullmäktige att siffran i december 2014 låg på 14,3 % av de månadsanställda. De flesta av dessa hittar ni inom barn och utbildning som står för nästan 70 % av kommunens anställda då kommunen inte har någon hemtjänst och äldrevård i egen regi. Då hade antagligen siffran för tillfälliga anställningar varit högre.

Till detta kommer att sjuktalen hos de anställda ökar, liksom långtidssjukskrivningarna. Hur påverkar allt detta kvaliteten på vår verksamhet?

Att människor drabbas av långtidssjukskrivningar beror inte sällan på stress och liten möjlighet till inflytande över sitt arbete. Båda dessa orsaker kan hänga ihop med osäkra anställningar och deltidsanställningar, men även med stora barngrupper och dåliga förutsättningar att kunna utföra sitt arbete med hög kvalitet. När nu barnkullarna blir mindre ser vi ändå hur fritidshemsgruppsstorlekarna ökar och personaltätheten minskar. Är detta verkligen önskvärt?

I Vänsterpartiet har vi sedan länge jobbat för att få mindre barngrupper i förskolan och på fritids. Vi är övertygade om att det har betydelse för barnens möjligheter att ta till sig kunskaper i skolan. Det har också betydelse för förskollärare, barnskötare och fritidspedagogers möjlighet att utföra sina uppdrag. Vi vill att de kommunala enheterna ska vara så bra att såväl barn, föräldrar och personal väljer dem. Därför vill vi förbättra arbetsmiljön genom att i första hand se till att bemanningen är tillräcklig med avseende på arbetsbelastningen. Vi vill att meddelarskydd och meddelarfrihet ska omfatta alla som arbetar inom skattefinansierade verksamheter samt att fasta heltider ska vara normen för kommunala anställningar. På så vis vill vi bli en attraktiv arbetsgivare, höja kvaliteten på verksamheten samt bidra till friskare medarbetare. Dessa initiativ vill vi också skapa förutsättningar för inom Tiohundra AB.

Till sist; ordning och reda, god ekonomisk hushållning, det sistnämnda enligt kommunens finanschef också likalydande med kommunens mantra. Känn på den; god ekonomisk hushållning…

Kommunens finanschef, sen finns kommunens ekonomichef och sen de två kommundirektörerna då. Det är nog för övrigt några av dessa som drar upp kommunanställdas genomsnittslön till över 28 000 kronor. God ekonomisk hushållning.

De initiativ och idéer som vi i Vänsterpartiet har, och några av dem har jag nämnt här idag, men skulle jag nämna alla skulle jag få prata i timmar, de finns i vårt kommunala handlingsprogram 2014 – 2018. Programmet kan ni hämta här om ni är nyfikna. Den sjätte juni gör vi vår årliga uppföljning på programmet ute på Färsna gård i form av seminarium, tal, men också underhållning, allsång och grillning. Mer om detta kommer att finnas på vår hemsida och på vår Facebooksida. Ni är varmt välkomna även då. På vår hemsida finner ni också debattartiklar, motioner, interpellationer mm som vi har lagt sedan den nya parlamentariska gruppen tillträdde vid årsskiftet.

Det finns mycket att göra kamrater. Tillsammans kan vi göra skillnad!

En dag i Hallstavik

Började dagen med att cykla till förskolan med minstingen, för att känna lite på den nollgradiga våren som bet i öronen. Sedan tankade jag bilen, köpte en mackkaffe och drog mot länets norra delar, Hallstavik, där jag mötte upp landstingsråd Håkan Jörnehed (V) och pressekreterare Anna Knöfel Magnusson vid bussen. De kom med buss 639 från Stockholm så de hade skumpat runt ett tag och var rätt möra redan vid ankomsten till Hallstavik.

Första besöket för dagen gjorde vi på brandstationen i Hallstavik där ambulansen finns stationerad, länets nordligaste placerade ambulans med ca 6,5 mil till Akademiska sjukhuset i Uppsala och 11 mil till Danderyds sjukhus, 4,5 mil till Norrtälje sjukhus. Besöket har initierats av att ambulanspersonalen varit i kontakt med media och med enskilda politiker för att uppmärksamma dem på det faktum att norra delarna av länet under långa tider står helt tomt på ambulans. Efter det har Norrtelje tidning skrivit om problematiken och undertecknad har ställt en interpellation, vilket ledde till en bra debatt i landstingsfullmäktige där representanter från andra partier kom fram och tackade för att jag lyfte frågan.

De norra delarna av länet står utan ambulans när Hallstaviksambulansen är ute på körning och ingen bil från Norrtälje eller stationer söderut dirigeras upp på pass. Det avtal med Uppsalaambulansen som Marie Ljungberg Schött (M) hänvisade till under interpellationsdebatten i landstingsfullmäktige existerar enligt personalen inte och det finns aldrig bilar att dirigera upp norr om Norrtälje då ambulansen är på uppdrag och kanske kör ner en patient till Karolinska universitetssjukhuset/Astrid Lindgrens barnsjukhus (12 mil). Bara för ambulansen att ta sig till patient längst ut på Björkö tar 50 minuter.

Mycket av diskussionen kommer att handla om hur ambulansen är organiserad i Uppsala län. Där ligger både dirigering och verksamhet kvar i landstingets egen regi och det verkar ge en bättre överblick och planeringsmöjlighet för att täcka upp hela länet. Personalen har inget ont att säga om arbetsgivaren Samariten AB, men de gör ju bara det som de får politiska direktiv om, så är det problem ligger de på det politiska planet. Kanske är det så att en landstingsdriven verksamhet också skulle ha en ambition att höja kvaliteten och förbättra verksamheten?

I och med befolkningsökningen och den variation av befolkning som finns under året (tredubblad på sommaren) samt att kommunen har länets i särklass äldsta befolkning finns ett behov av en ytterligare ambulans som är stationerad i kommunen, åtminstone mellan 07.00 och 22.00 om vi ska kunna garantera att det alltid finns en ambulans som också befinner sig i kommunen. Helikoptern kan inte flyga alla dagar, den flyger inte vid dåligt väder så ambulansbilarna är mycket viktiga. Vad som skulle hända vid en olycka med t ex båtbussarna i Grisslehamn vid dåligt väglag och ingen ambulans norr om Norrtälje? Det vågar vi inte ens tänka på.

Ett problem i de norra delarna av länet är också länsgränsen. Inte bara när en åker buss. Hallstaviksambulansen får inte köra en svårt brännskadad person direkt till Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning utan måste först köra patientet till KS som ska dirigera patienten vidare till specialistklinik. Andra patienter får inte heller köras till akademiska, men detta görs ändå ibland. Om de kommer till Akademiska blir de alltid omhändertagna, men så fort de är pigga nog så skickas de för vidare vård i Stockholms län. För mig är det en självklarhet att en ambulans kör svårt sjuka människor till närmsta sjukhus, allt annat är galenskap.

Efter lunch fortsatte vi till Hallstaviks vårdcentral, länets nordligaste vårdinrättning, en vårdcentral som varit ämne för eventuell försäljning sedan 2011 och inte har en enda fast anställd läkare. Däremot fanns en trogen trupp undersköterskor, distriktsköterskor osv. Hallstaviks befolkning är åldersstigen, arbetslösheten är hög och missbruket förhållandevis stort. Nu har vårdcentralen även hand om de flyktingar som finns på de två flyktingförläggningarna vid Skebo och Bergby, så det är ingen liten Östermalmsskara med förkylningar och stukade tummar som utgör underlaget. Nej, det är ett underlag som i allra högsta grad har behov av ett brett utbud av primärvård med stabil och kunnig personal. Det är ju verkligen en utmaning för läkare som vill åstadkomma någonting i sin yrkesroll.

För Hallstaviks vårdcentral är det inte bara den eventuella försäljningen, som nu är avblåst sedan i fredags då Tiohundra AB avvisade den enda intressenten och valde att istället själva driva vårdcentralen vidare, som sätter käppar i hjulet för verksamheten. De olika vårdvalen som införts i Stockholms län och även i Norrtälje kommun har inte inneburit ett större utbud av service för invånarna i Hallstavik. Ersättningarna t ex, som ger 53 kr extra för ett hembesök av distriktssköterska, men resan till patienten kanske bara den tar 45 minuter och där är den extra ersättningen redan på minus. Eller vårdvalet MVC som gör att Hallstavik idag endast har en barnmorska på plats 1-2 dagar i veckan och ingen ungdomsmottagningsverksamhet alls. Blivande föräldrar, av vilka många talar ingen eller dålig svenska, ombeds vända sig till Familjens hus i Norrtälje för att boka tider genom knapptryckningar. Ca 60-70 barn per år föds i Hallstavik och kvinnorna som bär dem är hänvisade till Norrtälje sånär som någon dag i veckan. Jag skulle vilja ha statistik på hur många av de blivande mödrarna som regelbundet besöker mödravården, om siffrorna skiljer sig i Hallstavik från övriga länet och om besöken på förlossningen innan det är dags att föda är högre hos mödrar med en så dålig tillgänglighet till barnmorskemottagning. På BVC arbetar en kvinna som aldrig är sjuk. Hon upplever sin arbetsbelastning som stor, inte minst p g a att tolk nu behövs vid många besök. Stockholms läns landstings beslut att alla flyktingar ska erbjudas hälsosamtal verkade inte vara någonting som man på vårdcentralen kände till. 

Vårdvalet inom primärvårdsrehab har också inneburit att för att bli auktoriserad krävs att man är ett team med sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist. Behovet av alla dessa funktioner finns inte i Hallstavik och det har inneburit att man också blivit av med de tre sjukgymnaster man tidigare hade. Nu står lokalerna spöklikt tomma medan de som är i behov av sjukgymnastik hänvisas till ortens enda privata sjukgymnast eller till Norrtälje.

Det är en stor utmaning att kunna erbjuda ett likvärdigt vårdutbud till Hallstaviksborna som de som bor i centrala Stockholm. Egentligen har ju många här ett större vårdbehov också till följd av sin höga ålder, sitt missbruk, sin långvariga arbetslöshet eller sina trauman från krig och flykt. Tiohundra ABs primärvård ska ha statusen "akademisk", men vad jag förstod idag är endast en vårdcentral idag inkopplad på detta. Jag hoppas verkligen att Hallstaviks vårdcentral nu blir en akademisk vårdcentral med tät koppling till forskning och studenter och att vi på så sätt kan locka duktiga och taggade läkare att etablera sig här. Men för det krävs kanske en del runt i kring också, en satsning på förbindelser och avtal med Uppsala, studentbostäder, satsning på bra skolor osv. Landstingets utmaningar är stora och sträcker sig, som Håkan Jörnehed sa idag, från Sergel torgsproblematik till att lösa sjukvården i glesbygd och skärgård.

Hantverkare i blåbyxor av gammal hävd eller finns det andra positioner att identifiera sig med som ny eller gammal rospigg?

Öppet Campus idag och utbildningar har presenterats under hela dagen. Finalen blev en debatt mellan 6 partier, d v s 6 debattörer och dryga dubbelt så många i publiken. Lite trist. Där satt 6 politiker och beskrev hur viktigt det är att höja utbildningsnivån samtidigt som inte särskilt många var intresserade av att höra. Kanske var det inte så mycket nytt som sas, samtliga partier i Norrtälje verkar överens om att de vill se fler som utbildar sig på högre nivå i kommunen. Samtliga partier vill också locka kunskapsintensiva företag till kommunen och en fråga i debatten rörde om Campus AB främst skulle arbeta för att få hit utbildningar som lockar nya företag till kommunen eller för att tillgodose de utbildningsbehov som finns hos befintliga företag. Jag kan inte påstå att någon riktigt kunde svara på den frågan och jag kan också tycka att den var intressant för verksamma inom Campus AB, men för medborgare som funderar kring utbildningar var den knappast särskilt givande.

Samtliga partier nämnde också den traditionellt låga utbildningsnivån i kommunen. Själv tycker jag väl lite att detta har blivit en tradition i sig, att luta sig bak på de låga utbildningssiffrorna och skylla dem på gammal hävd, det blir en ursäkt för att läget ser ut som det gör och att det är riktigt riktigt SVÅRT att göra någonting åt. Vad det handlar om, menar jag, är att göra nya roller och positioner möjliga att identifiera sig med för våra unga medborgare. Känner vi inte till hur vi kan nå en position och inte känner någon som innehar den, våra föräldrar är hantverkare (som verkar vara det populäraste jobbet i Roslagen enligt politiker) och har inte heller en aning så de kan inte pusha och stötta oss, då blir advokat eller mikrobiolog inte arbeten vi identifierar oss med och strävar efter att få. Barn och unga måste redan från början få träffa vuxna med akademisk examen som visar på intressanta arbeten som kan bli möjliga att läsa sig till. Detta kan bl a ske genom verksamhet som den som finns för barn på Erkenlaboratoriet. Norrtälje har nu också tillgång till ett Resurscentrum för vatten som kan verka innovativt och visa på nya karriärvägar.

I vänsterpartiet ser vi väldigt positivt på att Tiohundra AB nu kommer att få ett antal akademiska vårdcentraler. Det kommer att möjliggöra rekrytering av personal, vidareutbildning av befintlig personal samt forskningstillfällen och utveckling av vården. I Vänsterpartiet har vi föreslagit att någonting liknande införs inom skola/barnomsorg, t ex akademisk förskola med plats för studenter och forskning. Vi föreslår detta i norra kommundelen och tror att detta kan leda både till att skapa attraktiva arbetsplatser och utgöra en stabilare grund för att en enhet med små skolor ska kunna utvecklas i stället för att avvecklas. Detta kan på så sätt också öka inflyttningen av såväl barnfamiljer som högutbildade.

Satsningarna måste handla både om att våra nuvarande medborgare får möjlighet att utvecklas och ges verktyg att kunna påverka sina egna liv samt om att få nya människor med helt annan hävd och tradition att flytta hit. Det är egentligen inte långt att åka till Stockholm eller Uppsala för att utbilda sig, vilken annan stad har egentligen ett sånt drömläge i utbildningsperspektiv? Men ibland kan resan vara hindret och då är det viktigt att kunna erbjuda flexibla möjligheter till studier på hemmaplan. Alla studenter är olika och har olika erfarenheter från tidigare studier med sig. En del är unga och lite vilsna, andra är väl vuxna och vet precis vad de vill. En del kanske har familj som ska fungera ihop med studier, en del måste arbeta samtidigt för sin försörjning medan andra kanske fortfarande bor kvar hos föräldrarna och inte har någon hyra att betala. 

Boendegaranti är ett starkt kort, med attraktiva utbildningar kan vi locka unga att flytta till vår kommun och blir utbildningstiden god, kanske de blir kvar. Genom att erbjuda praktikplatser i kommunen kan studenterna också skaffa sig kontakter och kanske arbeten efter avslutade studier. Vänsterpartiet vill stärka studiemöjligheterna i norra kommunen, bl a genom inrättande av akademiska arbetsplatser inom skola/barnomsorg, men också genom att låta RB utreda en ny satsning på studentbostäder för studerande i Uppsala.

De sektorer som vi ser kommer att drabbas av rekryteringsproblem i framtiden är vård/omsorg och skola/barnomsorg. I Vänsterpartiet tycker vi att vi därför redan nu ska satsa extra på att höja kvaliteten inom dessa områden. Norrtälje ska ha den bästa vården och omsorgen i landet. Vi har en hög andel äldre medborgare och vi har ett unikt projekt, Tiohundra, som gör att vi kan arbeta annorlunda och förbättra och utveckla kvaliteten inom vård och omsorg. Vänsterpartiet har länge sagt att Tiohundraarbetet bör göras till ett flaggskepp för kommunen. De akademiska vårdcentralerna känns som ett gott steg i rätt riktning. Ett andra steg kanske kan vara att se till att våra sjuksköterskor får lika mycket i lönekuvertet som sjuksköterskor i övriga länet. Permanenta Tiohundraprojektet och ge det förutsättningar för att anställa kompetent personal.

Inrätta åtminstone en akademisk enhet inom skola/barnomsorg i norra delen av kommunen och se till att vardagsnära forskning och studentledd verksamhet lockar kompetenta handledare och skapar goda relationer med universitet och högskolor. Höj lärarlönerna och förskollärarlönerna och se till att skapa fasta heltider inom såväl barnomsorg som vård och omsorgsarbeten.

Att vara kvalitetsledande i riket, att utveckla unika samarbetsprojekt, bedriva forskning i vardagsarbetet och arbeta i något överdimensionerade arbetslag kommer att vara attraktivt och vara någonting att konkurrera med. Annars kommer vi att få kämpa för varje rekrytering av rätt kompetens.