Om att hämta tidigt

Fackförbundet Kommunal har gjort en undersökning som visar att hälften av alla föräldrar känner sig pressade att hämta tidigt på förskolan. Jag är absolut en av dem och jag kan se flera anledningar till detta. Barngrupperna är stora och barnen blir trötta av att vistas där för långa tider. Trycket både från andra föräldrar och pedagoger att barnen behöver vara hemma med sina föräldrar är stort. Inför lov o dyl sätts på många förskolor upp listor där alla kan se vilka som är hemma med sina barn och vilka som låter sina barn vara på förskolan under lovet. Ofta skiner det ganska tydligt igenom att flera i personalen önskar vara lediga och också kan vara det om det inte är så många barn... Det talas också mycket om att den pedagogiska verksamheten ska vara förlagd till de 15 timmar då alla barn är på förskolan, oftast 3 förmiddagar per vecka. Vad sker övrig tid på förskolan? Är det bara förvaring? Är det de 3 förmiddagarna per vecka som är till godo för mitt barn och resten av ondo? Och visst måste det väl kännas hemskt för det barn som alltid blir hämtad sist?

Sammanfattningen av Kommunals undersökning av förskolors öppettider och tider för lämning
och hämtning i förskolan visar att:
 För 30 procent av Kommunals medlemmar med förskolebarn går det inte att arbeta heltid med de öppettider som barnens förskolor har.
 Förskolans öppettider motsvarar inte förälderns behov för var femte förälder bland Kommunals medlemmar.
 67 procent av föräldrarna har inte blivit tillfrågade om vilka behov de har av öppettider på förskolan.
 Hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt från barnomsorg. Den främsta förklaringen, som varannan förälder som känner press anger, är att många andra barn blir hämtade tidigt.
 Personaltätheten i förskolan är betydligt lägre idag än i början av 1990-talet – nästan ett barn till per årsarbetare. Från i snitt 4,4 barn per årsarbetare 1990 till 5,3 idag.

I Norrtälje kommun har undertecknad och socialdemokraten Hanna Stymne Bratt motionerat om att kommunen ska undersöka behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Motionen är nu återremitterad eftersom borgerligheten valde att svara med att man var positivt inställd till privat drivna förskolor som ville ha tillstånd att ha öppet på obekväm arbetstid.

I skollagen (1985:1100) 2a kap. 6§ står: "Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov."

Regeringsrätten har tolkat detta som att det inte finns någon skyldighet för kommunerna att tillhandahålla omsorg på andra tider än normal arbetstid. I den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011 sägs det att "Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt."

Detta innebär, enligt regeringen, att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla omsorg på obekväma tider. Kommunen ska planerar för att tillhandahålla omsorg på obekväma tider även om det vid en viss tidpunkt inte finns någon efterfrågan. Lagen innebär dock ingen rättighet för enskild person att kräva omsorg på obtid.

Så, om svaret på motionen fortfarande är undanglidande när det kommer till fullmäktige, får vi väl återkomma med fötterna i formuleringarna i den nya skollagen.

Hur som helst är Skruttet nu färdiginskolad på förskolan och hon har varit där två heldagar helt utan mamma. Hon gråter när jag lämnar och hon klamrar sig fast vid mig när jag hämtar. Men enligt pedagogerna är hon inte otröstlig och idag på eftermiddagen hade hon varit riktigt busig, så det blir nog bra. Men visst känns det lite jobbigt. Och nu är ju jag som tur är tjänstledig från mitt arbete och slipper långa resor varje dag. Ty trots att jag nu befinner mig i Norrtälje hela dagarna och har lite glidarstudenttider (inga aptidiga morgnar, inga sjukt sena kvällar) så var det bara ett barn kvar förutom min Skrutt när jag hämtade igår och idag var hon sist på plan. (Känn pressen, känn pressen....ja, jag GÖR det, och lämnar genast in semesterschemat med 7 kryssade veckor, 7 lediga veckor. Känner mig duktig, känner mig som en bra förälder....men....). Visst finns det ett men. Varför ska vi tycka att det är bra att barnen slipper vara på förskolan? Är det inte en plats där vi vill att de ska vara? Ska det inte vara en plats som är bra, nyttig, rolig och utvecklande? Inte ska vi väl lämna dem där BARA för att vi måste?

Tack Kommunal för att ni undrade hur vi känner oss och vilka behov vi har.

Än en gång om otidsenlig barnomsorg

Lokaltidningen uppmärksammar idag avsaknaden av barnomsorg på obekväm arbetstid i kommunen i synnerhet, men även i landet i stort (möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid har sedan 2008 minskat från att 50% av kommunerna erbjöd det till att idag 40% av kommunerna erbjuder detta). Norrtälje kommun tillhör de 60% som inte erbjuder någon barnomsorg på obekväm arbetstid. Och när jag för några år sedan föreslog fullmäktige att åtminstone undersöka intresse/behov hos föräldrar blev det tvärnej och Kristdemokrater stod i talarstolen och raljerade om föräldrar som inte ville ta ansvar för sina barn után ville lämna bort dem dygnet runt. Grejen kanske är den att en ensamstående förälder genom tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid kanske har möjlighet att ta ett heltidsarbete och på så sätt kunna försörja sina barn. Den som jobbar kvällar, nätter och helger har ju oftast bättre betalt och är ledig vanliga vardagar och kan då umgås med sina vakna barn.

Kraven på längre och längre öppettider finns inom de flesta serviceyrken, inom vård och omsorg är dygnetruntarbete ofta en nödvändighet. Många är sysselsatta inom dessa branscher i Norrtälje idag, många av dem är kvinnor och en hel del ensamstående. När borgarna pratar om att få livspusslet att g å ihop gäller det att kunna skaffa sig en skattesubventionerad städhjälp eller att kunna gå hemma på bidrag på 3000 i månaden, men det enda sättet för en ensamstående förälder att få ihop livspusslet är att få möjlighet att arbeta heltid och att under den tiden ha omsorgen för barnen löst.

Barnen på dagis

Jag fortsätter att skriva lite om det borgerliga förslaget om att lägga sig i människors privatliv och bestämma hur mycket deras barn får vara på förskolan eftersom jag under dagen har haft möjlighet att diskutera detta med några olika personer. Det är visst så att jag missuppfattat det hela lite grand, det handlar inte om max åtta timmar om dagen utan om max 40 timmar i veckan, som ju innebär samma sak om man jobbar fem dagar i veckan heltid. En heltid är ju 40 timmar per vecka och, om man inte arbetar på barnens förskola, så säger det sig självt att man inte grejar att jobba heltid om det finns en sån regel och man inte har någon respektive som kan hämta upp barnen.

Och nu ska vi inte bara diskutera utifrån ensamstående tycker jag, det finns många familjer där båda föräldrarna pendlar, eller frånskilda föräldrar som har barnen varannan vecka och båda jobbar heltid. Antagligen har de redan idag jobbigt med de nödvändiga relationer som krävs för att barnen ska ha tillgång till båda föräldrarna. Ska de också behöva täcka upp för sin f d och hämta barn de veckor som barnen bor hos den andra för att det ska fungera eller ska båda behöva gå ner i arbetstid?

Dessutom handlade förslaget inte bara om barnets arbetsvecka utan även om en lagstadgad semester från förskolan på fem veckor per år. Ja, jo, och jag erkänner, det finns barn som är väldigt mycket på dagis och som kanske skulle må bra av att få vara hemma lite mer. Kanske mamma och pappa båda gör karriär och inte har tid med sin lilla avkomma? Men ofta är det kanske också så att hemmiljön inte är alltför bra för de barn som tillbringar väldigt mycket tid på förskolan? Det finns med all säkerhet barn som skulle må mycket dåligt av att b ehöva vara hemma fem veckor med sina/sin förälder.

Men inte bara det; många jobb är tillfälliga, många arbeten vikariat och säsongsarbeten. I en kommun som den vi bor i finns det många arbetstillfällen för den som är beredd att arbeta under sommarsäsongen medan hösten och vintern kan vara tröga ur den synvinkeln. Många arbeten är sådana att man får tacka ja när man får dem. Arbetslösa har inte rätt att ta semester, eller arbetssökande om man uttrycker sig så, såna som får hoppa på de jobb som dyker upp. Dessutom är det inte ens alla som har fem veckors semester.

Jag är på den punkten numer lyckligt lottad; fast anställning och med min digra ålder tilldelad 31 semesterdagar per år, min arbetsplats stänger fyra veckor under sommaren då jag förväntas ta semester. Annat var det förr, när man tilläts ta högst två veckor i följd under sommaren (vanligt på företag i vår kommun), när man jobbade timmar och egentligen inte hade någon semester alls att tala om.

Barnens rättigheter är jätteviktiga. Först måste man ställa sig frågan; på vilket sätt hjälper vi bäst barnen? Kanske blir svaret genom att se till att deras föräldrar kan arbeta och försörja dem. Genom att trygga dem och deras föräldrar och erbjuda en barnomsorg av hög kvalitet med generösa öppettider och utbildad personal. Genom att stötta deras föräldrar, inte genom att straffa dem.

Föräldrar och andra intresserade

Detta måste ni läsa. http://alliansfrittsverige.blogspot.com/2008/11/november-5-2008-moderat-frskolefrslag.html

Ja, det står att alliansen nu föreslår att barn inte ska få vara mer än åtta timmar per dag i förskolan. Jätteskojigt. Vilket urdumt förslag! Säkerligen bra för barnen om föräldrarna kan vara hemma mer, men då måste väl sex timmars arbetsdag ligga i startgroparna också, för annars går det ju inte. Om barnen ska hämtas av barnflickor, släktingar och vänner vet jag inte ens om förslaget gynnar barnen. De har det bra på förskolan där de är trygga och känner rutinerna. Det är mer avkopplande för dem att vara där än att flänga omkring hos släkt och vänner.

Min minsting tillbringar tio timmar om dagen på förskolan, hur skulle jag annars kunna jobba? Jag har gått ner i tid och försöker vara ledig en dag i veckan istället för att ha kortare dagar. Jag tycker det ger mer. Att tvingas gå ner i tid för att barnomsorgen rustas ned känns inte bra. Det drabbar ensamstående och pendlare hårdast. Den sänkning av skatten man lyckas nå genom denna åtgärd lär knappast täcka förlusten av att inte kunna arbeta fullt ut.

Jag har på denna sida flera gånger skrivit om de otidsenliga öppettiderna inom barnomsorgen. Jag hävdar fortfarande att tillgängligheten till förskolan måste öka och inte inskränkas. I den kommun jag arbetar har man redan inskränkt öppettiderna genom att förbjuda förskolorna att ha öppet mer än 55 timmar per vecka. Det gör att öppettider mellan halv sju och halv sju som vi har i min boendekommun blir omöjliga. Och pendlingsarbete för många ensamstående blir på så vis också en omöjlighet.