Var kommer barnen in?

Alla partier i kommunen har sagt sig vilja höja kvaliteten inom skolan. Ambitioner om mindre klasser och fler vuxna i skolan, en förbättrad elevhälsa, har uttalats från representanter från flera olika läger. Norrtälje kommuns skolor har sedan länge legat på bottennivåer i olika nationella mätningar. Barn och unga i kommunen mår också sämre psykiskt än i andra kommuner i Stockholms län. Förhållandevis få väljer att fortsätta studera efter gymnasiet.

Ibland lägger de styrande i kommunen in en extra växel och satsar på matematik i förskolan, förstelärare eller någonting annat, men det är tungrott och det är kanske inte alltid rätt åtgärder som sätts in. Att jämföra kostnader med andra kommuner blir ofta snett då vi har långa avstånd, många små skolor (mycket lokaler) och andra förutsättningar som gör att vår skola kanske måste kosta lite mer än i s k jämförbara kommuner.

Idag kan vi läsa i Norrtelje tidning att skolan måste spara 25 miljoner kronor. Detta ska tas på att stänga ännu fler landsbygdsskolor eller att minska ner på antalet lärare och elevhälsa. Det är så en sätter frukosten i fel strupe. Det kan väl inte vara möjligt?

Lite senare på dagen deltar jag i sjukvård och omsorgsnämndens möte där vi bl a behandlar ett underlag till kommunen för att påtala behovet av resurser under den kommande åren. Det är stort, från kommun och landsting sammanlagt ca 110 miljoner kronor mer än budgeterat. Främst beror det på att andelen äldre kommer att öka massivt i kommunen och detta ses endast som en kostnad. Ett annat område som lyfts är den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga i kommunen. Denna vill man få bukt med genom samarbete med Barn och skolnämnden och socialnämnden, d v s två andra nämnder som ekonomiskt går på knäna.

Idag konstaterar jag bara vad som händer framför våra ögon. Bakbundna av stora byggprojekt och hårda frågor ser vi hur barnen offras. Det är inte acceptabelt. Jag kommer att återkomma i denna blogg med vad vi måste göra, hur vi kan tänka på de äldre som en resurs och hur vi ska få barnfamiljer att stanna kvar i kommunen.

Unga flickor och äldre kvinnor i ökat missbruk

Idag har vi fått en avtalsuppföljning gällande det mycket goda arbete som bedrivs på Beroenderådgivningen i Norrtälje. Arbetet är ett samarbete mellan kommun och landsting som startade långt innan detta rekommenderades från statligt håll. Tydlig t är att volymerna av besökare har ökat de senaste åren. Mer komplexa vårdbehov har resulterat i längre och intensivare behandlingsperioder. Mottagningen genomför också över 60 neuropsykiatriska utredningar per år.

Under föredragningen får vi också veta att unga kvinnor i Norrtälje kommun mår mer psykiskt dåligt och dricker mer än i övriga länet. Även äldre kvinnors drickande ökar rejält. Det blir då ofullständigt att uppföljningsrapporten inte innehåller siffror som anger andel kvinnor/män som söker/får hjälp genom beroendemottagningen. Samhället ser olika på kvinnors och mäns alkoholbruk och även missbruksvården gör ibland felaktiga bedömningar utifrån dessa synsätt. Det kanske är svårare för en kvinna att erkänna/visa att hon har problem eftersom det inte är lika accepterat som att t ex en frånskild man sitter på krogen och saknar kontakten med sina barn. En frånskild kvinna som sitter på krogen upplevs nog av många som en som själv är orsaken till förlorad kontakt med barnen. Eftersom kvinnan är den som mestadels har ansvar för barnen kanske hon döljer sitt missbruk in i det längsta. Kanske är den andel personer som söker sig till beroendevården utanför kommunen i större utsträckning kvinnor? Detta vet vi inte eftersom det inte framgår av rapporten.

Om vi ska kunna arbeta för en förbättrad hälsa för flickor/kvinnor i Norrtälje kommun är det viktigt att vi analyserar varför de mår dåligt och varför de dricker. Det är också viktigt att veta i vilken omfattning de får hjälp idag. Andelen långtidssjukskrivna kvinnor i arbetsför ålder har sedan länge också varit hög i Norrtälje kommun. Ett tydligt samband som syntes vid en uppföljning av det projekt som bedrevs för att komma till rätta med detta, var att många av dessa kvinnor hade barn med någon typ av diagnos eller ett infekterat förhållande med barnets andre vårdnadshavare. Flera av kvinnorna var också ensamstående.

Att unga kvinnor mår dåligt är visserligen en nationell trend, men det hindrar inte att vi i Norrtälje tar reda på vad som skulle kunna få våra tonårstjejer att må bättre. Finns det möjligheter för kommunen att bli en kommun som unga kvinnor kan känna sig hemma och trivas i? Att samhället i stort ser mannen som norm och att patriarkatet fortfarande håller utvecklingen i ett järngrepp är visserligen givet, men det hindrar inte att vi i Norrtälje försöker förändra våra synsätt och strukturer. I vår kommun ska det vara möjligt att vara vem en vill oavsett kön. Du ska inte behöva vara man för att kunna göra karriär, köpa villa, äta lunch på restaurant, få pengar kvar i plånboken efter att räkningarna är betalda, skratta och dunka din bästis i ryggen när ni fattat ett avgörande beslut om kommunens framtid...

Att äldre kvinnors drickande också ökar rejält är oroväckande. Vi kan inte skylla det på att det finns Bag-In-Boxvin. Men vi kan ifrågasätta systemet som gör att hälften av de kvinnor som går i pension idag kommer att bli fattigpensionärer till följd av deltidsarbete och låga löner (pensionsutredningen). I kommunen har vi väl svårt att påverka pensionssystemet, men det finns kanske andra åtgärder som kan lätta upp vardagen för de som inte har det så lätt. 

Men å andra sidan är det väl bäst att byta ut regeringen också? För kvinnornas, männens och barnens skull,

Äldre etablerade män mår bra av att andra pendlar

Lokaltidningen skriver idag om fenomenet pendling. Om hur det påverkar hälsan negativt, och då i synnerhet unga kvinnors hälsa. För att undersöka hur det ser ut i Norrtälje har man av någon anledning pratat med kommunfullmäktiges ordförande Nils Mattsson (M) som någon gång har pendlat och kommundirektören Sören Karlsson. Tja, nu är de vare sig kvinnor eller unga och trots att det står att den som pendlar med kollektivtrafiken mår sämre än den som åker bil så lyfter Mattsson fram satsningar på kollektivtrafiken som något som görs för att komma till rätta med att människor ev mår dåligt av att pendla. Men de båda herrarna anser att den ökade livskvaliteten för boendet i Norrtälje uppväger att behöva pendla. Ehe? Ökad livskvalitet i boendet? Allt beror väl på var i Norrtälje man bor. I artikeln står det också att människor med vissa kvalificerade utbildningar som kan behöva långpendla.

Synd att tidningen inte pratat med någon ung kvinna utan kvalificerad utbildning som inte upplever någon ökad livskvalitet i sitt boende just för att det ligger i Norrtälje (kanske t o m gärna skulle vilja flytta närmare sitt jobb men inte har råd eller kontakter). Jag tror nämligen att det är just de kvinnorna som mår dåligt, inte medelålders män med flotta villor utanför stan, bra utbildning och dessutom nästan hela yrkeslivet bakom sig.