Vad tycker politiken?

Förra veckan på sjukvård och omsorgsnämnden fick vi en dragning av kommundirektör Per Nordenstam. Det var ganska förvirrat, men det kändes som att grundbudskapet var; håll på era roller. Politiker (som ju enbart är politiker och inget annat) - peta inte i verksamheten! Anställda (som ju enbart är anställda) - förväxla er inte med medborgare och agera emot politiskt fattade beslut. Tjänstemän (som ju enbart är tjänstemän) - utför de politiskt fattade besluten utan att reflektera över att de kan vara knasiga. Kort alltså. Många av ledamöter och ersättare i nämnden, som ju inte alla härstammar från kommunen, undrade nog vad detta handlade om.

Kanske var denna dragning befogad, som fritidspolitiker, om än en med något tyngre uppdrag, så skrapar en ju hela tiden bara i utkanten av alla ärenden. Vi vet helt enkelt inte varje steg och snedsteg som tas i kommunhuset. Vi kanske bara passerar där någon gång i månaden, vi kanske inte ens vet hur alla tjänstemän ser ut eller vilka befattningsbeskrivningar de har. Det finns delegationsordningar och det har slagit mig både en och fjorton gånger den senaste tiden att jag behöver studera dessa närmare.

Till exempel så väljer ju f d kommunalrådet, numer oppostionsrådet Kjell Jansson, M, att skylla hela skandalen kring hans skötebarn, vattenledningsutbyggnaden, på tjänstemännen. Tydligen ligger tjänstemän bakom hotet mot Häverö resursskola, som nu är åtminstone tillfälligt hävt av politiker. En tjänsteman benämns i dagens Norrtelje tidning som "kommunen" när han försvarar en direktanvisning till ett privat bolag av den viktigaste utvecklingsmarken runt Norrtälje stad. I samma tidning har under de senaste veckorna kommunstyrelsens arbetsutskott benämnts "kommunen" då beslut fattats om ställningstagande i frågan om ombyggnad av väg 77.

Det är ju inte lätt att veta var gränsen går; ett tag under den borgerliga majoriteten var det påbud om att engagerade politiker inte fick prata politik ute i verksamheter som t ex skolan. Var går då gränsen när du som politiker också är förälder och hämtar ditt barn, personalen ställer en fråga, får du svara? Personalen på Häverö resursskola känner sig, trots ett besök av styrande politiker, så pass oroliga för sin verksamhet att de skriver en debattartikel; har de då förväxlat sig själva med medborgare när de i själva verket bara borde ha varit tysta och låtit politiken besluta? Utan att föra fram till allmänheten vad som är på väg att hända? Hade beslutet att tillfälligt stoppa nedläggningen av Häverö resursskola fattats även om personalen inte sagt någonting?

Jag är glad att ambulanssjukvårdare i Hallstavik tog kontakt med mig och andra politiker samt Norrtelje tidning i december för att tala om att de tycker att situationen är ohållbar i norra länsdelen. Detta ledde till att jag kunde ställa en interpellation i landstingsfullmäktige och få en viktig diskussion kring ett ämne som alla tror och förutsätter ska fungera. Flera politiker från olika läger kom efter debatten fram och tackade mig för att jag lyft frågan. De hade ingen aaaaaaning om att det inte fungerade optimalt. Imorgon, torsdag, är några representanter från Vänsterpartiet på väg till Hallstavik för att besöka ambulansen och höra mer. Vi kommer också att besöka vårdcentralen som nyligen fått veta att de blir kvar i Tiohundra ABs regi. Vi vill höra om deras förutsättningar att ge Hallstaviksborna ett brett och kvalitativt utbud av vård, vilka är deras utmaningar och hur tänker de kring dem. Är det inte meningen att de som är verksamheten närmast ska kunna kontakta de som beslutar/allmänhet osv för att uppmärksamma på brister? Hur ska det annars fungera?

De synpunkter och protester mot markanvisningen på Nordrona som lyfts av bl a Vänsterpartiet är politiska. Vi har en annan politisk syn på hur detta ärende skulle ha handlagts, och fortfarande borde gå att handlägga. Vi hoppades att det nya styret delade vår uppfattning om hur vi kan använda kommunal mark för att skapa de bostäder kommunens invånare behöver, som det råder brist på. Men politiska synpunkter bemöts av "kommunen" genom en tjänsteman. Men vad tycker politiken om detta?

Spel för gallerierna eller beslut fattat eller kan vår röst bli hörd?

Förra gången Trafikverket ville ha ett yttrande från kommunen angående ny dragning av väg 77 fick de ett yttrande från ett enigt KSAU. Det är inte så svårt att vara eniga i KSAU eftersom inte alla partier i kommunfullmäktige, kommunens högst beslutande organ, finns representerade där. Vänsterpartiet skrev i december 2014 en interpellation till kommunalrådet Berit Jansson (C) för att ta reda på om det nya styret förespråkar samma alternativ som förespråkades av KSAU i december 2012. Som jag tidigare nämnt i denna blogg hade vi vid det tillfället ingen aning om att frågan var på väg upp för nytt ställningstagande.

Och en av frågorna var ju hur det nya styret ser på ombyggnaden av vägen, men underliggande fanns ju också frågan om hur kommunledningen kommit fram till sitt ställningstagande? Hur lyssnar kommunledningen till medborgarna och i vilket forum klubbas kommunens officiella ställningstagande? Detta har under resans gång blivit de viktigare punkterna i vår frågeställning. 

I januari håller Trafikverket sina samrådsmöten, 16 februari, samma datum som det kommunfullmäktige där Berit Jansson besvarar interpellationen, ska allmänheten ha lämnat in sina synpunkter på Trafikverkets olika alternativ och två dagar senare fattar nuvarande KSAU beslut om samma yttrande som gavs i december 2012, utan att ha hunnit se vad medborgarna tycker. Men det lovades åtminstone från talarstolen att detta yttrande skulle klubbas i kommunstyrelsen den här gången. Och det är också det som f d kommunalrådet Kjell Jansson (M) säger i repotaget i Norrtelje tidning. Repotaget som nu uppdaterats och inte längre anger att det var Vänsterpartiet som aktualiserade bristen på samtal och dialog i detta ärende utan i stället domineras av oppositionsrådets syn på det hela. Mycket märkligt. Kommunens yttrande fastställs vid nästa kommunstyrelse den 16/3 uppger Kjell Jansson (M) och det var också det vi hörde från talarstolen. Men enligt faktarutan i Norrtelje tidning ska kommunens yttrande vara Trafikverket tillhanda 2/3. Är då fastställandet i kommunstyrelsen ett spel för gallerierna? Varför ges inte kommunen tillräcklig tid att ta till sig enskilda medborgare och föreningars remissvar innan den förväntas yttra sig? Skickas yttrandet som togs i KSAU till Trafikverket som kommunens yttrande trots allt eller ska det kallas till extra kommunstyrelse då många är på sportlov? Norrtelje tidning har skrivit en utmärkt ledare i ämnet, men vad händer nu? Har lokal media tillräcklig stomme och självständighet för att kritiskt granska det ett styre med ingående centerparti företar sig? Granska gärna makten. Står orden om att det ska bli ett mer demokratiskt styre nu för någonting över huvud taget? Hur många fattar beslut om kommunens ställningstagande angående ombyggnad av väg 77? Och, ärligt talat, Kjell Jansson (och Ann Lewerentz), varför tror du att alla myndigheter med välutbildade tjänstemän skulle vilja oss illa; Trafikverket, Länsstyrelsen, varför skulle de vilja fatta beslut bara för att jävlas med oss? Om Trafikverket upptäcker att det finns olika intressen och åsikter bland medborgarna så tar de hänsyn till detta i sitt professionella beslut, om de tror att alla är eniga kanske de inte ens överväger att andra alternativ skulle kunna innebära konflikter. Att tro att vi alla måste vara eniga är en fördömd floskel, variation berikar som Hans-Åke Scherp hade uttryckt det. Antingen låter vi människor komma till tals på riktigt eller så ger vi ett yttrande, men kalla det inte för kommunens yttrande, kalla det för ett fåtals, iofs folkvalda men i en ytterst liten krets, yttrande, som de har all rätt att lämna, men gärna under den rätta benämningen. Ange också gärna argumenten på ett sätt som gör det lätt att förstå även för de som vill förespråka en annan dragning.  Visa att ni tar medborgarnas engagemang och åsikter på allvar genom att åtminstone låta det ta sån tid att vi hinner läsa dem innan vi fattar beslut.

Om nu vi får vara med.

Heta frågor i kommunpolitiken - spelar maktskiftet någon roll?

Flera intressanta frågor är i hetluften i kommunpolitiken just nu; en av dem är omdragningen av väg 77 mellan Rösa och länsgränsen. Det är en förbättring av vägen som diskuterats länge och väl, men inte hade väl vi i Vänsterpartiet en aning om att den skulle bli så aktuell just nu då vi skrev en interpellation i ämnet i december 2014. Då hade vi ingen aning om att Trafikverket i januari tänkte köra igång med s k samrådsmöten för att sedan vilja ha in ett yttrande från kommunen redan i mars. I Vänsterpartiet var vi intresserade av att veta om den nya kommunledningen tänkte förespråka samma dragning som KSAU gjorde 2012 och hur de i sådana fall såg på de invändningar som kommit fram emot dragningen norr om Rimbo (t ex barriäreffekter, bronsåldersgravar, eliminering av värdefull mark för friluftslivet etc). Vi visste verkligen inte att vi var så aktuella i vår frågeställning att KSAU bara ett par dagar efter att interpellationen besvarades i fullmäktige lämnade sitt förslag till yttrande i frågan. Och vi var inte beredda på det heller. En del tycker det är märkligt då frågan utretts flera gånger under många år, men så där är det med politik och förutsättningar ändras ju ständigt, hur ska en kunna veta att samma förhållanden, för- och nackdelar finns idag som igår? Särskilt med en fråga som funnits med så länge.

Det var inte bara vi i Vänsterpartiet som blev tagna på sängen att kommunen skulle ta ställning till denna fråga nu. I och med samrådsmötena har ju Trafikverket uppmanat enskilda medborgare och föreningar att inkomma med remissvar på vad de anser om Trafikverkets olika förslag. Dessa svar skulle vara Trafikverket till handa så sent som i måndags. Och samma vecka, utan att ha tagit del av vad medborgarna tycker, beslutar KSAU om hur kommunens hållning i frågan lyder. Det är märkligt. Varför vill den nya ledningen inte lyssna in vad boende längs väg 77 tycker innan de tar ställning? I Vänsterpartiet trodde vi att vi hade mer tid på oss att diskutera och lyssna till medborgarna för att försöka få till den bästa lösningen. Vi har inte tagit ställning till om vägen bör gå norr eller söder om Rimbo ännu, men vi vet att vi tycker att ombyggnaden av vägen är angelägen. Inte för att kunna öka den tunga trafiken utan för att skapa en säker och god miljö för de boende längs vägen och de som varje dag färdas längs vägen. Vi vill ha kvar tullklareringen i Kapellskär och minska lastbilstrafiken genom utbyggd järnväg. Men även om detta sker måste väg 77 förbättras för de bilar och bussar som ändå kör där. Detta ska ske med stor hänsyn till natur- och kulturmiljöer och med stor hänsyn till vad de boende runt vägen tycker. När dessa argument finns med i beslutsunderlaget känner vi oss redo.

En annan het fråga just nu är utvecklingen av Norrtälje stad, både österut och västerut. I öster är det Norrtälje hamn som engagerar. Skeptikerna tycker att den beslutade skelettplanen innehåller för många bostäder på för liten yta, att projektet kommer att bli dyrare än befarat och att skattebetalarna kommer att få betala notan. Det finns också en oro för att stadsdelen blir en stadsdel för de som har råd att bo där, samtidigt som en del siar om framtida klimatförändringar som kommer att få ödesdigra konsekvenser för de höga husen vid vattnet. Vänsterpartiet har haft en försiktigt kritisk inställning till projektet och delar en hel del av de farhågor jag räknat upp ovan. Vi röstade emot skelettplanen då den antogs och hade velat sett en försiktigare exploatering med miljömässig, kulturell och social hållbarhet beskriven. Nu har skelettplanen vunnit laga kraft och det gäller att agera i varje del beslut för att göra stadsdelen så bra som möjligt. Därför reserverade sig Vänsterpartiet mot att redan nu finansiera en bro över till Societetsparken för 27 mnkr. Varför ska bron byggas redan nu? Vem vill gå från parken över till en byggarbetsplats? Bygg först ett område, bygg sedan en bro. Om det finns pengar kvar till det då.

Området i väster, kommunalt ägda Nordrona, har ännu inte gått lika långt. Ett optionsavtal har slutits med ett privat företag utan erfarenhet av bostadsbyggande. Detta skedde under den förra kommunledningen och torde inte vara omöjligt att riva upp utan allvarligare konsekvenser. Innebär det några ekonomiska konsekvenser för kommunen ska dessa ändå vägas emot att behålla egen mark och genom demokratiska beslut se till att skapa  förutsättningar för att få de bostäder som staden har behov av för sin utveckling. Rune Karlsson skriver i dagens Norrtelje tidning ett mycket klokt inlägg om hur detta skulle kunna gå till. Det borde vara självklart för det nya styret i Norrtälje kommun att här ta chansen att utveckla en stadsdel för alla där även "vanligt folk" kommer att ha råd att bo. Norrtälje stad är inte bara en hamnstad som måste "vändas mot vattnet" som f d kommunalrådet (M) hävdar. Norrtäljes handel och resor gick också inåt landet via de vikingaleder som bl a idag finns kvar som Lommaren. Och för kommunens handel och utveckling var under de senaste 200 åren även järnvägen och Rimbo väldigt viktiga. Det är också värt att lägga på minnet.

Ingen ytterligare bro planeras vad jag vet ännu från Nordrona över till Lommarbadet.