torsdag 11 mars 2010

RUTkramare

Så har nu RUT fått sina kramare och det är inga mindre än självaste Moderaterna som nu är så förtjusta i denna statliga subvention att de springer runt med knappar som det står "Rör inte RUT" på. Alltså... hur viktig är denna subvention av åtminstone någorlunda välbeställdas städhjälp? Känns lite smått larvigt tycker jag. "Ropen skalla, subventionerad städhjälp åt alla", hojtar de arga demonstranterna utanför riksdagshuset; en framtida tidningsrubrik? Jag tycker Norrtelje tidnings egen bloggare Frida Goar hade fått till det väldigt enkelt och tydligt på tidningens debattsida idag; den som själv är kapabel att städa sitt hem ska själv betala för det. Skattepengar ska subventionera hjälp till de som inte är förmögna att klara sig själva.



RUTkramarna menar att det handlar om en subvention som betalar sig självt genom att många svarta arbeten blir vita. Tidningen Dagens samhälle skriver idag om hur köp av avdragsgilla hushållsnära tjänster blivit ett alternativ tillen urholkad hemtjänst för äldre med skapliga inkomster. Marta Szebehely, som forskar i socialt arbete med inriktning på äldreomsorg, menar att det är bättre att rikta pengar till äldreomsorgen än att behålla RUT om man vill att pengarna ska komma alla äldre till del. Som RUT idag används av äldre kan det i förlängningen leda till att hemtjänst endast blir något som fattiga pensionärer använder.


Såväl RUT som LOV (Lagen om valfrihet) påverkar möjligheten att tillgå likvärdig äldreomsorg. Privata företag kan erbjuda tilläggstjänster som extra städning och snöskottning som den kommunala hemtjänsten inte kan erbjuda samtidigt som en städfirma inte givet har den nödvändiga blicken för den äldres ökande omsorgsbehov så att denne kan få tillräcklig och rätt hjälp.


Som jag redan tidigare skrivit på denna blogg är RUT en statlig inblandning som fördelar pengar åt fel håll, låt er inte luras att slåss för något som bara kommer några få till del för att ni så gärna själva skulle vilja åtnjuta hjälpen, om ni bara hade råd. Vi ska inte slåss för de friska och välbärgades rätt till hemhjälp, vi måste slåss för de svagas rätt till anständiga liv. Låt inte detta bli "musen som RUT".

tisdag 9 mars 2010

Vem behöver mina skattepengar?

Ledaren i Norrtelje tidning skriver idag att vänsterledaren Lars Ohly nu kastar ut ett förslag om förstärkt kommunal hemtjänst och hembesök hos alla över 75 år för att se över behov av ev hjälp i hemmet. Enligt ledarskribenten är detta ett desperat motförslag då Vänsterpartiets ledare nu inser att 66% av svenska befolkningen vill behålla RUT och en majoritet av dem är över 60 år.
Om ledarskribenten vore lite mer påläst än att bara kunna citera en rad ur partiprogrammet som säger att "privata företag kan bidra till samhällets utveckling", så skulle han veta att Vänsterpartiet länge arbetat för att förstärka hemtjänsten. Under senare år har denna blivit mer och mer slimmad under besparingar och effektiviseringar (och dessutom experiment med privatiseringar, allt givetvis för att uppnå just besparingar och effektiviseringar). I stället för att se hur vi kan stärka upp hemtjänsten, erbjuda de äldre fler tjänster och valmöjligheter, väljer borgerligheten att privatisera och snäva in valet för de äldre till vilket företag som ska sköta den minimerade servicen. Privatisering av hemtjänsten leder inte bara till ökad byråkrati utan även till ökade resor runt om i kommunen. Men, det fäller ledarskribentens argument att privata företag skulle försvinna om hemtjänsten förstärktes och RUT slopades...
Förslaget om att alla invånare över 75 år ska få ett hembesök där man ser över behov av hjälp är på intet sätt nytt. Det har bl a diskuterats i positiv anda av samtliga partier i Tiohundranämnden och det finns också redan i flera kommuner, däribland moderata Täby. Det är ett bra sätt att komma i kontakt med de äldre i kommunen och även en bra service för de äldre som kanske inte riktigt vill och vågar kontakta omsorgen. Ett "Jag vill om du vågar"-koncept så att säga.
Vänsterpartiets förslag är bra använda skattepengar som omfördelar från friska arbetande människor till de som är i behov av tjänsterna. RUT står för en omvänd omfördelning av resurserna i samhället och bör avvecklas. De som nu tjänar sitt uppehälle inom RUTsektorn behöver inte återgå till brottsligt svartarbete. Det finns behov och efterfrågan av deras tjänster. Dem som det finns behov av ska vi skattesubventionera, de som efterfrågas får efterfrågaren själv betala.

måndag 8 mars 2010

Internationella kvinnodagen valåret 2010


Valåret 2010 firar vi Internationella kvinnodagen för hundrade gången. Nästan alla partier säger sig idag vara feministiska, ändå verkar väldigt få män engagerade i kampen för ett mer jämställt samhälle. På firandet i Konsthallen i Norrtälje tror jag att jag såg 4 män, ingen av dem av nig känd som representant för något politiskt parti. Kanske inte är ett dugg märkligt, men jag tyckte faktiskt det. Skulle det inte vara lättplockade poäng att besöka ett sånt här evenemang och åtminstone framstå som engagerad? Valår och allt? Eller ska vi tolka det som att engagemanget i att få till en jämställdare framtid hos Norrtäljes manliga politiker är så lågt att man inte ens bryr sig om ett par lättplockade extrapoäng?


På nyheterna berättar man att de borgerliga partierna har svårt att locka till sig kvinnliga väljare. _Konstigt med både RUT och vårdnadsbidrag som ju ska vara så efterlängtade av just kvinnor...

Hur förklarar man?


I morse när jag körde barnen till skola och förskola hade Morgonpasset i P3 fått en lyssnarfråga som undrade hur man förklarar för en elvaåring varför det finns en speciell kvinnodag. Tja, det första vi lyssnare blev informerade om var att det faktiskt också finns en internationell mansdag, den 19 november. Men hur som, om man nu inte vet det...


Jag funderar på hur man förklarar för en elvaåring (eller sjuåring, eller fyraåring för den delen) hur det kommer sig att kvinnor som utför samma/likvärdigt arbete som en man bara får ut 83% av lönen, hur förklarar man för en elvaåring att kvinnor i kåkstäder i Afrika inte kan uträtta sina behov nattetid utan att bli våldtagna, hur förklarar man för en elvaåring att många anser att man får "skylla sig själv" om man blir våldtagen om man har "för kort" kjol, "för mycket" läppstift eller bara pratar "för mycket" med en man??? Hur förklarar man för en elvaåring vad en våldtäkt är och förklarar hur vanligt det är som maktmedel? Hur förklarar man för en elvaåring att en kvinna i veckan misshandlas till döds av en nära manlig bekant i Sverige? Hur förklarar man för en elvaåringa att staten måste gå in och subventionera städning för att männen inte vill ta sitt halva ansvar för hem och hushåll? Hur förklarar man RUT? Hur förklarar man för en elvaåring att kvinnor förr inte fick rösta, att gifta kvinnor var omyndigförklarade, att flickor på många ställen i världen fortfarande förvägras skolgång och utbildning? Hur förklarar man för en elvaåring att styrelser och maktposter vanligen besätts med män? Hur förklarar man för en elvaåring att det finns fotboll och damfotboll, ishockey och damhockey? Hur förklarar man den långa kamp som idag fyller 100 år och som har lett till stora framsteg för en jämnare fördelning mellan könen, åtminstone här hemma i Sverige? Hur förklarar man att vi faktiskt har långt kvar? Hur förklarar man för en elvaårig flicka att hon faktiskt inte kommer att ha alla möjligheter som det talas om, att hon kommer att få stå åt sidan, att hon, helt sanningsenligt, redan gjort det oräkneliga gånger, det är bara i teorin hon är jämställd och har samma möjligheter som sina klasskamrater av manligt kön.


Vi kan fundera på detta idag den åttonde mars 2010, på 100årsdagen för Internationella Kvinnodagen. Vi är förebilderna, vi är de som våra barn försöker efterlikna för att passa in i systemet. Förhoppningsvis vågar de också revoltera mot det som verkar ogrundat och orättvist.

fredag 5 mars 2010

Att ta gemensamt ansvar för barnen

Man kan ta ansvar för sina barn på olika sätt. I debatten på fullmäktige som jag hänvisade till i min blogg häromdagen, menade Kristdemokrater att de som lämnade bort sina barn för att jobba kväll eller natt, inte tog ansvar för sina barn. Ibland tror jag de menar att de som inte stannar hemma med sina barn tills de är tre år också är att betrakta som ansvarslösa föräldrar. Ett annat sätt att ta ansvar är ju att se till att det finns pengar till en bostad och mat att ställa på bordet. Då måste man arbeta. och då måste kanske någon annan ta hand om barnen under tiden. Det kan ju inte vara som i ett flyktingläger i norra afrika där barnen satt fastbundna i sängen hemma medan mamma var och arbetade....
Då är det bättre att barnen tas om hand av den svenska förskolan som är bemannad med utbildad personal som arbetar efter en demokratiskt framtagen och fastställd läroplan som syftar till barnets bästa. Det är t o m befäst att förskolan är så bra att även barn till föräldrar som inte har något arbete eller som är sjuka, ska ha rätt att vistas vissa timmar där. Det är bra för barnen. Om man får tro det som en majoritet i Sverige tror. Och det krävs en by för att uppfostra ett barn.
I SvD idag skriver Anna Laestadius Larsson om föräldrarförsäkringen. Hon skriver att det skulle ta 51 år tills föräldrar delar lika på föräldrardagarna om männens uttag ökar i samma takt som idag. Det är lite länge det. Anna LL tycker att föräldrarförsäkringen borde bli en valfråga, inte RUTavdraget. Det är båda frågor om skattesubventionering och Anna LL anser att vi idag stöttar en subventionering som placerar män i andrasorteringen av föräldrar.
En del tycker att det är att ta gemensamt ansvar för barnen att pappa jobbar och tjänar grov kosing och mamma lämnar sitt arbete för att laga mat, diska, städa och tvätta och naturligtvis ta hand om barnen. Sju av tio svenskar tycker dock att föräldrarförsäkringen ska fördelas lika, men att föräldrar ska få bestämma själva. Och när de gör det...poff...så tar kvinnorna ut 78% av ledigheten. Och som Anna LL säger; Staten är redan inblandad i det här så argumentet att staten inte ska lägga sig i håller inte. Då skulle man väl ta bort subventioneringen och bara de allra rikaste skulle kunna vara hemma med sina barn? Det är väl det som kallas att bestämma själv.
Genom statliga subventioner kan man få t o m vetenskap att förändras. Tidigare sa t ex experter att det var bra att ha några års mellanrum mellan barnen, så att föräldrarna hade ordentlig tid med barnet medan det var litet. Sen kom en regel som sa att det fick gå högst 2,5 år mellan barnen för att man skulle få behålla nivån på föräldrarpenningen och vips.... sa experterna att det var bra att inte ha för långt mellan barnen, för då kunde de ha nytta av varandra som kompisar etc. Vi bestämmer själva visst, men vi anpassar oss efter hur samhället ser ut. Det är väl det som är själva grejen med subventioneringar. Staten önskar ett beteende, inför subventioner och vi väljer att göra på ett annat sätt än vi gjorde tidigare. T ex som med RUT, förut hade de mer välmående svart städhjälp, sen blev det tillåtet att göra avdrag och då skaffade de lite rikare vit städhjälp. Och nån av oss fattigare kanske fick ett vitare jobb som gör att hon (antagligen) en gång kommer att få det lilla mer i pensionspotten.
Jag vill avsluta med att säga att jag inte har någonting emot att människor anlitar andra för att utföra sysslor i hemmet, men de flesta som gör det har råd att göra det även om jag inte är med och subventionerar det med mina skattepengar. Jag vill att mina skattepengar ska gå till att fördela från de som har lite mer till de som har lite mindre. Jag vill vara med och betala en god skola och förskola, tillgång till barnomsorg på obtid, en äldreomsorg av hög kvalitet där man kan få hushållsnära tjänster efter behov och inte efter plånbok, en väl tilltagen jämställd föräldrarförsäkring och en jämlik, kvalitetssäkrad hälso/sjukvård. Men de som vill ha städhjälp för att få ihop livspusslet, de får betala själva.

onsdag 3 mars 2010

Än en gång om otidsenlig barnomsorg

Lokaltidningen uppmärksammar idag avsaknaden av barnomsorg på obekväm arbetstid i kommunen i synnerhet, men även i landet i stort (möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid har sedan 2008 minskat från att 50% av kommunerna erbjöd det till att idag 40% av kommunerna erbjuder detta). Norrtälje kommun tillhör de 60% som inte erbjuder någon barnomsorg på obekväm arbetstid. Och när jag för några år sedan föreslog fullmäktige att åtminstone undersöka intresse/behov hos föräldrar blev det tvärnej och Kristdemokrater stod i talarstolen och raljerade om föräldrar som inte ville ta ansvar för sina barn után ville lämna bort dem dygnet runt. Grejen kanske är den att en ensamstående förälder genom tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid kanske har möjlighet att ta ett heltidsarbete och på så sätt kunna försörja sina barn. Den som jobbar kvällar, nätter och helger har ju oftast bättre betalt och är ledig vanliga vardagar och kan då umgås med sina vakna barn.
Kraven på längre och längre öppettider finns inom de flesta serviceyrken, inom vård och omsorg är dygnetruntarbete ofta en nödvändighet. Många är sysselsatta inom dessa branscher i Norrtälje idag, många av dem är kvinnor och en hel del ensamstående. När borgarna pratar om att få livspusslet att g å ihop gäller det att kunna skaffa sig en skattesubventionerad städhjälp eller att kunna gå hemma på bidrag på 3000 i månaden, men det enda sättet för en ensamstående förälder att få ihop livspusslet är att få möjlighet att arbeta heltid och att under den tiden ha omsorgen för barnen löst.

tisdag 2 mars 2010

Tycker jag inte om

Tyckte inte ens om förslaget att apoteksvaror skulle börja säljas i vanliga butiker. Apotekare har en lång och gedigen utbildning och bör finnas på plats där man säljer läkemedel. Nu är det ju bara receptfria varor som får säljas på andra ställen än apotek och många frågar väl inte apotekaren innan de införskaffar sina läkemedel, så varför bli upprörd?
Jo, jag blir upprörd när jag ser TVreklam som underförstått visar att Treo hjälper om ens partner varit otrogen på firmafesten. Det är falsk reklam....själen har ingen bot i Treo.
På de ICAbutiker jag sett apoteksvaror så har de dem förvarade inlåsta, man måste genomgå kassan och få en kod för att få ut dem. Samtidigt är det givetvis också meningen att kassören ska kontrollera att man innehar åldern 18 år. För mig är det ju supersmidigt, apoteket ligger inte så bra till med tanke på att jag oftast är bilburen och har barn i bilen. Ingen parkering i direkt anslutning och det blir ett företag att parkera, ta ut barnen ur bilen, gå till apoteket, handla, gå tillbaka, packa in alla i bilen etc. Att handla alvedon på ICA samtidigt som jag handlar mjölk och andra basvaror är betydligt smidigare. Men jag är emot ändå.
Så, gick jag till Rusta för att inhandla några plastbackar. På Rusta säljer de också apoteksvaror. En helsidesannons i annonsbladet visade på detta. Döm om min förvåning när jag ser alvedon, Treo, Voltaren och andra läkemedel uppställda på en ställning vid kassorna som vore det smågodis. Hur lätt som helst att smussla ner några förpackningar Voltaren i fickan när man glider förbi. Läskigt. Vad händer med de som vill bota sin hjärtesorg med Treo (och då går det väl åt många tabletter?) när de lätt kan komma åt dem? Voltaren är inte att leka med, jag fick själv svimningskänslor då jag åt en tablett om dagen för några år sedan. Är man desperat eller bara dumdristig så tar man väl knappast en tablett? Och ska vi nu återgå till hur det går till i reklamen så får man ju bete sig nästan hur som helst inne i Rustas butiker (också falsk reklam).
Beslutet att sälja läkemedel i dagligvaruhandeln bör följas upp och utvärderas. Kanske kan man också titta på hur det ser ut i andra länder där detta finns. Djupsinniga, deprimerade, nordiska ungdomar kanske inte bör utsättas för exponering av läkemedel som lindrar smärta på detta sätt.