Många anledningar att vara emot

Det finns många anledningar att vilja avveckla kärnkraften. En del är helt enkelt rädda för den, antingen är de rädda för en olycka (Forsmark ligger bra mycket närmare än Tjernobyl), eller så är de rädda för att arbete med tekniken leder till att även kärnvapen framställs; att världens energiproblem inte kan lösas med kärnkraft för då vet vi inte var kärnvapen finns. Andra har svårt att se brytning av uran och klyvning av atomer som en del i det naturliga kretsloppet då nedbrytning med mänsklig hand går så otroligt mycket fortare än det naturliga förloppet och vi skapar avfall som finns kvar på jorden under oöverskådlig tid. Andra menar just att det här med avfallet, som vi vare sig vet hur vi ska förvara eller hur farligt det är, är en huvudorsak att inte vilja ha kärnkraften kvar. Det är de som tycker att det är viktigt att ta hand om sin egen skit. Sen finns det de som inte accepterar att vi här i den rika världen har en till synes ren energikälla medan den matas med uran från skitiga gruvor i bl a Afrika, där fattiga människor och miljö får betala med sin hälsa för vårt välstånd. Det finns faktiskt de som tycker att kärnkraft inte alls är en ren och klimatneutral energikälla. Det finns också de som tycker att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader och att om den gjorde det så skulle den bli ofantligt dyr. och de som helt enkelt tycker att kärnkraftverk är fula, eller att horngäddorna i Öresund är värda ett bättre öde. Så finns det de som ställer upp på alla de här argumenten.

Men vad finns det för argument att vara för? Jo, en del skiter helt enkelt i var strömmen kommer ifrån bara lampjäveln lyser och datorn fungerar. Andra verkar tänka mer att säkerheten i Sverige är så himla hög och risken är liten att nåt händer här, så VI borde få ha kärnkraft (var uranet kommer ifrån kan de blunda för). Hur man löser problem med avfall och brytning av uran i framtiden, det klurar nog barnbarnen ut (ungefär samma som att de skiter i det). Och så kan man med gott samvete figurera på valaffischer och förespråka kärnkraft - för klimatets skull.

Sortering av viktigheter

Efter ett inspirerande möte med Josefin Brink (andra namn på Vänsterpartiets riksdagslista i Stockholms län) i förrgår och ett idag med Jens Holm (tredje namn på Vänsterpartiets riksdagslista i Stockholms län) så är hjärnan i full gång med att sortera information och idéer. Som jag redan tidigare bloggat om är jag glad att Josefin tog upp att den rödgröna oppositionen nu lyfter kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Det är en jätteviktig möjlighetsreform som ger främst många kvinnor valmöjligheten att arbeta heltid och på ett bättre sätt ta försörjningsansvar för sina barn. För andra kan det innebära valmöjligheten att gå ner i arbetstid och få mer tid med sina barn eftersom arbete på obekväm arbetstid ger bättre betalt. Idag erbjuder endast 40% av kommunerna barnomsorg på OBtid, det heter att det inte finns något behov, men har man frågat? Vi går mot ett samhääle med längre och längre öppettider inom all annan service och att då enbart erbjuda barnomsorg på kontorstid känns oerhört förlegat.

Josefin talade också om de stora grupperna på fritids, något som jag så sent som för ett par veckor sedan debatterade med Barn o skolnämndens ordförande Anne S Pihlgren (M) i kommunfullmäktige. Anne S Pihlgren tyckte inte att stora barngrupper på fritids var något problem så länge vi har kompetent personal, men jag och Ulrika Falk är uupenbarligen överens med våra riksdagsrepresentanter om att det behövs fler vuxna och en högre kvalitet på skolbarnomsorgen.

En annan välfärdsfråga som Josefin tog upp var äldreomsorgen och hemtjästen. Som det ser ut idag är 59% (trots att så få får del av den friheten)av storstadsbefolkningen villiga att låta RUT vara med och avgöra valet och då måste vi rödgröna bli tydligare med att tala om vad vi menar med vårt alternativ; en förstärkt hemtjänst. Josefin berättade att en stor del av personalen inom hemtjänsten saknar utbildning (vilket också ger arbetet lägre status). De måste erbjudas utbildning och under tiden de studerar kommer många fler att kunna erbjudas arbeten. Om några år kommer de alla att behövas. Hemtjänstpersonalen har under många år gått på knäna och sliter för att hinna mellan gamlingarnas hem och göra begränsade, beviljade tjänster på tid. Det måste bli mer öppet vilken hjälp den äldre vill ha, man måste få möjlighet att själv välja på ett större utbud av tjänster, t ex fönsterputsning, ge katten mat, läsa en tidning, skotta runt soptunnan, laga ett mål mat eller vad det nu kan vara. Detta ska göras till en inkomstrelaterad låg avgift. Om vi inte subventionerar unga, friska människors hjälp i hemmet har vi råd att subventionera hjälpen till dem som behöver den desto mer.

Jens Holm (som för övrigt även besöker Norrtälje första maj) talade om skillnaden mellan de rödgrönas skärpta klimatkrav och regeringens. När vi säger att utsläppen av kolidioxidekvivalenter (just det, kul ord) ska minska med 40% till 2020 då menar vi 40% av alla utsläpp som görs i Sverige idag, medan regeringen (som också säger 40%) menar 40% av de utsläpp som är undantagna från EUs handel med utsläppsrättighetet. Regeringen menar också att vi kan minska utsläppen genom att köpa utsläppsrättigheter i andra, fattigare länder medan vi menar att själva minskningarna måste göras här. Det gör en skillnad på vårt förslag och regeringens på ca 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (hoppas allt blev rätt och riktigt där nu).

För de som inte tror att det finns några av människan orsakade klimatförändringar (om t ex Elisabeth Höglund skulle läsa det här) kan jag tala om att man på de senaste 25 åren ser en kraftig minskning av inlandsisen på Grönland och om den försvinner (vilket kan ske inom vår livstid, även E.Höglund tror jag) så höjs havsnivån med 7 meter. Sen kan var och en få fantisera fritt om vad det innebär ett tag.

Vi talade också med Jens Holm om kärnkraften, som ju debatterats på Norrtelje tidnings debattsida under vintern. Flera Folkpartister hejar ivrigt på byggandet av nya kärnkraftverk och ser dessutom kärnkraften som en förnyelsebar energikälla. I Finland bygger man just nu ett nytt kärnkraft och vad det kostar har Jens Holm skrivit lite om här. Han menar att säkerhetsaspekten fortfarande är det viktigaste argumentet mot kärnkraft, men att alltför sällan diskuteras ekonomin i det hela.

För att kunna använda sig av kärnkraft behöver man uran och uranbrytningen brukar för det mesta även av kärnkraftsförespråkare ses som den skitiga delen av den sååååå rena kärnkraften. Sverige råkar vara ett av de länder som har mest uran i Europa och om det är så att vi ska ha kärnkraft kanske vi också ska bryta uranen här inom Sveriges gränser? Flera bolag prospekterar redan uran i Sverige. Enligt reglerna så är uranet vårt så länge det ligger i marken, men skulle vi börja bryta det så skulle EUs behov av uran gå före vårt, då tillhör uranet EU, så att säga. Frågan är om Reinfeldt kommer att tillåta uranbrytning i Sverige. Han har inte ställt sig helt negativ till detta. För några veckor sedan var det 30 år sedan svenskarna röstade igenom en långsam avveckling av kärnkraften. Redan då som tolvåring misstänkte jag att en långsam avveckling också skulle kunna innebära en avveckling av själva folkomröstningsresultatet och det svenska folkets vilja. Det man ser idag med Centerpartiets totala omsvängning i frågan och galningarna i Folkpartiet som inget hellre vill än att bygga mer av detta förkastliga är skrämmande. Vart tog solidariteten med kommande generationer vägen?

Maten, transporterna, odlingen, köttkoncentrationen, offentliga upphandlingar och andra av mina absoluta hjärtefrågor avhandlades också. Tjo. Ni fick inte mer av den just nu. Jag ska nämligen inte skriva en längre blogg än så här. Den är säkert avsevärt mkt längre än 4000 tecken som är max vad en läsare av t ex Norrtelje tidning orkar läsa. Men jag återkommer i samma frågor och fler. Var så säker. På en blogg nära dig.

Apropå uranbrytning

Så finns det ett fördrag inom EU som heter Euroatom och om Lissabonfördraget röstas igenom och blir verklighet så har svenska politiker ingenting att säga till om uranbrytning får ske i Sverige eller inte. Ändå anser många att vi inte behöver folkomrösta om Lissabonfördraget...