Dricka sprit och hålla käften - apropå en gammal slagdänga med De lyckliga kompisarna och kanske kommunens nya personalpolicy

Dricka sprit och hålla käften - en gammal slagdänga med De lyckliga kompisarna och kanske kommunens nya personalpolicy.

För inte alltför länge sedan diskuterades kommunens alkoholpolicy av politikerna. Det höjdes röster om att alkohol över huvud taget inte skulle bekostas av skattemedel och jag var säkert en av dem som var inne på den linjen. Att ändå tillåta att alkohol betalades av skattebetalarna försvarades med att den som arbetat länge i organisationen väl måste kunna bjudas på ett glas vin till sin avtackningsmiddag. Ja, det kan en ju tycka, och så ser en 57-åriga Margareta som slitit i skolköket sen tjugoårsåldern, uppklädd och fin då hon ska få äta middag med kommunalrådet och få en guldklocka, ska hon inte få bli bjuden på ett glas vin på slottet? Är hon inte värd det? Och så sa vi ja till det.

Nu funderar en ju. När en läser i Norrtelje tidning om spritfester på skattebetalarnas bekostnad. Men, visst, både IT-chefen och Näringslivschefen har ju brutit mot den policy som politikerna antog, de har ju faktiskt köpt för mycket sprit och bjudit på på vår bekostnad. Det som upprör är ju att de antingen inte vet om eller att de fullkomligt struntar i de direktiv som politikerna har satt upp för handskande med invånarnas gemensamma pengar. Och ingen av de anställda som bjöds på spriten verkar heller ha koll på vilken policy kommunen har. Det är riktigt illa och där tycker jag att vi bara kan belasta kommundirektör Per Nordenstam.

Kommundirektören har ju varit ute och föreläst för alla nämnder om hur politiker ska uppföra sig och hur anställda ska uppföra sig och inte sätta sig upp mot politiska beslut. Jag har ju tidigare bloggat om detta och där tagit ställning för anställdas rätt att opponera sig mot politiska beslut som slår fel, men en politiskt antagen policy i enighet är väl något som varje chef och anställd har att förhålla sig till och som det tydligt bör informeras om redan vid anställning? Hur sen någon över huvud taget kan få för sig att det är acceptabelt att dricka på arbetstid är obegripligt.

Hur skulle det se ut om vi i förskolan köpte in sprit på kommunens bekostnad till våra planeringsmöten? Eller är det skillnad på folk och folk, anställda och anställda, män och kvinnor kanske? 

Kommunen ska ta hand om sina anställda, vi ska uppmuntra dem och ge dem goda arbetsvillkor. Kommunen ska också vara en god, nykter och frisk organisation. Det här kan tyckas vara en skitsak, men policydokument är inga hyllvärmare, de ska vara vägledande för inriktning och "anda" och prägla hela organisationen. Annars är det tecken på stora brister.

Hälsa och trafiksäkerhet

Igår när jag var på nämnd fick vi en kortare dragning av projektet "En lättare framtid". Jag tycker att det är ett mycket bra projekt. Tyvärr vet man när man arbetar inom en kommunal verksamhet att politiska riktlinjer inte alltid uppfattas som någonting vägledande och stödjande bland personalen utan mer som något man kan göra om man har lust.... Dessutom behöver verksamheter där personalen ofta byts ut ständiga uppdateringar i utbildning och information på området.

Själv är jag av den uppfattningen att politiska direktiv om en sundare kost, mindre socker i mellanmålen, mer rörelse etc är klara och stödjande dokument. En policy som säger att födelsedagar ska firas med sång, lek, frukt etc och inte med sötsaker är ett stöd som personalen kan använda i sina diskussioner med föräldrarna. Jag tror att fler föräldrar skulle vara förstående för den övergripande viljan att skapa miljöer där barn slipper frestelser som kan göra dem sjuka. De frestas överallt ändå, hela tiden, och det vet vi alla att frestelser behöver vi hjälp att stå emot.

.

Men egentligen tänkte jag nu skriva om trafiksäkerheten kring våra skolor och förskolor. Den är usel. Och lösningen är då enligt alla instanser att färre föräldrar ska skjutsa sina barn till skolan/förskolan. Tanken är god, men i en kommun som vår, där många pendlar och åker hemifrån tidigt näst intill omöjlig.

Scenario: föräldrar arbetar i Stockholm. Arbete börjar 9.00. Skola och förskola ligger inte granne med varandra. Barnen lämnas strax efter halv sju då barnomsorgen öppnar.

Tiohundras projektledare talar sig varm för ett gående tåg till skolan. Föräldrarna turas då om att hämta upp varandras barn och behöver på så sätt bara gå en gång i veckan, i övrigt ta bilen direkt till jobbet. Superbra idé på många ställen. Där många arbetar på orten och dessutom har tjänstemannajobb med kontorstider.

Scenario: Vem vill gå i tåg till skolan med de barn som ska vara på fritids klockan halv sju? Alla som börjar så tidigt gör det för att de har BRÅTTOM till jobbet.

Jag tror vi måste tänka på att vår kommun är en pendlarkommun med många arbetare som börjar jobba tidigt på annan ort. Det går inte bara att hoppas på att alla ska börja promenera om morgnarna (det är bra om de som kan gör det, absolut). Vi måste också se till att det finns idiotsäkra möjligheter att köra sina barn i bil, kunna stanna till alt. parkera, vända mm utan att backa eller bryta m ot trafikreglerna.