Kvalitet på fritids

Efter måndagens interpellationsdebatt i kommunfullmäktige där jag ställde några frågor om barngruppernas storlek och vuxentätheten på våra fritidshem till Barn och Skolnämndens ordförande Anne S Pihlgren (M) har nu en ny rapport från Skolinspektionen kommit.

350 000 barn mellan 6 och 12 år går på fritids i Sverige och Skolinspektionen konstaterar att många fritidshem försummar sitt viktiga pedagogiska uppdrag och gör inte tillräckligt för att stödja barnens personliga utveckling.

Enligt Helene Roslund på Skolinspektionen liknar situationen på många fritidshem mer kvalificerad barnpassning än pedagogisk verksamhet som stödjer barnens personliga utveckling och tar tillvara deras nyfikenhet och lust att lära. Barnens trygghet och säkerhet är viktig, men fritids ska också hjälpa barnen att utvecklas och ge dem erfarenheter och kunskaper som de har nytta och glädje av i sina liv. Det kan handla om att prova på möjliga fritidsintressen som dans, musik eller schack, eller att lära sig praktiska saker som att göra mellanmål eller kommunicera med hjälp av webben, menar Helene Roslund.

"– Viktigt är också att fritidshemmen bidrar till en positiv självuppfattning hos barnen och exempelvis motverka traditionella könsmönster. Där kan fritids göra stor skillnad, säger Helene Roslund. "

Enligt Skolinspektionen kan det nu vara 100 barn inskrivna på EN avdelning på fritids, och vare sig Skolinspektionen eller Skolverket verkar har samma problem som Barn och Skolnämndens ordförande i Norrtälje att reda ut vad en avdelning är. I såna fall skulle de väl inte använda sig av det begreppet i sin jämförelsestatistik.

Jag säger som Rossana Dinamarca (V) gör på Twitter:
"blir lovad 50 spänn extra i flerbarnstillägg av regeringen. Hade hellre fått löfte om att sonen slapp gå på fritids i en grupp om 50 barn. " Men för min del menar jag förstås dottern,,,

Retursystem

Det fanns en gång ett riktigt framgångsrikt retursystem i Sverige, glasretursystemet på Systemet. Det tog man bort. Helt idiotiskt. Ett system som människor accepterat och lärt in togs bort och sen skulle olika flaskor lämnas på olika ställen och vissa fick man pant för andra inte och...nej, människor orkade inte hålla reda på det längre. Många glasflaskor går idag i hushållssoporna. Tyvärr.´

Aluminiumburkar som är köpta i utlandet går inte in i retursystemen eftersom du inte betalt för att de ska tas in i retur i Sverige. Men varför sväljer maskinen dem inte och ser dem som gratismaterial`? Varför spottar den ut burkarna igen så att människor hellre slänger burkarna direkt i hushållsoporna? Den kan väl ta emot dem utan att ge pant bara...

Vad händer nu?

Fram tills nu har föreningar hämtat upp papperssopor en gång i månaden om man ställer det i pappkassar vid vägen. Väldigt många passade på att ställa ut tidningar och annat, men nu är det slut med det i den här kommunen. Det upphörde för några månader sedan och i helgen var farstun så belamrad med gamla tidningar och politiska handlingar att jag packade bilen för att åka till en s k returstuga och lämna dem. Döm om min förvåning när hela stugan är bortplockad från sin plats, var skulle jag nu lämna skräpet???

Jag åkte till ett återvinningsställe vid en stormarknad (en sån där med en massa lådor med små hål för soporna i). Jo, det fanns en för tidningspapper, men man fick inte lägga kuvert i den. Och det var så smala hål (jag vet att det är för att inte barn ska krypa in i dem) så att jag fick stå och sortera och lägga i några tidningar i taget. Buuuuuuu, vad dåligt. Nu vet jag att många redan slänger även pappersskräp i hushållssoporna. Vart är vi på väg?

Sätta mig i en stuga på Kläppen och skriva en bok - Om fåtalets politik

Den borgerliga majoriteten i kommunen är beredda att slåss med näbbar och klor för en politik som gynnar ett fåtal. Och med lite skicklighet lyckas de få ett flertal att ställa upp på det.

Visst, det handlar bl a om vårdnadsbidraget, som flera borgerliga politiker i talarstolen försäkrar kommer att utnyttjas minimalt, och därför inte medför några större kostnader. Ja, det kommer antagligen inte att utnyttjas av så många för det är ett oflexibelt, omodernt bidrag som de flesta inte har ekonomiska möjligheter att utnyttja. Det kräver att barnet helt avstår från barnomsorg och är ingenting som enkelt går att kombinera med att en förälder går ner i arbetstid. Det hela blir inte mindre absurt när kommunalrådet Kjell Jansson (M) vill få oss att tro att detta är någonting som han hade utnyttjat om det funnits när hans barn var yngre.

Att vara förtroendevald och förvalta våra gemensamma skattepengar handlar om att göra det man tror är bäst för de flesta, det kan inte vara att införa en reform som man från början vet endast kommer att utnyttjas av ett fåtal, varför ska de fåtalet få sitt val tillgodosett av våra gemensamma pengar? Jag vill också vara mer med mina barn, jag skulle vilja klara mig på att jobba halvtid, men det finns ingen sån möjlighet. Hur ser den borgerliga majoriteten på valmöjligheter för sämre ekonomiskt bemedlade, ensamstående, sjukskrivna m fl? Ska vi inte alla ha samma möjligheter att välja hur vi vill ha det med våra barn? Ulrika Falk skriver också om detta idag.

RUT är en annan användning av skatteinstrumentet för att öka valmöjligheterna för bättre bemedlade invånare. Helt plötsligt kan de till subventionerade kostnader välja att låta någon annan städa efter sig. Medan vi som städar hos dem aldrig har valmöjligheten att låta någon annan städa vårt hem. Subventionerade tjänster i hemmet ska, för bästa användning av skattemedel, knytas till äldre eller de som av andra orsaker har stora behov.

Vad har då Kläppen med saken att göra? Jo, det är en lång historia som Miljöpartiets Bridget Wedberg redogjorde ganska detaljerat för under gårdagens fullmäktigemöte. Och det handlar fortfarande om fåtalet. På en, av kommunen ägd, ö i ytterskärgården finns en gammal fiskebod som en f d polis och borgerlig kommunpolitiker utan nyttjandeavtal byggt till som fritidshus. Bygglovet har sedan år 2000 fått avslag i regeringsrätten 2 gånger. Nu ligger en tredje ansökan på ByggoMiljönämndens bord för behandling och innan den är behandlad i samtliga instanser så kommer nämnden inte att kräva någon rivning av svartbygget som nu stått där i tio år. AV HÄNSYN TILL KOSTNADER OCH OANGELÄGENHETER för lagbrytaren (fåtalet). Det är VÅR gemensamma fiskebod som kommunen köpt in för att se till allmänhetens intressen. Det finns inget nyttjandeavtal, stugan är olagligen utbyggd och kommer antagligen att stå kvar så länge den olaglige nyttjaren orkar använda den.

Men jag kanske åker ut till vår gemensamma fiskebod och sätter mig där och skriver - boken om fåtalets politik. Då slipper man åtminstone det pinsamma käbblet i fullmäktige.

Om hur man kan få det att verka - och verkligheten

Nu har jag äntligen haft debatten kring barngruppernas storlek och vuxentätheten på fritids med barn- och skolnämndens ordförande i fullmäktige. Interpellationen skrevs ju redan i oktober och sen har omständigheternas omständigheter fått råda. Hur som helst så var jag ju inte helt nöjd med svaren och tyckte att BSNs ordförande gjort det väl lätt för sig genom att bara hänvisa till att hon inte kunde hitta de citat jag refererade till, siffror som fanns på skolverkets hemsida och att det egentligen var helt irrelevant. Dessutom fortsatte hon med att säga att jag blandade siffror och stAtistik och formulerade frågorna fel.

När jag tänker på det så här efteråt så fick hon det att verka som om mitt barns fritids måste fungera väldigt dåligt (vilket det inte gör med de förutsättningar de jobbar under, personalen är fantastisk som får ihop det). Sen fick hon det att verka som om jag inte visste vad jag frågade om, men jag hade faktiskt interpellationen med till skolan (lärarutbildningen) den dag vi hade föreläsning om fritidshem och vår föreläsare (expert på just fritids) tyckte att frågorna var mkt bra och relevanta. Det tyckte f ö mina kurskamrater också, men BSNs ordförande har förstås doktorerat så hon vet väl bäst...

Sen ropade verkligheten genom telefonen. Barnen därhemma vägrade gå och lägga sig, jordens alla problem verkade ha fallit över dem och jag fick gå hem och läsa Bamse istället för att debattera vårdnadsbidrag och lämna in Hannas och min gemensamma motion om barnomsorg på OBtid.

Tycker det verkar upplyst att släcka

Nu duggar protesterna mot Earth Hour tätt. I både Metro och Kommunalarbetaren kan vi läsa hur evenemanget sågas vid fotknölarna. Och jag kan väl hålla med om att det inte kommer att ge så stor effekt på klimatet bara för att vi släcker lamporna en timma, men det är ju en manifestation. När vi på Internationella kvinnodagen tände ett värmeljus för varje anmäld kvinnomisshandel i kommunen så tror jag inte heller att det hade så stor effekt, men det känns hos dem som är med i manifestationen, precis som Earth Hour kommer att göra ikväll.

Nu när "vanligt folk" och kommuner äntligen förstått att här finns en manifestation som de kan delta i och visa att de visst bryr sig om klimatet, även om de är tvungna att ta bilen till jobbet för att kollektivtrafiken fungerar dåligt eller är för taskigt utbyggd, då dyker de upp lite lagom ElisabethHöglund-uppstudsiga och tänker inte alls släcka lamporna, nej, de ska minsann tända varenda lampa i lägenheten för att visa hur löjligt de tycker att det här är. Låter som mig när jag var typ 16, men det verkar vara främst kvinnor över 55 som ogillar att klimatanpassa sig (inte vetenskapligt belagt utan en slutsats av att följa med i krönikor och annat i pressen). "Jag har rätt till mitt bekväma liv, typ, och jag tror förresten inte på klimatförändringar. Jag har levt länge och vädret har ju alltid växlat lite."

Jag tror dessutom att Earth Hour bär med sig mycket mer i engagemang och idéer. T ex har Glimmabutiken rabatt på Earth positive hoods timmen till ära. Kanske kan fler klimatpositiva arrangemang följa i detta spår; butiker tar bort moms på ekologiska närodlade varor, rabatt på cyklar, avstängda gator, bytesmarknader, you name it.

Jag släcker lamporna ikväll - för miljöns skull - för mina barns skull.

Kvantitet eller kvalitet (eller varför inte båda) på de vuxna som tar hand om våra barn

Alla smutsiga detaljer skriver i dag om hur antalet vuxna kring barnen i skolan minskat. Hon tar upp viktiga uppgifter som också jag försöker gräva i i min interpellation till barn och skolnämndens ordförande, som jag får svar på på måndagens fullmäktigemöte. Interpellationen handlar om storleken på fritidshemsgrupperna, hur många barn det går per vuxen och hur detta ev påverkar elevernas förmåga att orka med skolarbete och uppnå bra resultat.

Eller svAr och svar, jag hämtade underlaget till min interpellation på Skolverkets hemsida, där man konstaterar att fritidshemsgrupperna blir allt större. Barn och skolnämndens ordförande hämtade sina svar från samma sida, men tyvärr, vissa uppgifter jag frågade om fanns inte där... Nej, jag vet, det är ju därför jag frågar. Hade jag bara velat veta vad som stod på Skolverkets hemsida hade jag ju inte behövt ställa interpellationen, då hade jag kunnat gå vidare med följdfrågan; vad planerAr majoriteten göra åt detta?

Men det svaret kanske jag ändå redan fått, för enligt Barn och skolnämndens moderata ordförande så är det inte storleken på barngrupperna eller antalet vuxna som har betydelse utan kvaliteten på de vuxna som ännu finns kvar. Yeah, kom igen übermesch, skolan och barnomsorgen saknar dig.

Debatt vårdnadsbidrag, norrtelje tidning 100326

Åke Malmström (Kd) slår sig för bröstet vad det gäller vårdnadsbidraget och menar att man genom detta ger föräldrar makt över sin tid. Jag måste hävda att han inte riktigt har koll på hur många familjers vardag ser ut idag. För väldigt många är vårdnadsbidraget på 3000 kronor i månaden inte en valmöjlighet. Det finns många andra åtgärder som faktiskt skulle förenkla vardagen för barnfamiljer, som skulle ge mer tid med barnen och större valmöjligheter. T ex utökad föräldrarförsäkring, fler dagar som går att utnyttja även när barnen är äldre än 8 år. Ett annat exempel är förkortad arbetstid med bibehållen lön. Det är ju ett känt faktum att många kvinnor redan idag arbetar deltid för att hinna med barn och familj, samtidigt som de halkar efter i löneutveckling och pensionssystem. Båda dessa åtgärder skulle ge föräldrar möjlighet att gå ner i arbetstid för att få mer tid med sina barn, vårdnadsbidraget innebär att man helt måste avstå från arbete för ynka 3000 kronor i månaden.

Det är bara att titta på hur det ser ut idag för att lista ut att föräldrar gärna arbetar lite mindre för att få mer tid med barnen, även när de är äldre än tre år, så att kunna mixtra med sin arbetstid under barnens uppväxt utan att gå i ekonomisk konkurs känns mer angeläget än att ett fåtal som är stadda i kassa t ex via den andra föräldern har möjlighet att vara hemma på heltid 2 år under småbarnstiden. Eftersom många föräldrar idag också inser att förskolan fyller en viktig uppgift för barnens utveckling så kanske möjligheten till kortare arbetstid och kortare vistelsetid på förskolan skulle vara ett bättre alternativ för barnfamiljerna. Som vårdnadsbidraget är utformat har inget av familjens barn rätt till vistelse i förskola eller kommunal barnomsorg, inte ens en liten stund per dag. Detta strider ju också mot tanken om Allmän förskola som idag finns 15 timmar i veckan för alla barn över 3 år.

Borgerligheten framhåller intensivt hur de vill hjälpa barnfamiljer att få ihop sina livspussel, det är vårdnadsbidrag och det är RUT som ska lätta bördan, men för de som inte har ekonomiska möjligheter att åtnjuta dessa subventioner, hur vill de borgerliga partierna hjälpa dem till ytterligare valmöjligheter och makt över sina liv? Det är ofta de som är mindre ekonomiskt bemedlade som saknar valmöjligheter och makt över sina egna liv. 25,5% av alla ensamstående mödrar lever under den relativa fattigdomsgränsen i Sverige idag och kommer aldrig att kunna utnyttja denna hjälp att få livspusslen att gå ihop och är det kanske inte de som behöver mest hjälp med detta.

Catarina Wahlgren, Vänsterpartiet