Vad är permanent?

Vad är permanent? Tja, när jag var liten var det en krullig frisyr på annars rakhåriga personer. Egentligen är väl ingenting permanent, allting förändras i högre eller långsammare takt. Nu pratar vi om Tiohundraprojektet. Så gott som alla partier ville permanenta arbetsformen före valet 2014, riktigt vad som skulle permanentas framgick inte. Men permanenta menade partierna här inte att arbetet skulle krullas upp utan att det skulle bli en normal arbetsform inom Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun, inte längre ett projekt med starttid och sluttid och utvärdering. På budgetfullmäktige i landstinget i december ville S, V och Mp att det skulle fattas beslut om att Tiohundraprojektet skulle permanentas. Det motsatte sig den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna (som lade ner sina röster). Alliansen menade att permanentningen inte utretts och klargjorts tillräckligt för att fatta ett sådant beslut. Jag är benägen att hålla med om att vi måste komma överens och förfina direktiven för vad som ska ingå i en permanentning av projektet, men detta kan ske efter att ett övergripande inriktningsbeslut är fattat.

Men nu blir jag konfunderad. För i dagens Norrtelje tidning vill Ella Bolin (KD) lugna mig genom att förklara att sjukvård och omsorgsnämnden och Tiohundra AB numer är permanenta delar av Stockholms läns landstings verksamhet.

1. Sjukvård och omsorgsnämnden (tidigare Tiohundranämnden) har under hela projektet varit en del av Stockholms läns landsting, även om det finns personer som velat låtsas annorlunda.

2. Inga beslut om permanentning av projektet som driftsform är väl fattade? I så fall var?

För Ella Bolin (KD) är Tiohundra en självklar del av vården i Stockholms läns landsting, men vilka delar av verksamheten menar hon? Vilka verksamheter ska få arbeta fokuserat utan hot om ständiga organisationsförändringar? Gäller det även att kunna arbeta fokuserat utan hot om nedläggning, utförsäljning, privatisering och konkurrens? Vilka delar av Tiohundraprojektet är permanentade Ella Bolin? Och vem har kommit fram till vilka delar som skulle permanentas?

Sen när blev ungdomar höginkomsttagare?

I dagens Norrtelje tidning presenteras inkomsterna för de personer som kandiderar till kommunfullmäktige. Där framgår att Moderaterna har den högsta medelinkomsten bland sina kandidater. Det förklarar kommunalrådet Kjell Jansson (årsinkomst 2009: 760 226 kronor) med att partiet har många unga på sin lista... Det ter sig märkligt på flera sätt. För det första brukar det väl inte vara så att ungdomar är de som tjänar mest, för det andra är de tre som tjänar mest på Moderaternas lista 65, 56 och 49 år, knappast några ungdomar. Sammantaget av de tre som tjänar mest i varje parti är 15 av 24 (62,5%) över 50 år, flera i pensionsålder. Så jag tror inte att Kjell Janssons teori om varför partiet toppar inkomstlistan stämmer särskilt väl. Själv är jag väl bland de yngre av gruppledarna och har, sånär på Sverigedemokraternas gruppledare, den klart lägsta inkomsten. Men jag har ju valt fel jobb naturligtvis.

Hur kan man välja ett jobb där man är tvungen att ha barnen längst på dagis av alla, stiga upp tidigast av alla, komma hem och stupa i säng och dessutom tjäna sämst av alla. Ändå tycker jag att jag har det ganska bra. Barnen har fritidsaktiviteter, jag väljer till stor del ekologiska och rättvisemärkta livsmedel, vi har en sommarstuga och en bil och jag unnar mig att studera vidare. Allt handlar givetvis om prioriteringar och jag gissar att även den med en inkomst som är 3,5 gånger min egen är tvungen att göra prioriteringar.

Jag undrar dock om den med en årsinkomst på nästan en miljon har möjlighet att förstå vilka prioriteringar de sämre ekonomiskt lottade står inför. Jag undrar det verkligen med tanke på reformer som t ex vårdnadsbidrag och RUT, lättnader i strandskyddet mm. Är det prioriteringar som över huvud taget landar på de sämre ekonomisk bemedlades köksbord?