Jag har nyligen fått besvara enkäter angående kvaliteten på barnomsorgen, ett formulär för dagis och ett för fritids med lite annorlunda frågor. Samtidigt håller vi på med en kvalitetsenkät på jobbet som vi själva besvarar och sedan skriver en förbättringsplan utifrån. Det är bra att man följer upp och undersöker vad människor tycker, men det riskerar alltför ofta att ge fel resultat i och med att frågorna kan uppfattas olika. Många frågor är dessutom dubbla.
Jag minns en enkät som arbetsförmedlingen delade ut efter att de haft något slags jippo på Folkets Hus. En av frågorna löd:"Fick du den hjälp du förväntade dig?" Min väninna skrev nej eftersom hon tyckte att hon fick urdålig hjälp. Jag skrev ja eftersom jag också tyckte att jag fått urdålig hjälp. Jag förväntade mig ju ingenting.
En av frågorna(påståendena) i vår kvalitetsenkät på jobbet lyder: "All personal har stor kompetens och visar stort engagemang för arbetet." Hm, kompetens och engagemang, är det verkligen samma sak? Jag anser att vi alla visar ett verkligt engagemang, men eftersom ingen av oss är förskolelärare så tycker jag att det saknas kompetens på arbetsplatsen. Men som en kollega sa; vi har väl kompetens för det vi gör, kanske inte alltid kompetens för det som förväntas av oss att vi borde göra.
Förra året fick dagis toppbetyg i den ena enkäten och sämre i den andra, eftersom Storasyster alltid stormtrivts på dagis och det inte går att sätta låga betyg då. Liten däremot hade det jobbigt i över ett år och då kan man ju inte kryssa i att barnet känner sig tryggt eller att man själv gör det. Det behöver ju inte bero på personalen.
I år fick dagis toppbetyg eftersom Liten trivs mycket bättre och jag själv ser hur mycket mer resurser de har än vad vi har på mitt eget jobb. Fritids däremot fick sämre betyg och det har ingenting med personalen att göra. Jag kan helt enkelt inte tycka att det känns tryggt med 55 barn och 4 vuxna, en jättestor skolgård där barnen leker fritt långt ifrån vuxna. Jag kan inte heller ge toppbetyg till det pedagogiska arbetet på fritids, men det är heller ingenting jag förväntar mig. Jag tror att det räcker att man är pedagogisk i skolan, sen vill jag bara att mitt barn ska kunna känna sig tryggt och vara glad tills jag kommer från jobbet.
Storasyster trivs mycket bättre på fritids nu än i början, men hon är fortfarande glad om jag lämnar henne direkt till skolan och hämtar henne direkt efter.
Förresten idag, när jag är ledig från jobbet, passade vi på att gå med Storasyster till skolan. Det tog en dryg timma innan vi var hemma igen.