Ja, vi är hemma från landet en sväng. Det tog ända till måndag kväll innan jag lyckats stressa ner från mitt otroligt fastlåsta stressläge. Jag trodde allting skulle barka åt skogen. I vanliga fall hanterar jag stress ganska bra, men med PMS (som visst kunde förvärras av tabletterna i början), semesterstress, ett barn som bara grät när vi skulle till dagis(och ett som grät för att hon skulle sluta på dagis) så kändes det som hela världen skulle rämna. Jag kände mig deprimerad. Inte ens när jag lämnade jobbet och skulle ha en härlig semester kändes det bra. Jag undrade vad vi skulle ta oss till i stugan i fem långa veckor. Ville bara gråta.
Men, om det var måndagkväll eller tisdagförmiddag, jag vet inte så noga, så började jag bli mig själv igen. Njöt. Trots myggor och bålgetingar, flugor, paddor och ormar. Och efter en halv vecka på landet så är jag en fullfjädrad heltidsmamma som steker pannkakor klockan nio på morgonen att ha med till stranden, skivar melon, blandar juice, lagar mat och matar kaninen (men han är inte så intresserad av mat). Hänger badkläder på tork.
Idag var det simskoleavslutning och jag hade lovat att betala Storasysters skateboard om hon provade på Guldgrodan (hon ville helst inte simma på djupt). Givetvis klarade hon märket och mamman simmade simborgarmärket tillsammans med de andra föräldrarna. Storasyster har skaffat sig en bra kompis och mamma har fått en på köpet. Vi kommer nog att umgås en hel del i sommar för ju mer vi pratar desto mer verkar vi ha gemensamt. Kul. Själv hade jag ju aldrig ens fått idén att börja prata med någon jag inte känner, men det är tur att någon i familjen är social.
Efter stranden åkte vi tillbaka till stugan, fick Liten att sova i vagnen och satte fart att packa och stänga igen eftersom vi var på väg till stan för tvätt och blomvattning. Men först skulle det gympas i parken, familjegympa med Friskis och Svettis efter en picknick med Pattatallas (pastasallad) och nybakta bullar som väninnan bjöd på. Ungarna var som galna och sprang och hoppade till musiken och mamman blev trött och svettig.
Det var kommersiellt jippo på stan och vi hämtade wowwowan (vagnen) för att ta en sväng. Jag är ju inte så mycket för sånt där och var rätt nöjd med att bara ha blivit av med 45 kronor på vägen hem (25 kronor karusell till storasyster och 10 kronor var till fiskdamm, det är ju för fasiken tre loppisar på cykelavstånd från stugan på lördag och jag behöver både ny kylväska och sänglampor till barnen). Storasyster däremot var supertrött och beklagade sig gråtande över att "det inte ens syntes att vi varit på marknad, varken ballonger eller sockervadd". När vi kom hem kissade hon på sig och grät och trodde att hon var sjuk. Men, det är nog bara tröttsjukan, sa jag. Klockan var ju halv tio.
Nu har jag, efter att pengar från FK kommit in efter senaste vabben, betalt de sista räkningarna och kontrollerat matkontot inför morgondagens proviantering på ICA. Jag glömde givetvis shoppinglistan på bänken i köket på landet, men jag får försöka göra en ny efter bästa fotominne. Vi ska väl inte svälta i alla fall. Och så är vi ju tillbaka i stan redan på tisdag för TBEvaccinering. Känner mig väldigt fundersam på om det alls kommer att fungera på Liten. Vi får väl se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar