En ursäkt

Jag vill härmed passa på att framföra en ursäkt till alla som jag glömt ringa, till alla vars brev och mail jag lämnat obesvarade, för alla möten som jag glömt att lämna återbud till, till alla som räknade med mig. Jag varken hinner eller orkar. Jag vill. Men mitt arbete tar så mycket tid, så mycket kraft. Vet inte om det är vettigt. Just nu är det så här. Jag ber om ursäkt. Och jag hoppas kunna gottgöra mitt slarv en gång i framtiden.

medarbetarinflytande eller kvasidemokrati?

Äh det försvann och jag orkar inte skriva om i denna sena timma. återkommer. sov gott.

som sagt, häcken full

Tänkte bara lite snabbt. Jag är lite piggare nu, men har inte riktigt tid ändå. Skulle bara författa en grej till jobbet. Nu måste jag nog däcka lite grand. Inte en kommentar om det här fiaskot som Sahlin utsätter oss arbetare för. Skoja inte, politik är allvar. Man kan skratta, men fyra år till med alliansen, det har vi inte råd med.

Förresten, kan inte låta bli, läste i Kommunalarbetaren att det är ett lyxproblem att tycka att det är jobbigt att vara heltidsarbetande småbarnsmamma enligt Cecilia Hagen. Alltså, ? Är lyxen att man har ett heltidsjobb eller att man har småbarn? Var för sig absolut en lyx, men att det är jobbigt, det är det väl? Det måste man väl ändå få tycka?

På en annan sida i samma tidning så skriver man att de som lättast drabbas av depression, stress och ångest är ensamstående mammor med låg lön. Lyxigt.

Bä, bä, bä lita lamm, jag har häcken full

Igår kom Liten efter mig in i sovrummet när jag skulle bädda och sa; "Hej, jag heter Lola och jag ska sjunga Bäbä Lita Lamm" och så klämde hon i: "Bä, bä, bä Lita Lamm, jag har häcken full." Och det kan man ju säga att man har. Det är väl både årstiden och den här sega förkylningen som liksom inte riktigt bryter ut som gör att man toksomnar med barnen på kvällarna och inte får ett dugg gjort. Sen är det ju mycket på jobbet med sjuka kollegor och inskolningar och olika typer av krav på böcker vi ska läsa och riktlinjer vi ska följa. Föräldramöten, hårtvättar (som jag numer kommer att säga upp mig ifrån), grovsopor och annat som ska ordnas hela tiden.

Jag har ju hört reklamen om Hemfrid på radion i stort sett varenda morgon och börjar nästan på allvar fundera på om man kan anlita dem för att tvätta håret på ungarna, kanske åtminstone en gång varannan vecka, så slipper man den ångesten.(Fy vad skraja de skulle bli om en helt okänd kom hit och tvålade in dem istället, nästan barnmisshandel, det...) Man kan också raka av håret, på Liten som gapar mest, men jag vet inte..., hade jag gjort det om hon varit han?

Jag hör en massa annat trams på radion också, Hans Fahlén är verkligen en mycket märklig människa. Jag kanske har berättat förut att han t ex tycker att hösten är en lugnets tid och lugnet håller i sig ända till julstressen börjar. I vems verklighet då? Hösten är superstressig. Varje morgon finns en programpunkt som heter "I huvudet på Fahlén" och avslöjar han om och om igen hur otroligt lite av intresse det faktiskt verkar finnas där. Vet inte varför jag lyssnar, men jag blir fascinerad på något vis. Och skrattar gör jag också. så kanske är det bra radio trots att jag inte riktigt fattar det.

I lokaltidningen upprör sig människor över att vi ska få nya soptunnor som sparar både miljön och "sopgubbarnas" ryggar. De där plasttunnorna har vi bråkat om i åratal i Vänsterpartiet, men från kommunalt håll har svaret hittills varit att det är för dyrt, att alla sopbilar måste byggas om, att det är för svårt att hålla ren tunnorna etc. Givetvis bara trams och nu kommer de nya tunnorna som redan finns i de allra flesta kommuner. Tunnorna har hjul och den som vill ha sina sopor tömda kan själv lätt köra ut tunnan till gatan. Precis som vi ställer ut pappersinsamlingen. Ju oftare vi vill ha hämtning desto dyrare blir det. Det är inte att tvinga invånarna att källsortera, det är att markera en viljeinriktning att man vill att fler gör det och att de som gör det kommer undan billigare.

Oj, nu krånglar strömmen här, datorn stängde av och lamporna blinkade. Blåser det ute? Hm.

Jag tror att det är någonstans i Schweiz där man genomlyser alla soppåsar och har man slarvat med sorteringen får man böter. Det är ju ett annat sätt att få människor att förstå hur det ska vara. Nu ska jag skynda mig att vara duktig innan strömmen försvinner igen. då kan man ju sova i mörkret (längtar).

höstförkylning

Jo, jag har varit sjuk i veckan, men inte så sjuk att jag är hemma från jobbet, så det innebär att jag jobbat och sen stupat i säng och inte kunnat delge er någonting av mina tankar och reflektioner. Vi får se vilka jag hinner uppdatera den kommande veckan. Just nu tänker jag på att förra söndagen gick jag med tjejerna på bio; Lilla Spöket Laban och i kön träffade vi Storasysters kompisar som skulle gå på Wall-e och då tänkte jag att jag daddar så med mina barn...

men idag har Storasyster varit alldeles själv på Wall-e med en kompis. Oj, vad stor hon är. Nu ska jag hålla mig vaken en liten stund till för att äta naturgodis och spela memory med barnen.

Ingen spaning - Ingen aning

Rubriken är ett citat från Per Gärdsells(bunkeflomodellen) nyfikna mamma. Nyfikenhet är hälsofrämjande fick vi veta. Det är däremot inte Skuld, Skam och Stress. Skuld som handlar om vad vi själva och andra BORDE ha gjort, Skam att vi inte är någonting värda och Stressen som en oförmåga att hantera det liv vi förväntas leva.

Samhället är förändrat och idag är vi vuxna först när vi är 27 år gamla (som vuxen räknas man när 75% av ens åldersgrupp har flyttat hemifrån). Vi föder våra första barn vid 30 och vi byter jobb och miljöer/partners flera gånger under livet. Varje gång vi hamnar i en ny grupp tänker vi Duger jag? Kan jag? Är jag med? Såna situationer påverkar såväl oss vuxna som barn i våra förhållanden till kost och sömn bl a. Det handlar om att hela tiden vara tillräcklig.

Men, åter till rubriken, när man träffar folk hör man skvallras. Och idag har jag hört att Kristdemokraterna inte längre står bakom en nedläggning av Flygskolan. Kanske inte Centerpartiet heller. Och det skulle ju vara underbart om den oeniga alliansen fick dra tillbaka sitt idiotiska förslag en gång till, andra gången inom loppet av fyra år. Men då kan de väl inte få sitta kvar en mandatperiod till?

En lättare framtid

En lättare framtid var namnet på seminariet om hur vi tillsammans ska kunna stödja våra barn och unga så att de i framtiden inte drabbas av ohälsa, bl a i form at övervikt och fetma. Och vem som skulle/kunde göra vad, så att magsåret hamnade i rätt mage.

Jag har redan tidigare lyssnat på föredrag om Bunkeflomodellen (inte så konstigt kanske när de hållt på i nio år), ändå satt jag fascinerad och tog in av kraften att driva ord till handling. I Bunkeflo har man infört 45 obligatorisk gymnastik varje dag fr o m åk 1. Barn med dålig grovmotorik har dessutom fått en extra timme gymnastik per vecka. För att kunna göra detta var man tvungen att förlänga skolveckan med tre timmar samt utnyttja elevens fria val. I Bunkeflo ansåg man sig ha mandat att göra detta eftersom en av skolans uppgifter är att på bästa sätt främja barnens utveckling och det finns så många studier som talar om att fysisk aktivitet är nödvändig och viktig för oss. Föreläsaren Per Gärdsell ställde sig frågan "På vilken vetenskaplig grund tar vi vuxna oss rätten att eliminera barns fysiska beteende?"

Enligt studier som man gjort i Malmö kan man se att extra gymnastik/fysisk aktivitet är som viktigast innan puberteten. För pojkar gav extra satsningar på rörelse vid 10-11 års ålder märkbart resultat på benstommen vid femton års ålder, men för flickor krävs tidigare insatser. Därför satsar man i Bunkeflo på extra gymnastiktimmar redan från årskurs ett. Flickorna får på så sätt också möjlighet att få ett starkare skelett som kommer att ev avvärja risk för benskörhet på ålderns höst.

Att förebygga är att avvärja och att skydda. Att främja är att erbjuda och möjliggöra. Vi måste i offentliga miljöer kunna göra båda. Våra barn tillbringar mycket tid i förskola/skola och resten av tiden hemma och i t ex idrottsrörelsen. På alla de platserna kan vi hjälpa till och erbjuda barnen hälsofrämjande miljöer. På samma sätt som det nu är rökförbud på offentliga platser borde det kunna vara så att skolor och förskolor erbjuder hälsoriktig och god mat (jisses nu missar jag det där nya matprogrammet med Bert Karlsson), att skolor/förskolor erbjuder lungna och stimulerande miljöer som inbjuder till rörelse och kreativitet och att barn via förskolan/skolan erbjuds möjlighet att prova på/komma i kontakt med olika aktiviteter inom föreningslivet. Citat "Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn."

Vi fick också höra Cecilia Boldemann förklara sambanden mellan överexponering av solljus, övervikt/fetma och äventyrad koncentrationsförmåga hos barn. Det är en studie som är gjord på förskolegårdar runt om i Stockholm och visar på hur planeringen av sådana kan höja/sänka barns fysiska aktivitet. Studien finns på www.folkhalsoguiden.se/scamper.

Jag var tvungen att avvika efter lunch men innan dess hann jag också få höra lite om Hälsans bestämningsfaktorer och prova på Röris (puh). Det var en bra dag hur som helst och såna här dagar behövs med jämna mellanrum för att verkligen nå ut till alla som behöver ha den här kunskapen. Tunga politiker som hade behövt den här kunskapen lyste dock med sin frånvaro. Övervikten av deltagarna var helt klart kvinnor.