fredag 24 februari 2017

Vården ska finnas där behoven finns - om vårdval BUMM

Den borgerliga alliansen i Stockholms läns landsting vill gärna att all vård ska bedrivas i vårdval och privat. Deras högsta önskan är att privatisera ännu ett akutsjukhus i Stockholm så snart som möjligt. De tror att de löser alla problem med personalbrist, arbetsmiljö och stängda vårdplatser. De tror också att marknaden bäst ser till att den med störst behov också får bäst tillgång till vård. Märkligt. Vårdval innebär ju inte bara att patienten fritt får välja var den vill söka vård utan, vad som egentligen har större påverkan på vårdutbudet, att företagen själva får välja var de vill etablera sin verksamhet.


Under förra året ville man t ex gå igång med Vårdval BUMM (Barn och ungdomsläkarmottagningar). Det hela försenades då organisationen inte var förberedd för detta. På senaste HSN (Hälso och sjukvårdsnämnd) förlängdes så avtalen med Sachska barnsjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus (KS) som driver 11 av dryga 30 BUMMar i Stockholms län. Det är menat att vara en kort förlängning under tiden som organisationen förbereds för vårdval.


I ärendet framgår bl a att de 8 BUMMar som KS driver ska ses över och reduceras till 4. Det kan vara bra, ibland är det bra att koncentrera resurserna för att få bättre tillgänglighet och kompetens.


Bara ett par dagar innan nämndens sammanträde så hörs på Facebook att en av de BUMMar som ska läggas ned är den i Järva. Det känns, utan att gå in närmare i ärendet, som ett väldigt dåligt förslag. Behovet av samhällets stöd tillgänglighet är viktigt i områden som Järva med stor ohälsa, låg utbildningsnivå mm. När samhällets service koncentreras till färre enheter bör de förläggas där behoven är som störst.


När vi ställer frågan på HSN, om Järva är en av de mottagningar som kommer att försvinna, kan ingen svara. En tjänsteman SMSar desperat med KS, men kan inte ge annat svar än att det är KS som gör utredningen och beslutar vilka mottagningar som blir kvar. Hela oppositionen ställer sig bakom ett krav på återremiss tills vi får veta hur det ser ut med vilka mottagningar som ska läggas ned och på vilka grunder. En liten stund känns det som att även den styrande minoriteten med moderater, liberaler, kristdemokrater och centerpartister tänker ställa sig bakom återremissyrkandet, men när tjänstekvinnan säger att det blir stressigt och tidsbrist om ärendet inte beslutas genast, så struntar de i att ta reda på mer och klubbar igenom beslutet med ordförandes utslagsröst.


De sjukhusdrivna BUMMarna i länet har nu ett förlängt avtal till årsskiftet. Under den tiden kommer KS 8 mottagningar:
  • Bromma
  • Huddinge Centrum
  • Jakobsberg
  • Järva
  • Liljeholmen
  • Märsta
  • Solna Centrum
  • Sollentuna


  • att bli 4. Vi i Vänsterpartiet kommer att bevaka denna fråga och arbeta för att vården förläggs där de största behoven finns. Helst hade vi givetvis sett ett längre avtal och inget ytterligare kostnadsdrivande vårdval.

    onsdag 22 februari 2017

    Varför är det viktigt att debattera jämställd snöröjning?

    Två dagar efter debatten om jämställd snöröjning i kommunfullmäktige såg det ut så här på en trottoar i Solbacka, Norrtälje stad.


    
    Debatten initierades av en interpellation från Vänsterpartiet. Redan för ett år sedan lyfte vi en frågan och fick till svar att jämställd snöröjning redan tillämpas i Norrtälje kommun. Nu ville vi ställa en följdfråga för att veta om kommunalrådet Ulrika Falk (S) verkligen anser att detta är att tillämpa en jämställd snöröjning. Nja, kommunalrådet tyckte att det fanns vissa brister, men att man jobbar på med frågan. Själv tycker jag att det är bedrövligt. För två dagar sedan, då fullmäktige utspelade sig, hade vi dock inte fått någon snö på länge och det fanns gott om de som verkade tycka att detta var en kvasidebatt. Sverigedemokraterna t ex, anklagade Vänsterpartiet för att hitta på motsättningar och vilja provocera genom att ställa grupper mot varandra. Jag har funderat lite på det i efterhand och visst kan det vara så att Mikael Strandman (SD) har rätt, kanske är det så att vi vill lyfta den svagare gruppen oskyddade trafikanter, gående, kanske med rullator eller barnvagn och kollektivtrafikresenärer gentemot den starka gruppen bilburna? Kanske är det så att vi tycker att i ett hållbart samhälle måste gruppen bilburna lämna mer utrymme för de som tar sig fram på miljövänligare sätt? Ja, det kan ligga någonting i det.
    Redaktören på Norrtelje nyheter, Leif Sparrman, tyckte att man lika gärna kunde ställa in fullmäktigesammanträdet när man inte hade något viktigare än snöröjning att diskutera. Och kanske kunde det kännas så för några dagar sedan. Visserligen låg det fortfarande is och snö på trottoarerna i Solbacka, men på många ställen var det barmark bara för ett par dagar sedan.
    Och det är inte så att snöröjarna har gjort något fel eller att vi ska vara missnöjda med deras arbete. Det står nämligen i direktiven att de ska lägga snö på trottoarerna och i cykelbanor. Det gäller för hela Rimbo tätort, hela Hallstaviks tätort och stora delar av Norrtälje stad. Så det är inte snöröjarna vi ska vara ledsna på.
    Varför är det här en viktig fråga att debattera på kommunfullmäktige? Varför är den minst lika viktigt som frågan om det ska finnas en högstadieskola på Rådmansö? Det finns flera anledningar. En är att det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla och en snöröjning som bara underlättar för bilar stänger många människor ute. En annan är att vi för att bygga ett hållbart samhälle inte kan göra bilen oumbärlig för att ta sig fram. En tredje är säkerhet och trygghet för personer som måste röra sig runt i tätorten, det kan vara barn som går själva till skolan som är tvungna att gå i körbanan, eller ska föräldrarna stanna hemma från jobbet för att kunna följa sina barn till skolan? Valet att inte ha bil måste vara ett möjligt val när du bor i en tätort. Alla oskyddade trafikanter som tvingas ut i körbanan är en säkerhetsrisk. Det är inget tryggt samhälle. Därför berör frågan inte bara dem som får det svårt att ta sig fram utan även de bilburna som i halkigt väglag dessutom får ut oskyddade trafikanter i körbanan. Att snö, som kanske faller under ett par dagar i januari, sedan får ligga kvar på trottoarer och i cykelbanor tills den smälter bort av sig självt, kanske i slutet av mars, gör ju att dessa miljöer blir otillgängliga för en stor grupp människor under en väldigt stor del av vinterhalvåret. Det är inte rimligt.